Typografiska val



Storleken på en text kallas grad och den mäts i punkter. En lagom storlek på brödtext dvs löpande text varierar ungefär ifrån 9 till 12 punkter. Rubriker däremot varierar mera, dels beroende på om det är en huvudrubrik eller en underrubrik, dels på vad det är för publikation. Rubrikerna är i alla fall nästan alltid större än brödtexten, linjära och även fet.

Rader skall inte vara för långa, då blir det svårt att hitta rätt vid ny rad. För korta rader är inte heller bra eftersom man byter rad för ofta och inte kommer in i texten. En lagom textsida i en bok kan bestå av 45-65 tecken per rad och ha 30-35 rader.

Radavstånd även kallad kägel, innebär hur mycket luft det är mellan textraderna. En text med graden 10 pt och radavståndet 12 pt har 2 punkters luft mellan bokstäverna så de kan inte gå in i varandra. Så är förhållandet ungefär även i denna text.

Stycken kan ha blanka rader mellan sig eller som i skönlitterära böcker och tidningar ett indrag på raden där det är nytt stycke. Man gör däremot inga indrag när nya stycken börjar efter en rubrik eller mellanrubrik.

Illustration: kapitäler, kerning, knipning, spärrning

Anfang kan man använda sig av i början av en publikation eller vid nytt stycke, mest för att dekorera och bryta av en textmassa. En anfang är en extra stor bokstav som kanske löper över fem rader.

Kapitäler används för att få stora bokstäver att flyta in bland små. Kapitälerna har samma höjd som gemena bokstäver.

Kerning är att sätta ihop vissa bokstäver lite tätare för att det skall se bättre ut i exempelvis en logotyp. Om man till exempel använder SUNDSVALL i en logotyp flyttar man ihop V och A lite närmare varandra så att upplevelsen blir att det är lika mycket luft mellan bokstäverna.

Knipning avser inom typografin den minskning mellan varje tecken i ett ord eller en mening, så att tecknen sätts mer tätt. Knipning används bl a som lösning på textflödningsproblem.

Spärrning avser processen inom typografi att öka avståndet mellan samtliga tecken i ett ord eller i en mening för att synas. E x e m p e l.

Bildtext skall alltid placeras i anslutning till bild. I första hand under bilden, andra hand till höger om den och i tredje hand till vänster. I vissa sammanhang (t ex stora bilder med utfall) fungerar det även att placera texten på bilden.