Inledning - Kemisk jämvikt
I många fall finns en del av reaktanterna kvar efter en kemisk reaktion. Reaktionstypen kallas kemisk jämvikt. Exempel är svaga syrors och basers
protolyser. Även i kemiska jämvikter är det möjligt att beräkna hur mycket produkt som bildas.
Skolverkets mål
Eleven skall
kunna diskutera och kvantitativt behandla kemisk jämvikt
Konkreta mål
Du ska
ha förståelse för vad som menas med en dynamisk jämvikt och
jämviktsförskjutningar
med givna förutsättningar kunna ange hur en jämvikt påverkas av
koncentrationsändring, tryckändring och temperaturändring
kunna utföra beräkningar på jämvikter och kan avgöra om jämvikt råder eller
ej genom att studera koncentrationskvoten
Lämpliga övningsuppgifter i Gymnasiekemi (Andersson m.fl., Liber):
4.1, 4.3-4.10, 4.12, 4.13, 4.15, 4.17, 4.19-4.21
Lösningar till övningsuppgifter kap 4(som pdf)
Lösningar till övningsuppgifter kap 5(som pdf)
Syror och baser
Du ska
känna till begreppen stark syra, svag syra och kan relatera begreppen till Ka,
Kb och Kw
veta skillnaden mellan titrerkurvans utseende när en stark respektive svag syra
titreras med en stark bas
kunna beräkna Ka och Kb i en lösning med känd koncentration och känt pH
kunna beräkna pH i lösningar av starka syror, svaga syror, baser och i
blandningar
kunna bedöma, och eventuellt beräkna pH i vattenlösningar av salter
kunna skriva protolysformler för salter
Lämpliga övningsuppgifter i Gymnasiekemi (Andersson m.fl., Liber):
5.1-5.6, 5.8, 5.9, 5.11, 5.12, 5.14-5.21, 5.23, 5.25