Vid alla typer av undersökningar ska patienten/vårdtagaren vara mycket välinformerad i förväg. Informationen ska alltid omfatta
Om patienten/vårdtagaren inte har svenska som första språk eller förstår svenska dåligt bör tolkhjälp ges.
Informationen bör vara både muntlig och skriftlig.
Vilhelm Conrad Röntgen uppfann metoden att röntga redan 1895. Röntgenstrålar riktas mot en kroppsdel under vilken en fotografisk film ligger och man får en bild. Vid röntgen utnyttjar man principen att täta material, t.ex. skelett, inte släpper igenom lika mycket strålning som mera poröst material. Skelett blir vita på röntgenfilm medan vävnader med låg täthet t.ex. lungor blir svarta. För att klart kunna urskilja organ kan olika typer av kontrastmedel ges.
Förberedelser för röntgen varierar mycket beroende på vilka organ som ska röntgas. Vid kolonröntgen ska tjocktarmen vara tömd riktigt med hjälp av både specialkost, fasta och lavemang. Instruktioner skickas hem till patienten före undersökningen om den görs polikliniskt.
Exempel på vanliga röntgenundersökningar är:
Datortomografi kallas även skiktröntgen eller CT (eng. cumputerized tomography). Patienten ligger under undersökningen på ett rörligt bord som skjuts in i en rund öppning. De organ som ska studeras genomlyses av röntgenstrålar från olika håll. Kristalldetektorer fångar upp strålarna. Informationen bearbetas sedan i avancerade datorer. Resultatet blir detaljerade bilder, vilket är värdefullt när det gäller diagnostik av tumörer och blödningar, framförallt i hjärnan. Undersökningen är smärtfri och kräver oftast inga speciella förberedelser.
Sök information om datortomografi på Internet: www.apoteket.se och netdoktor.se
Patienten/vårdtagaren tillförs vid denna undersökning radioaktiva isotoper via munnen eller intravenöst (injicering rakt in i en ven). Scintigrafi används i huvudsak för att diagnostisera tumörer och metastaser. Vid undersökning av sköldkörteln används radioaktivt jod som kontrastmedel. Den radioaktiva joden tas upp av målorganet sköldkörteln som sedan fotograferas.
PET (positron-emission-tomografi) är en metod som liknar scintigrafi. Här använder man sig av en typ av isotoper som kallas positroner. Positroner kan tas upp av olika organ, som sedan med speciell teknik avbildas. Metoden är fortfarande dyr både i anläggning och drift.
Tekniken vid MRT eller ”magnetkamera” liknar den vid datortomografi. Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor som skapar bilder. Metoden gör det möjligt att avbilda vävnader i smala skivor både som längsgående och tvärgående skikt. Magnetkameran är särskilt lämplig att använda för diagnostisering av förändringar i hjärna och ryggmärg. Tekniken är mycket lämplig för att t.ex. upptäcka härdar, sjukliga förändringar, vid MS (multipel scleros). MRT finns endast på de större sjukhusen eftersom tekniken är mycket dyrbar.
Sök information om MRT på Internet: www.netdoktor.se och www.1177.se
Med ultraljud kan man kontrollera storlek eller omfång på ett visst organ eller en tumör. Det är en mycket vanlig undersökningsmetod inom sjukvården. Metoden används såväl inom gynekologin, för att t.ex. följa fostertillväxten, som inom medicin och kirurgin för att undersöka blodkärl, hjärta, njurar, gallblåsa, lever, bukspottskörtel m.m. Ultraljudsapparaten är liten och enkel att använda. Den förs på huden över den kroppsdel som ska undersökas. Tekniken bygger på ultraljudvågor som studsar mot olika vävnader och tas upp av apparaten som med hjälp av elektronik omvandlar detta till en bild. Metoden är billig och kräver inga speciella förberedelser. Ultraljud av livmoder underlättas om patienten har en fylld urinblåsa, vilket betyder att hon dricker en liter vatten och håller urinen i blåsan.
