Tendenser i dag

Skriftspråket närmar sig talspråket och vice versa
För 100 år sedan var skillnaden väldigt mycket större. Skriftspråksnormen låg väldigt långt från det talade språket men har förenklats och ligger idag betydligt närmare talspråket.Det finns även en motsatt trend - skriftspråket börjar smitta av sig på talspråket. Vi säger ju idag t ex och "åck", i stället för "å", halkade, i stället för "halka", gator, istället för "gater", till, i stället för "te", med, istället för "me" vanlig i stället för "vanli" osv. Det hade låtit väldigt konstigt för bara 50 år sedan.

Även gamla skriftspråksformer där den talade varianten trängt undan den skrivna, börjar komma tillbaka. Jag tänker på ord som taga i stället för det kortare ta.

Det är givetvis ganska praktiskt och underlättar inlärning av stavning. Samtidigt tycker många att det är synd eftersom dialektala varianter samtidigt försvinner.

Antalet ord växer
Förändringar i ordförrådet blir alltmer märkbara. Mängden nya ord är större än de som kommer ur bruk. Framför allt är det sammansättningar av redan existerande ord ex betalkanal, ätstörning, kamphund, personkemi, elsanering, frukostteve, soppteater.
Många av de nya orden kommer från engelskan.

En del kan vi ofta placera in i tiden utan svårighet...bogvisir, krigsherre, världssamfund, fredsprocess.

Påfallande många ord är substantiv men några verb som mikra, mejla, vabba, faxa har också smugit sig in. Ofta är de bildade ur substantiv. Det är väldigt lätt att bilda nya verb på svenska - vi lägger till ett a och det fungerar på de flesta ordklasser. Adjektivet mörk blir mörka t ex.
Något så ovanligt som en substantivering av ett adjektivs superlativform har vi också fått - värsting.

Grammatik och syntax förändras nästan inte alls och har inte gjort det på väldigt länge.

De viktigaste tendenserna idag är kanske engelskans allt starkare påverkan och tempot som ökar i takt med de nya mediernas (teve, internet, mobiltelefoni etc) spridning av nya ord, uttryck och sätt att kommunicera.