Vem säger vad till vem i vilken situation och med vilket syfte?
Sändaren är den person som säger något, det vill säga skickar ett meddelande (version 1). Meddelandet sänds i en miljö och en situation och dessutom via en kanal: muntligt, skriftligt, viskandes, via mikrofon, telefon eller radio till exempel Mottagaren tar emot sändarens meddelande och tolkar fram en egen version av det (version 2).
Vi kan illustrera det hela med ett litet exempel:
Två grannar, Alexandra och Kurt, som känner varandra ganska
ytligt träffas vid kvarterets korvkiosk. Alexandra hälsar och frågar
hur Kurt mår. Hon frågar bara sådär en passant,
utan att förvänta sig ett långt och ärligt svar. Kurt
har just bråkat med sin bästa kompis och börjar storgråtande
att berätta för Alexandra hur han verkligen mår.
 |
 |
Sändare: Alexandra
Meddelande version 1: Hej, hur mår du? = artighetsfras / hälsningsfras som förväntas besvaras av ett bra eller lite trött enbart.
Situation: Vid korvkiosken en torsdagskväll. Kurt har just haft ett uppslitande gräl på telefonen. Han är mycket arg och ledsen när han möter Alexandra där. De är i princip ensamma eftersom korvkioskbiträdet är upptagen med att steka korvarna åt dem.
Kanal: Muntligt och direkt i möte mellan fyra ögon.
Mottagare: Kurt
Meddelande version 2: Hej, hur mår du? = jag ser på dig att du inte mår bra. Berätta vad du känner och vad som har hänt för mig!
Varför blir det så fel? Varför talar de inte samma språk?
Vi har ju sett att vi behärskar flera olika "språk" som
är knutna till grupper av olika slag. Egentligen är det mer fantastiskt
kanske, att vi överhuvd taget kan kommunicera när störningarna
är så många och våra referensramar så olika.
Det finns dock några saker att vara uppmärksam på. Är
man medveten om dem, kan kommunikationen underlättas.
I det följande ska vi titta på ordens betydelseomfång och värdeladdning, vaghet och mångtydighet, funktionen hos olika utsagor. Allt sådant är viktigt för att förstå hur kommunikationsprocessen fungerar. Det är också bra att ha de här begreppen i bakhuvudet när vi går över till argumentation.