För att besluten på mötena ska bli så korrekta som möjligt krävs det en viss princip för hur beslutsprocessen ska gå till. Denna princip kallas för beslutsordning eller propositionsordning.
Denna princip innebär att ordföranden samlar
ihop alla förslag och ger ett förslag på i vilken ordning
besluten ska tas.
-
Är vi beredda att gå till beslut?
- Jaa!
- Vi har då tre förslag; Tinas förslag om att köpa
en blå tröja, Eriks förslag om att köpa en röd
tröja och Lottas förslag på att vänta med beslutet
tills vi fått in fler offerter, alltså en bordläggning.
Jag tänker därför rösta om Lottas förslag om
bordläggning före Tina och Eriks förslag om tröjinköp.
Kan det vara en bra beslutsordning?
- Jaa.
I exemplet blir det alltså onödigt att rösta om tröjinköpen om de tar beslut om att vänta med beslutet till senare. Om det blir avslag på bordläggningen kan man ställa Tina och Eriks förslag mot varandra. Här följer fler exempel
Två förslag kan ställas mot varandra utan speciell ordning. Även om det bara finns ett förslag bör man ställa det förslaget mot avslag för att de som är emot förslaget också får en chans.
Vid tre förslag sorterar man förslagen till de som liknar varandra och eventuell tidsordning. Tidsordningen tas först, d v s beslutet om att frågan ska avgöras nu, eller senare. Om beslutet blir att avgöra frågan senare faller direkt alla andra förslag. Detsamma gäller ett yrkande om avslag.
Om någon anser att omröstningen inte alls utföll som ordföranden vill klubba på kan de ropa - Votering. Ordförande svarar att votering är begärd och skall genomföras. Omröstningsproceduren kan då vara en s k försöksvotering med handuppräckning. Denna form bör inte genomföras vid personval.
Vid personval bör en votering (omröstning) göras genom en sluten omröstning. Detta går till så att mötesdeltagarna skriver ett namn på en lapp. Lapparna lämnas till rösträknarna för att räknas och redovisas.