Sök information om ultraljud på Internet: www.apoteket.se och www.1177.se
Läs på Internet: www.apoteket.se, gå därefter in på www.1177.se
Endoskopi används såväl inom kirurgin som inom medicinen. En endoskopisk undersökning innebär att läkaren går in med ett optiskt instrument i någon av kroppens öppningar. Endoskopet är ett böjligt rör som är försett med en stark ljuskälla och optik. Man kan alltså se hur organen ser ut inifrån. Dessutom kan man ta vävnadsprover med en liten tång som finns i instrumentet och även fotografera. Man kan också plocka bort material som t.ex. gallstenar i gallvägarna.
Sök mer information på Internet: www.apoteket.se
Vanliga endoskopiska undersökningar är
Gastroskopi undersökning av magsäcken
Bronkoskopi
aparoskopi - undersökning av bukhålan genom ett kirurgiskt snitt i huden
Koloskopi - undersökning av tjocktarmen (kolon) www.apoteket.se
Endoskopierna kan vara obehagliga att genomgå, varför information om och syfte med undersökningen är mycket viktig. Inför t.ex. gastroskopi ska man vara fastande och svalget bedövas , varför man inte får äta på flera timmar efter undersökningen.
Elektrokardiografi är en av de viktigaste rutinundersökningarna för hjärtat. Undersökningen görs för att kunna fastställa eventuella rubbningar i hjärtats hastighet eller rytm, avslöja kranskärlssjukdom, hjärtinfarkter och många andra hjärtproblem. Vanligtvis görs EKG när man vilar men man kan också göra ett arbets- EKG, vilket kan ge ytterligare information om hjärtat. Vid en EKG- undersökning fästs ett antal elektroder på armar, ben och bröstkorg. De elektriska impulserna går genom ledningar till en skrivare och kan även visas på bildskärm. Patienten får ligga ner och slappna av. Muskelspänningar kan göra EKG- kurvan mer svårbedömd.
Förberedelser för EKG kan vara att inte dricka kaffe eller röka. Vissa läkemedel påverkar hjärtats elektriska system och då får man rådgöra med läkaren innan före undersökningen.
Innan elektroderna sätts fast på bröstet kan ett hårigt bröstparti behöva rakas för att elektroderna ska sitta fast. En ledande salva stryks på under elektroderna. Undersökningen är en riskfri metod. I ytterst sällsynta fall kan ett arbets-EKG, då patienten går på ett band eller cyklar, utlösa bröstsmärtor. Arbets-EKG övervakas alltid av personal och akututrustning finns alltid nära till hands.
EKG
Elektroencefalografi används främst för att diagnostisera epilepsi och typen av epilepsi.
EEG görs i ett rum som är avskärmat från elektriska störningar. Eventuellt ges lugnande läkemedel innan. Kaffe ska undvikas innan. Minst sexton elektroder fästs på huvudet med en kontaktgel. När elektroderna är på plats görs mätningarna. Patienten kan antingen sitta i en bekväm stol eller ligga på en brits och uppmanas att blunda och att inte tala eller röra sig. I en del fall görs EEG för att diagnostisera sömnstörningar och då får man också sova i samband med undersökningen.
Läs mer om EEG på Internet: www.netdoktor.se
Vid punktion tas prov från en vätska i ett organ. Vid venpunktion tas venblod ut som provtagningsmaterial för att mäta t.ex. läkemedelskoncentrationen i blodet. Vid ledpunktion tas ledvätska ut från en led för att t.ex. fastställa förekomst av bakterier. Vätskorna analyseras sedan i laboratorium. Vätska som samlats i buken (förekommer t.ex.vid hjärtinkompensation) kan via buktappning (bukpunktion) avlägsnas. Lumbalpunktion (LP) är en annan vanlig punktion som görs med en nål in i ryggmärgskanalen, nedanför ryggmärgens slut. Provet utgörs av ryggmärgsvätska, likvor. LP görs vid misstanke om infektioner eller blödningar i nervsystemet. Före punktionerna är det viktigt att huden rengörs noggrant för att förhindra infektioner.