Normalfloran
Miljön för sjukdomsalstrande mikroorganismer blir ogästvänlig då kroppens egna mikroorganismer finns på hud och slemhinnor som skydd.
Hud och slemhinnor
Främsta försvaret mot angrepp av mikroorganismer är vår hud. Är hudkostymen hel kan den inte angripas. Sår och sprickor däremot kan vara inkörsporten för smittämnen. Flimmerhår finns i luftvägarnas slemhinneepitel och de forslar upp partiklar som följer med in i andningsvägarna.
Tårvätska
I tårvätskan finns bakteriehämmande enzym.
Saltsyra i magsäcken
I den sura miljön i magsäcken dör de flesta mikroorganismer.
Sur miljö i vagina
Den sura miljön i vagina hindrar också angrepp av mikroorganismer.
Inflammationsreaktionen
Inflammation är kroppens reaktionssvar på att ett smittämne fått fäste och förökat sig i vävnaderna. Kroppen reagerar med att området blir svullet då blodvätska från de vidgade blodkapillärerna tränger ut. De vidgade blodkapillärerna innehåller mera blod och området blir rodnat och varmt. Vita blodceller ökar i antal och förs med blodet till området. Det inflammatoriska området känns ömt; det smärtar.
Symtom på inflammation
Kom ihåg att skilja på infektion och inflammation. En sax t.ex. kan vara infekterad vilket betyder nedsmittad. Saxen kan däremot inte vara inflammerad eftersom inflammation är kroppens reaktionssvar på en infektion.
Feber
Förhöjd kroppstemperatur hämmar tillväxten av smittämnen. Man bör därför vara försiktig med febernedsättande medel. Paracetamol (Alvedon, Panodil etc.) är exempel på läkemedel som förutom sin smärtlindrande effekt också är febernedsättande.
De vita blodcellerna
I blodet, i lymfan och i vävnaderna finns speciella vita blodkroppar. De har förmåga att flytta sig till det ställe där smittämnet har trängt in. Här bekämpar de vita blodkropparna smittämnet genom fagocytos.
Lymfknutor
Lyckas mikroorganismerna tränga vidare följer de med lymfströmmen till lymfknutorna. De finns bl.a. i grupper i armhålorna, i ljumskarna, på halsen och kring tarmen. När en infektion uppstår svullnar lymfknutorna kraftigt och man kan känna dem exempelvis armhålan. I lymfknutorna finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar. Om nu inte mikroorganismerna oskadliggjorts kommer lymfocyterna att starta en antikroppsbildning.
Interferonförsvaret
För att virus ska överleva och sprida sig behöver de parasitera på andra celler, värdceller. Viruset utnyttjar då värdcellens ämnesomsättning och fortplantningsförmåga. Vid virusinfektioner har de angripna värdcellerna förmåga att bilda ett motämne, interferon, som skyddar både den angripna cellen och andra celler från nya virusangrepp.