80-talet hade varit den realistiska prosans tid och reaktionen lät inte vänta på sig. Man ville bort från den själlösa 'skomakarrealismen' till förmån för mer fantasi, romantik, subjektivitet, livsglädje och gärna fast fotad i det typiskt svenska. Det här blev i själva verket en guldålder i svensk litteratur.
90-talets nationalromantik kan man se som en direkt följd av den snabba omdaning de flesta europeiska samhällen genomgått. Den gamla bondekulturen höll på att upplösas och man ville rädda vad som räddas kunde. Det var här Skansen skapades, flaggstänger började sättas upp, tävlingar i ny nationalsång hölls, historiska romaner skrevs. Verner von Heidenstam var en av de stora idégivarna.