Inte förrän vid mitten på 1800-talet insåg man sambandet mellan små levande smittämnen som bara kunde ses i mikroskop och sjukdomar. Upptäckten kan tillskrivas den franske kemisten Louis Pasteur. Han fann bland annat att en viss bakterie ger en viss sjukdom. De vanligaste smittämnena som orsakar sjukdomar är bakterier och virus. Mikroorganismerna bildar en grupp utanför djur- och växtriket som kallas protister. De viktigaste protisterna är:

Protozoer 
Svampar 
Bakterier 
Virus

Apatogena
De flesta mikroorganismer är inte sjukdomsframkallande s.k. apatogena.

Patogena
Mikroorganismer som är sjukdomsframkallande kallas patogena. Det är viktigt att man som personal inom vård och omsorg arbetar så att man inte sprider mikroorganismer och sjukdomar.

Läran om mikroorganismerna
Med mikrobiologi avses läran om mikroorganismerna. Hygien innebär sundhet, renlighet, läran om hälsovård. Ordet hygien kommer från grekiskans hygies som betyder frisk och hygieine som betyder hälsosam.

Mikroorganismer finns överallt, på människor och på djur, men också i vatten, luft och jord. De är i de flesta fall nödvändiga och viktiga. På vår hud och i våra slemhinnor finns rikligt med mikroorganismer och de ingår i den s.k. normalfloran. Dessa mikroorganismer ingår bl.a. i kroppens försvarssystem och skyddar mot angrepp av farliga mikroorganismer. I människans tarm finns colibakterier som är nödvändiga för bildandet av K-vitamin. Detta vitamin har betydelse för blodets levringsförmåga.

Inom industrin utnyttjas mikroorganismer vid framställning av vissa läkemedel och livsmedel t.ex. yoghurt.