Introduktion - Reaktionsmekanismer
Reaktionsmekanismer visar i detalj vad som händer
Kemiska reaktioner sker ofta stegvis. I varje steg bildas substanser som i
sin tur omvandlas till andra produkter i flera led.
I vår kropp kan främmande ämnen, t.ex. ett oprövat läkemedel, reagera med
kroppens egna ämnen och omvandlas till giftiga mellanprodukter. Innan ett
läkemedel används bör man därför veta exakt vilka mellanprodukter som bildas
när läkemedlet omsätts i kroppen. Det försöker man klarlägga genom detaljerade
studier av de bakomliggande reaktionsmekanismerna. Titta på ett exempel som
visar betydelsen av detaljerade kunskaper om kemiska reaktioner.
[Exempel]
På 1960-talet blev man smärtsamt medveten om hur nödvändigt det är att
undersöka hur läkemedel reagerar, när en lugnande medicin, neurosedyn, gavs
till blivande mödrar. Det verksamma medlet i tabletterna var thalidomid
som vid kontakt med den sura miljön i magsäcken och den basiska i tolvfingertarmen
delvis omvandlades till ämnets spegelbildsisomer. Isomeren hämmade utvecklingen
av fostrens arm- och benanlag. Innan man förstod sambandet hade hundratals
barn fötts med förkrympta armar och ben.
Intermediärer
De mellanformer (intermediärer) som uppkommer i kemiska reaktioner är starkt
reaktiva och kortlivade, och därmed svåra att isolera. Trots detta har intermediärer
inte bara studerats utan även fotograferats av forskare som fått nobelpris
1994 och 1999.
Exempel på vanliga intermediärer
Karbanjon
karbokatjon
radikaler med oparade elektroner.
Orden karbanjon och karbokatjon är sammansättningar av karbo-
som betyder kol, och anjon respektive
katjon som är beteckningar för negativt laddad
respektive positivt laddad jon.
Reaktioner sker lättast när elektronerna är ojämnt fördelade
När man studerar reaktionsmekanismer är det lämpligt att lokalisera eventuella
laddningar i reaktanterna eftersom reaktioner oftast sker där laddningar
finns. Det kan man göra genom att ”bokföra” elektronerna, dvs. undersöka
hur många elektroner som härstammar från respektive atom.