Flödesdiagram är en grafisk bild av ett program, vilket ger en bra överblick av hur programmet är uppbyggt. Man kan använda sig av flödesdiagram för att skissera upp ett program man ska konstruera, eller man kan använda diagrammet för att dokumentera ett program man redan gjort. I det sistnämnda fallet kan flödesdiagram vara till god hjälp när man analyserar ett program i syfte att modifiera och/eller förbättra det. Det finns till och med programvara som översätter källkod till flödesdiagram vilket är mycket praktiskt när man ska dokumentera sitt arbete. Nackdelen med flödesdiagram är att det inte lämpar sig så väl för klassuppbyggda, händelsestyrda program, men vi har en bit kvar innan vi når dit så ännu fungerar flödesdiagram bra.

Ett flödesdiagram är vanligtvis en ganska detaljerad beskrivning av ett program, men det finns olika sätt att göra det på. Det beror på att det finns olika skolbildningar för hur flödesdiagram ska skrivas samt vilka symboler som ska användas. Tack och lov är skillnaderna inte så stora så kan man en form av flödesdiagram kan man oftast utan större problem tolka andra typer av flödesdiagram.

Innan vi går in på hur man skapar ett flödesdiagram tar vi ett enkelt exempel, så du kan se hur ett diagram kan se ut.

Källkod	Flödesdiagram
#include <iostream> using namespace std; int main() {    cout<<"Ange ett tal"<<endl;    int tal;    cin>>tal;    if(tal>9) cout<<"Stort    tal!!"<<endl;    else cout<<"Litet tal"<<endl;    return 0; }

Som framgår av exemplet ovan så består ett flödesdiagram av olika symboler sammanbundna med pilar. I symbolerna skriver man en kortfattat text som beskriver vad som symboliseras. På de efterföljande sidorna ska vi titta närmare på vad symbolerna betyder och hur man skapar ett flödesdiagram.