Om beslutet verkar självklart ställer man inget motförslag, utan ordföranden frågar bara om förslaget kan bifallas. Om svaret är ja, konstaterar ordföranden detta med ”svaret är ja” och slår klubban i bordet.
Om mötet anser att man måste skjuta på beslutet i en fråga tar man beslut om bordläggning. För att inte glömma bort frågan bör man i föredragningslistan alltid ha med punkten ”Bordläggningar”.
En återremiss innebär att förslagsställaren får tillbaks förslaget för vidare utredning. En remiss innebär att någon annan får utreda frågan. Detta är därför också en form av bordläggning.
En ajournering innebär att man tar en liten paus, till exempel för kaffe.
Förhoppningsvis är engagemanget stort i föreningen med mycket debattglada mötesdeltagare. Tyvärr kan det också bli för mycket debatt som inte leder någon vart. För att få stopp på diskussionen begär man om ”streck i debatten”. Om mötet går med på detta upprättar man en talarlista, där då den sist uppräknade talaren också är den siste som talar i den frågan.
På ett årsmöte kan det finnas insända förslag från medlemmarna. Dessa förslag kallas motioner och bör vara insända en tid innan årsmötet så att styrelsen ska hinna ta ställning till dom (bereda). Hur lång tid före årsmötet en motion ska vara insänd ska framgå av stadgarna.
Ett styrelsebeslut innebär också ett ansvar. Om man som styrelseledamot känner att de inte är beredda att ta på sig det ansvar som ett beslut kan innebära, kan man reservera sig. Det kommer då att stå i protokollet att ”XX reserverade sig mot beslutet”.