Man brukar prata om hypertoni när en person har ett diastoliskt blodtryck över 95 mm Hg. Blodtrycket ska tas i vila och vid minst tre tillfällen. Har man bara förhöjt värde vid ett enstaka tillfälle kan det bero på t.ex. rädsla, ansträngning eller nervositet. I de allra flesta fall kan man inte hitta någon förklaring till hypertoni. I en del fall kan sjukdomar i njurarna, men även ateroscleros, ge en blodtrycksförhöjning. Ärftlighet och ålder kan också spela in. I regel stiger blodtrycket med åldern på grund av blodkärlens minskade elasticitet.

Symtom

Det kan vara svårt att upptäcka hypertoni. Ibland uppträder symtom som yrsel, huvudvärk och trötthet. På sikt bidrar det höga blodtrycket till ökad förkalkning av artärerna. Hjärtat utsätts för stora påfrestningar, även njurfunktionen drabbas på längre sikt. Risken för hjärnblödning ökar, särskilt hos äldre personer.

Behandling

Finns en bakomliggande sjukdom ska den behandlas först. Ändring av levnadsvanor bör göras som att minska stress, sluta röka, motionera, gå ner i vikt vid övervikt, lära sig koppla av.
Medicinering blir aktuell om problemet kvarstår. Den behandlingen pågår ofta hela livet. Vill du lära mer om blodtrycksmedicinering, titta i Patient-FASS eller påwww.life.se