1. Vilken är insändarens tes?
Han/hon vill inte att staten ska satsa på bredband för alla.
2. Vilka argument stöder tesen?
1. Pengarna behövs till annan infrastruktur.
2. Vård, skola, omsorg behöver mer pengar.
3. Trenden går mot privatisering, varför gå emot den.
3. Finns det olika sorters argument? Vilka? (etos/patos/logos)
Ja, etos: i vård, skola, omsorgsargumentet talar insändarskribenten
om att han/hon står på ålderspensionärernas sida, inte
teknikens. Han/hon visar ett tydligt etos som är svårt att stå
emot.
patos: är inte lika tydligt, men visst finns det i till exempel
första meningen.
logos: argumentet att man ska ha ordning på grundstrukturen före
cyberstrukturen är logiskt, liksom att man ska följa privatiseringstrenden.
4. Finns det motargument? Vilka?
Nej
5. Finns det underförstådda premisser?
Möjligen kan man tycka att det är en underförstådd
premiss att en väl utbyggd traditionell infrastruktur i glesbygden är
en nödvändighet.
6. Finns det värdeladdade ord? Stilfigurer?
Ja, det finns några negativt laddade ord eftersom det är en
negativ insändare: märklig, usla och förstatliga (i vissa kretsar
negativt).
Inga stilfigurer.
7. Fungerar rubriken?
Den är tydlig men kanske inte så spännande.
8. Är texten övertygande tycker du? Varför/varför
inte?
Den är rätt övertygande men jag köper inte allt.
Insändarskribenten går till överdrift när han/hon tar
till ålderspensionärer och höftledsoperationer. Han/hon talar
om att hoppa över flera led och det gör han ju faktiskt själv
också. Det finns ju starka argument som talar för bredband i glesbygden,
t.ex. flera arbetstillfällen. Dessa ignorererar insändarskribenten
fullständigt, vilket är ett misstag, tror jag. Att vara konkret
och använda ordet höftledsoperation i stället för
det mer allmänna sjukvård är ganska effektivt och bidrar
till att göra texten övertygande.