Hoppa till textinnehållet
Startsida Kemisk jämvikt Övning - Inledning

Inledning - Kemisk jämvikt

I många fall finns en del av reaktanterna kvar efter en kemisk reaktion. Reaktionstypen kallas kemisk jämvikt. Exempel är svaga syrors och basers protolyser. Även i kemiska jämvikter är det möjligt att beräkna hur mycket produkt som bildas.



Skolverkets mål

Eleven skall
  • kunna diskutera och kvantitativt behandla kemisk jämvikt
  •  

    Konkreta mål

    Du ska
  • ha förståelse för vad som menas med en dynamisk jämvikt och
    jämviktsförskjutningar
  • med givna förutsättningar kunna ange hur en jämvikt påverkas av
    koncentrationsändring, tryckändring och temperaturändring
  • kunna utföra beräkningar på jämvikter och kan avgöra om jämvikt råder eller
    ej genom att studera koncentrationskvoten
  • Lämpliga övningsuppgifter i Gymnasiekemi (Andersson m.fl., Liber):
    4.1, 4.3-4.10, 4.12, 4.13, 4.15, 4.17, 4.19-4.21
    Lösningar till övningsuppgifter kap 4(som pdf)
    Lösningar till övningsuppgifter kap 5(som pdf)

     

    Syror och baser

    Du ska
  • känna till begreppen stark syra, svag syra och kan relatera begreppen till Ka,
    Kb och Kw
  • veta skillnaden mellan titrerkurvans utseende när en stark respektive svag syra
    titreras med en stark bas
  • kunna beräkna Ka och Kb i en lösning med känd koncentration och känt pH
  • kunna beräkna pH i lösningar av starka syror, svaga syror, baser och i
    blandningar
  • kunna bedöma, och eventuellt beräkna pH i vattenlösningar av salter
  • kunna skriva protolysformler för salter
  • Lämpliga övningsuppgifter i Gymnasiekemi (Andersson m.fl., Liber):
    5.1-5.6, 5.8, 5.9, 5.11, 5.12, 5.14-5.21, 5.23, 5.25

    2004 Nationellt centrum för flexibelt lärande