Många svenskar har en speciell känsla för ekar. Det är stora vackra träd med stora kronor med många löv  och träden kan bli mycket gamla. Man tror att Sveriges äldsta ek är Rumskullaeken som växer i Småland. Den är cirka 1000 år gammal. En annan känd ek växer på Norra Djurgården i Stockholm. Den är drygt 300 år gammal och har vuxit in mot väggen i ett torp, ett litet hus, som är ungefär lika gammalt. Ska man rädda eken eller huset? Det vet man inte.

Eken är Skandinaviens största träd. Den kan bli 30 meter hög och stammen kan bli 3 meter tjock. Det växer långsamt och därför blir virket hårt. Efter 40-50 år bär eken frukt, ekollon, och efter ungefär 150 år kan man avverka trädet. Under flera hundra år var det förbjudet att hugga ner ekar, eftersom de skulle användas till att bygga båtar åt kronan, staten. Nu är det tillåtet att fälla ekar på tomten, men en ek har en speciell plats i mångas hjärtan och man hugger bara ner den om man absolut måste.

När eken blir gammal börjar veden murkna inne i trädet. Det blir en bra boplats för många insekter och smådjur. Men eken fortsätter att leva. Överallt i Sverige kan man se gamla ihåliga ekar som fortfarande lever och bär blad. De är underbart vackra.