A. TEXTENS INNEHÅLL
1. Beskriv/sammanfatta den konkreta situationen och handlingen! Får vi veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer angivna eller beskrivna i texten, i så fall vilka? Finns det något som anknyter texten till en viss tid?2. Motiv - plocka ut motiv ur texten, det vill säga typsituationer som inte fastläggs till tid, rum, miljö och personer och som därför alltid kan återkomma - till exempel "ont och gott", "kärleken mellan en man och en kvinna", "klivet in i vuxenvärlden".
3. Känsla och stämning - finns det en känsla/flera känslor i texten? Är känsloläget detsamma genom texten eller förändras det? (till exempel från kärlek till hat, från tvivel till visshet) Hur i så fall? Uttrycks känslan direkt - talar texten om vilken känsla det rör sig om? Till exempel :
På vår biologilärare öste vi all vår rädsla, all vår skräck, allt vårt skolhat (Siw Wideberg)
Uttrycks känslan snarare indirekt - genom bildspråk, ordval eller på annat sätt? Bo Bergman (författare) uttrycker t.ex. besvikelse, ensamhet, kanske också ilska utan att benämna känslorna:
Här slogs en dörr en gång igen för sista gången mellan två, som borde varit vänner än. (Bo Bergman)
Blandar författaren olika sätt att få fram känslan i texten? Är känslan/känslor ett viktigt inslag i texten eller är det mer av tankeinnehåll, idéer och åsikter som betonas?
B. FORM OCH STIL
4. Klang och rytm - Uppmärksamma om det finns klang och rytm i texten (allitteration, rim, upprepningar av ord/ordgrupper - se under Stilfigurer nedan).
5. Sinnen - Vilka sinnen engageras i texten? Ser man den skrattande kvinnan framför sig (syn)? Hör man hur elden sprakar (hörsel)? Känner man kattungens lena päls (känsel)? Stinker det om bårhuset (lukt)? Känner man saltlakritssmaken i munnen (smak)? Hur gör författaren för att förmedla dessa sinnesintryck?
6. Bildspråk och stilfigurer. Finns det bildspråk och andra stilfigurer i texten? Ge exempel! Se nedan!
C. ANKNYTNING TILL ROMANTIKEN
7. Romantiska drag i texten - Fundera över vad som är romantiskt med just din text. Är det textens motiv, innehåll, personbeskrivning, känslobudskap, idéer, form eller något annat som anknyter till romantiken. Är det en kombination av olika romantiska ingredienser?
1. Allegori - är en liknelse eller en metafor som byggts ut till en hel berättelse. George Orwells roman Djurfarmen är ett exempel på en allegori. En bondgård övertas av djuren på gården och så småningom växer det fram en hierarki mellan djuren. Egentligen beskrivs ryska revolutionen och framväxandet av det sovjetiska samhället. Allegorier används förstås i konstnärligt syfte, som ett framgångsrikt stilgrepp, men i länder med sträng censur. Det är ett smart sätt att få fram politiska budskap utan att basunera ut dem.
2. Allitteration - en klangeffekt som uppstår när två eller flera betonade ord som står nära varandra innehåller samma ljud - till exempel fina fisken, Ville Vessla... Alliterationer användes i våra gamla lagtexter från medeltiden och idag används det ofta i reklam. Det är helt enkelt ett minnesknep: "god och glad", "stor och stark", "sommar och sol" är lättare att komma ihåg än: "god och lycklig", "stor och tung", "sommar och fint väder".
3. Allusion - är saker i en text som anspelar på andra texter men också på händelser, personer, historia etc utanför själva romanen och som väcker associationer till den text (eller sammanhang) varifrån allusionen hämtats. Om jag i en bok om Maria som går sista året på gymnasiet skriver att någon är mångförslagen är det en allusion på den mångförslagne Odysseus.
4. Anafor - är identisk upprepning av ett ord eller en ordgrupp i början av flera på varandra följande fraser, satser, versrader eller strofer, till exempel:
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans...
(E. Lindegren)
5. Besjälning - Saker levandegörs genom att de sätts
ihop med verb eller adjektiv som normalt förknippas med levande varelser,
t.ex.: "Värdshuset såg ner över den lättjefulla
dalen.", "Växten slingrade sig upp för husfasaden,"
6. Liknelse - innebär en jämförelse där - till skillnad från metaforen - både det "ursprungliga" ordet och bildledet finns kvar. Såsom, liksom, som, likt etc. signalerar en liknelse, till exempel: "Chocken var som en kalldusch", "Min kärlek brinner som en eld"
7. Metafor - den vanligaste typen av bildspråk. Ett ord används istället för ett annat ord som det kan associeras till, till exempel: kalldusch för chock - "jag fick en ordentlig kalldusch", eld för kärlek - "en eld brann inom mig". Metaforen är som liknelsen men den saknar ett jämförelseord (som, liksom).
8. Paradox - två ord som tillsammans blir motsägelsefulla sätts samman, t.ex. "härjad av nykterhet", "en rolig tragedi" etc... Först kan det tyckas orimligt men ofta innehåller paradoxen en viss sanning.
9. Retorisk fråga - är egentligen ett påstående i frågeform som riktas till läsaren/åhöraren men svaret är ofta givet och ges av författaren själv: "Hur många är vi inte som har kämpat tillsammans?"
10. Rim av olika slag, till exempel - AABB (=sig, dig, hund, rund), ABBA (sig, hund, rund, dig) ABAB (sig, hund, dig, rund), ABCABC (sig, hund, har, dig, rund, tar).
11. Stavelseräknade verser - samma antal stavelser i varje versrad. En stavelse är en vokal med kringliggande konsonanter: Versraden "Han kom som en vind" innehåller fem stavelser liksom "Elden i vinden".
12. Stegring - består i att ord arrangeras i en gradvis stigande intensitetsordning. Stegringen kulminerar i klimax, det vill säga vid det högsta skalsteget, till exempel: "Han kom, han såg, han segrade."
13. Symbol - är ett föremål, person eller varelse i en text som betyder någonting annat utöver den rent bokstavliga tolkningen. En fredsduva symboliserar till exempel fred och frihet. En svart katt som går över gatan kanske symboliserar olycka. Symboler kan skiljas från metaforer genom att de faktiskt existerar i texten (texten beskriver eller berättar om duvan eller om katten).
14. Tretal - ord eller satser arrangeras om tre, till exempel "tro, hopp och kärlek"
15. Utrop - anger känsla och intensitet i det som sägs och markeras med utropstecken: Vänner!, Vilken dag!.