Värdeladdning


Många ord vi använder har en mer eller mindre tydlig värdeladdning som kan vara antingen positiv eller negativ. Orden uttrycker en värdering av det de syftar på. Frihet, rättvisa, skönhet, skicklig, humor är ord med positiv värdeladdning. Kräk, korkad, krig, soptunna, fegis har negativ laddning. Självklart finns det helt neutrala ord också som tidning, tallbarr, hårbalsam, skriva.

Ord vilkas främsta funktion är värderande kallar vi följaktligen för värdeord, ex fasanfull, katastrof, utomordentlig, begåvning, gräslig, dum, ful.

Säger jag att en bil är ful är detta helt och hållet en värderande utsaga och inte att ge en objektiv beskrivning av bilen. Jag säger vad jag tycker helt enkelt.

Ofta finns det positivt och negativt laddade ord för samma sak:

+

föryngringsyta
frihetskämpe
frikostig
rashund

-

kalhygge
terrorist
slösaktig
byracka

Det är vår attityd som avgör vilket ord vi vill använda. Här får vi vara väldigt uppmärksamma eftersom man genom att använda värdeladdade ord försöker påverka, förändra våra attityder. Så gott som all reklam och propaganda använder sig av denna egenskap hos orden. I alla sammanhang där man försöker övertyga någon används detta. I debattartiklar förekommer det ofta.

Ofta använder politiker och myndighetspersoner ett slags neutrala ord, ofta skapade för ändamålet för att försköna verkligheten. Man talar om terminalvård (vård av döende), organisationskonsult (person som avgör vilka som ska avskedas), friställa (avskeda), hygientekniker (sopgubbe).

Uppgift - Värdeladdning

Ge exempel på förändringar i språket som har med förändrade värderingar att göra, exempelvis att vi idag talar om socialtjänst i stället för fattigvård, servicehus i stället för ålderdomshem.