Kunskapstest – Reaktionsmekanismer

1. I en additionsreaktion har reaktanterna en dubbel- eller trippelbindning till vilken en elektrofil reaktant attraheras.

2. Karbokatjoner är starkt reaktionsbenägna eftersom de är positivt laddade och inte uppfyller oktettregeln. Laddningen har sitt säte i en kolatom med endast tre ”egna” elektroner (istället för fyra). Avvikelsen från oktettregeln beror på att den laddade kolatomen omges av endast 6 elektroner (istället för 8).

3. S_N1
   S står för substitutionsreaktion. N visar att reaktionen börjar med en nukleofil attack och 1:an visar att  reaktionshastigheten är beroende av endast den ena reaktantens koncentration.

4. a) nukleofil attack
   b) elektrofil attack

5. I OH^- bokför vi 7 elektroner på syreatomen (en bindningselektron och 3 fria elektronpar). Men syre har 6 valenselektroner. Syreatomen i OH^- har därför en negativ överskottsladdning.

6. a) Substitutionsreaktion. Summariskt kan sägas att kloridjon ersätts av hydroxidjon.
   
   b) Kloridjonerna som avges bildar silverklorid som är en svårlöslig fällning. Vid tillsats av BTB får man en indikation på att det bildas vätejoner vid reaktionen.
   
   c) De tre metylgruppernas elektronmoln i 2-klor-2-metylpropan befinner sig nära kloratomen och  utövar därför ett större elektrontryck på den elektronegativa kloratomen än motsvarande gruppers elektronmoln i de andra två kloralkanerna.

Genom att studera reaktionsmekanismer förklarar man kemiska reaktioner i detalj. Reaktionsförloppet påverkas av partiklarnas elektronkonfigurationer. En lokal elektronansamling eller ett elektronunderskott i en partikel innebär ökad reaktionsbenägenhet. Ett reaktionsförlopp innehåller ofta mellanled, intermediärer, som är kortlivade eftersom de är så reaktiva att reaktioner uppkommer inom partikeln eller med andra partiklar som uppkommit under förloppet eller med lösningsmedlet.