Det finns tusentals olika arter av bakterier. Ett hundratal av dessa är patogena för människan. Bakterierna varierar till storlek, form och utseende. Deras uppbyggnad påminner om människocellen. Bakterierna är inte synliga för blotta ögat. De är encelliga organismer som förökar sig genom delning. Till skillnad från virus har bakterierna egen ämnesomsättning. De kan ta upp syre och näring och avge avfallsprodukter.

Bakteriens byggnad

Vissa bakterier kan, om de hamnar i en ogynnsam miljö, bilda sporer. Miljön kan bli ogynnsam på grund av näringsbrist, uttorkning m.m. Bakterien övergår då i sporform, vilket fungerar som en överlevnadsform och kan pågå i flera år. Sporerna är mycket motståndskraftiga och överlever kokning. För att döda sporbildande bakterier krävs särskilda apparater, så kallade autoklaver som uppnår en temperatur på minst 120 grader C. De sjukdomsalstrande bakteriernas skadeverkningar beror främst på giftiga ämnesomsättningsprodukter, toxiner och enzymer som bakterierna frigör under sin tillväxt. Toxiner kan även frigöras när bakterien dör och nedbrytning sker i organismen.

Bakteriernas förökning

Olika bakterietyper

Stafylokocker bildar klasar. Staphylococcus albus och staphylococcus citreus är apatogena och ingår i hudens normalflora. Staphylococcus aureus är patogen och producerar enzymet koagulas. Enzymet hjälper till att bilda ett skydd av fibrin omkring bakterien som gör den mer motståndskraftig mot antibiotika. Matförgiftning kan uppstå om staphylococcus aureus växer i fördoämnen. När staphylococcus aureus växer och producerar ett toxin i den tampong som kvinnan använder vid menstruation kan den s.k. tampongsjukan TSS (Toxic Shock Syndrome) uppstå. Stafylokockinfektioner förekommer i sjukhusmiljö och orsakar ibland förlängda vårdtider för patienten. En stafylokockinfektion i ett operationssår, nagelbandsinfektioner och bölder på kroppen, är några exempel. Stafylokocker sprids genom handkontakt. Självklart blir då god handhygien mycket viktig.

Streptokocker bildar kedjor. De ingår i normalfloran och finns i liten mängd i näsa och svalg. Liksom stafylokockerna är de mycket motståndskraftiga men dör oftast vid penicillinbehandling. De är i regel apatogena och sprids genom droppsmitta, vid hosta och nysning och dessutom vid handkontakt och kyssar. Streptokocker orsakar bl.a. scharlakansfeber, halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation. Streptokockinfektionen kan ge komplikationer som reumatisk feber.

Diplokocker ligger parvis. De finns flera typer och de vanligaste är

• Pneumokocker orsakar lunginflammation och öroninflammation hos småbarn. De kan finnas i luftvägarna utan att orsaka sjukdomar.
• Meningokocker ger upphov till hjärnhinneinflammation, meningit.
• Gonokocker orsakar könssjukdomen gonorré.
• Diplokocker  är mycket känsliga för penicillin.

Skruvformade bakterier 
De skruvformade bakterierna kan ha olika utseende. Sjukdomar som orsakas av skruvbakterier är t.ex. kolera och könssjukdomen syfilis.

Stavformade bakterier
De vanligaste stavformade bakterierna är

• Kolibakterien finns i tjocktarmens normalflora och medverkar där till K-vitaminbildningen i tarmen. När kolibakterien kommer utanför tarmen kan den ge upphov till urinvägsinfektion men också infektion i bl.a. trycksår.
• Salmonellabakterien kan ge upphov till olika maginfektioner med kraftiga diarréer. De sprids framförallt med med livsmedel och vatten. Salmonellainfektioner är anmälningspliktiga sjukdomar. Personer som är smittbärare får enligt lag inte arbeta med livsmedel, inom hälso- och sjukvård samt barnomsorg.
• Pseudomonas är en allmänt förekommande bakterie som orsakar infektioner hos människor med nedsatt försvar. Den ger blågrönt var och kallas därför det blå varets bakterie. Bakterien trivs i fuktiga miljöer t.ex. fuktiga handdukar, tvättställ, blomvatten etc. och är ofta resistent mot antimikrobika d.v.s. läkemedel mot mikroorganismer. Pseudomonasbakterier orsakar också urinvägsinfektioner, sårinfektioner och öroninflammationer.
• Haemophilus influenzae är den vanligaste orsaken till öroninflammationer och halsfluss hos barn. Infektionen behandlas med penicillin. De senaste åren har samtliga barn vaccinerats.
• Stelkrampsbakterien finns överallt i naturen, i vatten och jord. Bakterien är farlig om den kommer in i smutsiga sår via djurbett, eller stickskador med smutsiga föremål. Alla barn vaccineras vid tre tillfällen och vaccineringen bör upprepas vart 10:e år.

Behandling av bakterieinfektioner

Vid en infektion har mikroorganismer fått fäste i vävnader. Kroppens infektionsförsvar aktiveras och de vita blodkropparna som startar ett krig med bakterierna. Medfagocytos menas de vita blodkropparnas förmåga att innesluta bakterien i sin cytoplasma och förstöra den. I regel dör de vita blodkropparna också i detta krig och var bildas. Varet består av vävnadsvätska, vita blodceller, bakterier och vävnad som brutits ner av bakterierna. Ibland krävs antimikrobika, t.ex. penicillin, för att snabbt få slut på infektionen. Många resistenta d.v.s. motståndskraftiga bakterier har uppstått på senare tid. Alltför frikostig läkemedelsutskrivning av antimikrobika tycks ligga bakom denna utveckling.