Språkforskare tvistar om huruvida det finns språk som innehåller en naturlig grammatisk struktur, enkelt uttryckt: en liten biologisk språklåda inom oss som styr hur vi talar. Det är inte klarlagt men ett som är säkert är att barn under de första åren lär sig sitt modersmål på i princip samma sätt världen över, oavsett språk. Om bara språket finns runt om barnet och man talar med honom/henne, kommer barnet en dag att gå från joller till ord - på det egna språket - utan studieplan, läxor eller stränga förhör! Fantastiskt va?
I korthet och mycket generaliserat går barnets verbala utveckling under de första sex åren till så här:
Ettordsstadiet
Vid nio - tio månaders ålder kommer första ordet. Ett
och samma ord får fler betydelser, till exempel mam som kan betyda
mamma men också till exempel jag är hungrig eller
håll om mig. Barnet använder så småningom fler
ord, men ett i taget.
Tvåordsstadiet
När barnet är runt två år gammalt börjar han/hon
kombinera ihop två ord så att de bildar ett slags fraser, till
exempel läsa saga Ylva dum. Ordförrådet ligger nu runt
strax under 100 ord och barnets fokuserar på att lära sig kombinera
dem, inte så mycket på att lära in nya ord.
Grammatiken är enkel. Vanligen av typen
subjekt + predikat, subjekt + predikat eller subjekt + objekt, till exempel:
Mommo komma
Äta kaka eller Alex bil.
Språket böjs inte. Inga artiklar eller prepositioner används.
Treordsstadiet
Nu kan både subjekt, predikat och objekt eller adverbial finnas
i samma mening, till exempel Signe äta kaka, Alex hålla
bil, Dag åka Mommo. Fortfarande är grammatiken ganska enkel
med en fristående negation, rak ordföljd och ett flitigt användande
av frågeord som vad och varför.
Tre- till femårsåldern
I treårsåldern bygger barnet upp ett grammatiskt system. Man
kan märka en grundläggande ordföljd i barnens språk,
nämligen: subjekt + verb + objekt och även om modersmålet
skulle ha en fri ordföljd (som finskan) börjar barnen oftast med
subjekt + verb + objekt.
Det här kan ge upphov till missuppfattningar då meningar som Alex retades av Moa kan tolkas som att det var Alex som retade Moa.
Andra problem är de oregelbundna verben som i princip alltid tycks utsättas för den regelbundna böjningsmallen i tre-fyra årsåldern. Exempel på detta är:
Jag gådde till dagis själv.
Mamma skrevde ett kort igår.
Jag gedde en docka till Pelle.
En annan mer nyskapande :-) sak som märks i barnets språkutveckling är att en hel massa ord uppfinns när ordförrådet inte räcker till. Barn tar gärna delar av ord de känner till som passar och bildar något nytt:
målet för färg, spada för gräva, isvarm för jättevarm.
men också sammandragningar och kanske sammanblandningar av olika uttryck och ord:
talefon för telefon, gå med badfötter för att gå barfota till exempel.
Barnens feltolkningar av ord ovan visar också hur de förstår saker och ting. Ett liknande exempel är också ordet uschakana för rutschbana. (Det kan förstås bero på att r är en svår bokstav att uttala för en två-treåring.)
Sexårsåldern
I sexårsåldern har barn en förmåga till nästan
lika komplexa språkliga strukturer som vuxna.
| Uppgift - Barnets språkutveckling Hur kommer det sig att ett litet barn lär sig språk så snabbt och med så gott resultat medan det kan ta tiotals år för en vuxen? Använd bibliotek och Internet för att forska i saken. Glöm inte att ange källor! Har du några exempel på kul 'barnord'? |
Länk:
Manus till föreläsning om barnets språkutveckling (på engelska)