Studiehandledning Studieenhet 2 Elektronparbindning

Skriv ut

Atomer kan få fullt yttre skal på ett annat sätt än att tömma eller fylla på detta med elektroner. Nedan visas några exempel på hur atomer delar på elektroner och på detta sätt får tillgång till åtta elektroner i yttersta skalet.

Fluor har sju valenselektroner eftersom den står i grupp 17 i periodiska systemet. I denna modell är endast valenselektronerna markerade.

Tidigare har nämnts att atomer strävar efter att ha åtta elektroner i yttersta skalet fördelade på fyra elektronpar. Hur kan då grundämnet fluor överhuvudtaget finnas som grundämne? Ämnet kan väl endast finnas som fluoridjoner eftersom det är enda sättet för atomerna att få åtta elektroner i yttersta skalet. Förklaringen är följande:

Om en fluoratom kommer i kontakt med en annan fluoratom, vilka båda strävar efter att få fullt yttersta skal, kan de fylla sitt valensskal genom att dela på två elektroner.


Båda atomerna får tillgång till 8 valenselektroner. Eftersom två elektroner nu är gemensamma utgör detta elektronpar ett "lim" mellan de två atomerna. Detta "lim" kallas elektronparbindning. Det är ett elektronpar som binder samman de två atomerna. Den här typen av bindning heter också kovalent bindning eller molekylbindning. Grundämnet fluor förekommer alltid i denna form nämligen två fluoratomer som är sammanbundna. Kemiska beteckningen för fluor är F₂. En sådan här partikel kallas molekyl.

Övriga grundämnen i grupp 17 bildar på samma sätt tvåatomiga molekyler.

Syre och väte kan bilda den kemiska föreningen vatten och den är uppbyggd på följande sätt:

Syreatomen har sex valenselektroner och strävar efter åtta.

Väteatomen har en valenselektron och strävar efter två.

Ovanstående strävanden kan syre och väte lösa genom att dela på elektroner och bilda två elektronparbindningar.


Som framgår har varje väteatom tillgång till två elektroner och syreatomen har tillgång på åtta stycken. Det har bildats en molekylförening med sammansättning H₂O.

Ett annat exempel på bildandet av en molekylförening är då kol med sina fyra valenselektroner tillsammans med väte bildar metan. Se animationen nedan.

Kolatomen har efter bildandet av molekylen fått tillgång till 8 elektroner och varje väteatom två. Fyra elektronparbindningar har bildats. Molekylens formel är CH₄.

Sammanfattning: elektronparbindning (kovalentbindning, molekylbindning) uppkommer genom att två atomer har ett eller flera elektronpar gemensamt. Därvid bildas en molekylförening. Till skillnad från jonföreningar så kan man här urskilja enskilda partiklar. Elektronparbindning uppkommer mellan ickemetaller och är en bindning inom molekylen, en så kallad intramolekylär kraft.

2004 Nationellt centrum för flexibelt lärande