I den klassiska retoriken kallar man det för pathos/patos (känsla), ethos/etos (talaren/skribentens etik/moral) och logos (förnuft).
Man talar om den retoriska triangeln som omsluter talet eller texten:
| Logos |
Patos |
Etos |
| finns i språket, i själva texten eller talet som rent logiska resonemang. Det handlar alltså om att resonera förnuftigt (åtminstone på ytan). |
kan vara i sättet man talar på, i minspråket men också i valet av känsloladdade ord och användningen av utrop till exempel att spela på människors känslor är ett sätt att få dem med sig. |
ska övertyga läsaren/åhöraren om din goda karaktär. Du kan använda dig av ordval, ett passande tonfall, kroppspråk och till och med klädsel för att nå dit. |
Den grekiske filosofen och retorikern Aristoteles var den som först namngav dessa tre delar. Han tyckte att det egentligen skulle vara idealiskt med en helt logisk argumentation, men eftersom människan också styrs av sina känslor och av moraliska regler, gav han med sig och menade att en god argumentation bör innehålla hela den retoriska triangeln. Beroende av vilket slags person man är, vilka mottagare man har och vad man pratar om, får man mixa delarna lite olika.
Det passar sig till exempel inte att börja gråta och vädja till åhörarnas sympati när man presenterar en nyupptäckt matematisk formel eller att börja ett avancerat resonemang om orsak och verkan när man håller tal på ett bröllop eller kanske ännu värre - att berätta hur präktig, laglydig och förträfflig man själv är för ett gäng livstidsdömda.
Du måste alltså framstå som trovärdig och värd att lyssna till samtidigt som du engagerar åhörarna känslomässigt och kan motivera dina ståndpunkter på ett förnuftigt och övertygande sätt. Ethos - patos - logos!
| Uppgift Studera ett av talen (lyssna och läs) på Ordrums sida - välj "stora tal". Identifiera argumenten och tala om vilka som vädjar till logos, ethos respektive pathos. Tala också om på vilket sätt framförandet (actio) förstärker talets budskap. |
Länkar: