Grammatik

Denna lilla grammatik är en sammanställning av alla grammatik som nämns i kursen. Det representerar bara en liten del av den totala grammatiken. Om det finns något du saknar som du vill titta närmare på kan du pröva the Kamusi Project http://www.yale.edu/swahili/.  Klicka på ”Learning Guide” och sedan på ” Swahili Grammar Notes.”

  1. Verb
  2. Verbets struktur
  3. Infinitiv
  4. Tempus- presens, imperfekt, futurum, perfekt
  5. Nekande verbformer
  6. Swahilis ”Att-verb”
  7. Kuwa: att vara
  8. Kuwa: lokativformer –ko, -po, -mo
  9. Kuwa na: att ha, det finns, idiomatiska uttryck
  10. Tabell: kuwa, kuwa na, –ko, -po, -mo
  11. Verb tempus Hu: brukar
  12. Imperativ
  13. Konjunktiv
  14. Substantiv
  15. Pronomen
  16. Självständiga personliga pronomen
  17. Bundna personliga pronomen: Subjektprefix
  18. Bundna personliga pronomen: Subjektprefix- nekande form
  19. Bundna personliga pronomen: Objektprefix
  20. Reflexiva pronomen –ji-
  21. Demonstrativa pronomen
  22. Frågeord
  23. Prepositioner
  24. Suffixet –ni
  25. Fristående prepositioner
  26. Läges- och riktiningsprepositioner
  27. Att beskriva läge
  28. Adverb

 

Swahili verb - Upp

Verbets struktur

I swahili innehåller verbet mycket information. Verbet är en sammansättning av en rot och olika affix. Det finns tre olika typer av affix: prefix som kommer före roten, suffix som kommer efter roten, eller infix som kommer emellan roten och prefix eller suffix. Till exempel i ordet kuimba, att sjunga, är roten –imb-. Verbets rot är den del av verbet som bär dess grundbetydelse. I det flesta ordlistor förekommer swahiliverb i grundform, alltså utan infinitivmärket ku (svenska att). Roten och suffixet, imb-a, är den enklaste verbstammen. En mer komplicerad stam kan ha flera suffix som i verbet imbia (sjunga för).

rot

ordets betydelse

-imb-

(sjung-)

stam

grundform

imba

(sjunga)

suffix

slutstavelse

-a

 

prefix

infinitiv märke

ku-

(att)

infinitiv

ku+stam+suffixet ”-a”

kuimba

(att sjunga)

Det finns också ett system av suffix som man använder med substantiv.  

Infinitiv (modul 5 Infinitiv)

När man bildar infinitiv av ett verb på swahili använder man prefixet ku-. I stort sätt fungerar denna form som infinitiv på svenska då ku- motsvarar svenskans “att”. Nedan finns exempel på verb från swahilins tre verbgrupper: verb som härstammar från bantu språk som slutar på ”-a”, verb som härstammar från arabiska som slutar på ”-e”, ”-i,” eller ”-u” och ”Att-verb”.

1. Bantuverb har suffix –a”:

Kufanya (att göra)              ku-                 infinitiv prefix
                                          -fanya            verbets stam

kufika             att anlända                                                 kusema          att säga

kupenda         att tycka om, älska                                     kutaka            att önska, att tycka om

kupiga            att slå                                                         kuweka          att ställa, att placera

kununua         att köpa                                                     kukaa             att bo

 

2. Arabiska verb har suffix ”-e”, ”-i,” eller ”-u”:

 

kusamehe      att förlåta, att offra                                   kubaki          att bli över, att stanna kvar 

kufikiri            att funderar                                               kufurahi        att vara glad

kuketi            att sitta                                                      kusafiri         att resa

kurudi            att komma tillbaka                                     kujaribu        att försöka

 

3.”Att-verb” (oregelbundna verb) (modul 1)

Det finns verb som existerar endast i infinitivform, så kallade “att-verb” som:

kufa               att dö                                                        kula               att äta

kuja               att anlända, att komma                             kunyuwa       att dricka

kuwa             att vara, att bliva                                       kwenda         att gå

Kuwa: att vara eller bliva

Med verbet ”att vara” kan man uttrycka egenskaper. Ni är presens formen av verbet kuwa. Till skillnad från alla andra verb böjs inte verbet kuwa i presens. Det har samma form, ni, för alla personer.

Tempus (modul 3 presens, imperfekt, futurum, perfekt) - Upp

Vem>tempus>verb

Tidsformerna bildas genom att man mellan personprefix och verbets grundform skjuter in ett tidsinfix.

Tempusmarkören i presens (nutid) är tidsinfixet  -na.

img1img2

Följande är övriga tempusmarkörer i andra tempus :

Imperfekt (dåtid)                   –li–

Futurum  (framtid)                   –ta–

Perfekt (samband med nuet) –me

img3 

Verbet "cheka" i jakande - Upp

 

Pronomen

Person prefix

Tids prefix

Verbets
Stam (rot+suffix)

 Verbet

Svenska

Jag

Mimi

ni-

-na

-cheka

Mimi ninacheka

Jag skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Mimi nilicheka

Jag skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Mimi nitacheka

Jag ska skratta

 

 

 

-me

-cheka

Mimi nimecheka

Jag har skrattat

Du

Wewe

u-

-na

-cheka

Wewe unacheka

Du skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Wewe ulicheka

Du skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Wewe utacheka

Du ska skratta

 

 

 

me

-cheka

Wewe umecheka

Du har skrattat

Han, hon,

Yeye

a-

-na

-cheka

Yeye anacheka

Han/hon skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Yeye alicheka

Han/ hon skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Yeye atacheka

Han/hon ska skratta

 

 

 

-me

-cheka

Yeye amecheka

Han/hon har skrattat

Vi

Sisi

tu-

-na

-cheka

Sisi tunacheka

Vi skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Sisi tulicheka

Vi skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Sisi tutacheka

Vi ska skratta

 

 

 

me

-cheka

Sisi tumecheka

Vi har skrattat

Ni

Ninyi

m-

-na

-cheka

Ninyi mnacheka

Ni skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Ninyi mlicheka

Ni skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Ninyi mtacheka

Ni ska skratta

 

 

 

-me

-cheka

Ninyi mmecheka

Ni har skrattat

De

Wao

wa-

-na

-cheka

Wao wanacheka

Vi skrattar

 

 

 

-li

-cheka

Wao walicheka

Vi skrattade

 

 

 

-ta

-cheka

Wao watacheka

Vi ska skratta

 

 

 

-me

-cheka

Wao wamecheka

Vi har skrattat

Nekande verbformer (modul 4)

Tempusmarkören i presens (nutid) nekande är suffixet -i.

img4img5

I presens slutar alltid ett nekande verb med i eller u. Det vill säga att slutvokalen a ändras till i. Om verbet slutar på i som i fikiri och safiri blir det ingen ändring.

Följande infix är nekandetempus markörer i andra tempus :

img6 

*Dessa verb är ”att-verb” och bildar nekande verb enligt tabellen nedan.

Verbet "cheka" i nekande - Upp

Pronomen

Person prefix

Tids prefix

Verbets grundform

 Verb

Svenska

Jag

Mimi

si

-

-cheka

Mimi sicheki

Jag skrattar inte

 

 

 

-ku-

-cheka

Mimi sikucheka

Jag skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Mimi sitacheka

Jag ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Mimi sijacheka

Jag har inte skrattat

Du

Wewe

hu

-

-cheka

Wewe hucheka

Du skrattar inte

 

 

 

-ku

-cheka

Wewe hukucheka

Du skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Wewe hutacheka

Du ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Wewe hujacheka

Du har inte skrattat

Ha, hon,

Yeye

ha

-

-cheka

Yeye hacheki

Han/hon skrattar inte

 

 

 

-ku

-cheka

Yeye hakucheka

Han/ hon skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Yeye hatacheka

Han/hon ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Yeye hajacheka

Han/hon har inte skrattat

Vi

Sisi

hatu

-

-cheka

Sisi hatucheki

Vi skrattar inte

 

 

 

-ku

-cheka

Sisi hatukucheka

Vi skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Sisi hatutacheka

Vi ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Sisi hatujacheka

Vi har inte skrattat

Ni

Ninyi

ham

-

-cheka

Ninyi hamcheki

Ni skrattar inte

 

 

 

-ku

-cheka

Ninyi hamkucheka

Ni skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Ninyi hamtacheka

Ni ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Ninyi hamjacheka

Ni har inte skrattat

De

Wao

hawa

-

-cheka

Wao hawacheki

Vi skrattar inte

 

 

 

-ku

-cheka

Wao hawakucheka

Vi skrattade inte

 

 

 

-ta

-cheka

Wao hawatacheka

Vi ska inte skratta

 

 

 

-ja

-cheka

Wao hawajacheka

Vi har inte skrattat

"Att-verb" - Upp

 För de flesta swahiliverb formas infinitiv med ett prefix, ku-, som läggs till stammen, som:
      kutembea (att gå), kuandika (att skriva), kucheza (att spela)

Det finns några  verb som finns i infinitivform, så kallade “att-verb”:
       kula (att äta eller äta), kunywa (att dricka eller dricka), kwenda (att gå eller gå)

I nekande form faller ku- eller kw- bort.

Verb                                        Minus ku-:                   Nekande Form
                                                Stam för imperfekt,    Presens
                                                futurum, perfekt

kula (äta)                                 la                                    li
kunywa (dricka)                       nywa                              nywi
kwenda (gå)                            enda                               endi
kuja (komma)                          ja                                    ji
kuwa (bli, vara)                       wa                                  wi
kufa (dö)                                 fa                                    fi
kunya (bajsa)                          nya                                 nyi

Tabellen nedan visar alla tempus former i nekande för ett “att-verb” : kula.

 

Pronomen

Pronomen prefix

Tids prefix

Verb stam
-ku

Verb

Svenska

Jag

Mimi

si

-

-li

Mimi sili

Jag äter inte

 

 

 

-ku-

-la

Mimi sikula

Jag åt inte

 

 

 

-ta

-la

Mimi sitala

Jag ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Mimi sijala

Jag har inte ätit

Du

Wewe

hu

-

-li

Wewe huli

Du äter inte

 

 

 

-ku

-la

Wewe hukula

Du åt inte

 

 

 

-ta

-la

Wewe hutala

Du ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Wewe hujala

Du har inte ätit

Ha, hon,

Yeye

ha

-

-la

Yeye hali

Han/hon äter inte

 

 

 

-ku

-la

Yeye hakula

Han/ hon åt inte

 

 

 

-ta

-la

Yeye hatala

Han/hon ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Yeye hajala

Han/hon har inte ätit

Vi

Sisi

hatu

-

-li

Sisi hatuli

Vi äter inte

 

 

 

-ku

-la

Sisi hatukula

Vi åt inte

 

 

 

-ta

-la

Sisi hatutala

Vi ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Sisi hatujala

Vi har inte ätit

Ni

Ninyi

ham

-

-li

Ninyi hamli

Ni äter inte

 

 

 

-ku

-la

Ninyi hamkula

Ni äter inte

 

 

 

-ta

-la

Ninyi hamtala

Ni ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Ninyi hamjala

Ni har inte ätit

De

Wao

hawa

-

-li

Wao hawali

Vi äter inte

 

 

 

-ku

-la

Wao hawakula

Vi åt inte

 

 

 

-ta

-la

Wao hawatala

Vi ska inte äta

 

 

 

-ja

-la

Wao hawajala

Vi har inte ätit

Kuwa: att vara (Modul 5)

Med verbet “att vara” kan man uttrycka egenskaper.

Mimi ni mwanafunzi sasa, lakini nitakuwa mwalimu baadaye.
                      Jag är elev nu, men jag kommer att bli lärare senare.

Ni används i presens medan kuwa används till att bilda de övriga tempus tillsammans med –li-, -ta-, och –me-. Alltså, ni och kuwaär samma verb.

Kuwa  Att vara

Presens:

Jakande

Nekande

mimi ni

mimi si

wewe ni

wewe si

yeye ni

yeye si

sisi ni

sisi si

nyinyi ni

nyinyi si

wao ni

wao si

 

 

Imperfekt:

Jakande

Nekande

nilikuwa

sikuwa

ulikuwa

hukuwa

alikuwa

hakuwa

tulikuwa

hamkuwa

 mlikuwa

hawakuwa

walikuwa

hakukuwa

 

 

Futurum:

Jakande

Nekande

nitakuwa

sitakuwa

utakuwa

hutakuwa

atakuwa

hatakuwa

tutakuwa

hatutakuwa

mtakuwa

hamtakuwa

watakuwa

hawatakuwa

 

 

Perfektum

Jakande

Nekande

nimekuwa

s ijawa

umekuwa

hujawa

amekuwa

hajawa

tumekuwa

hatujawa

mmekuwa

hamjawa

wamekuwa

hawahawa

 

Kuwa: Lokativformer -ko,-po,-mo (modul 5 -ko, -po, -mo) - Upp

Befintlighet kan uttryckas på tre olika sätt med verbet kuwa:

-ko                anger en obestämd plats
-po                anger en bestämd plats
-mo               betyder “inne, inuti”

kuwako kuwapo kuwamo betyder ”att vara” eller ”att befinna sig” på en plats. Ko, -po, och –mo används bara i presens medan kuwa används i övriga tempus: li imperfekt, ta futurum och me perfekt . Alltså –ko, -po, -mo och kuwaär samma verb i olika tempus. I praktiken finns det inga skillnader mellan –ko, -po, -mo. I talspråk är de utbytbara.

Mimi niko offisini sasa, lakini nitakuwa nyumbani baadaye.
               Jag är på kontoret nu, men jag kommer att vara  hemma senare.

Mimi niko ofisini leo, lakini jana nilikuwa nyumbani.
               Jag är på kontoret idag men, igår var jag hemma.

Befintlighet/människor

Jakande

Nekande

Lokativ med “ko”=obestämd plats

Presens

niko

siko

uko

huko

yuko

hayuko

tuko

hatuko

mko

hamko

wako

hawako

Att uttrycka “befintlighet” i de övriga tempus använd kuwa

Imperfekt

nilikuwa

sikuwa

ulikuwa

hukuwa

alikuwa

hakuwa

tulikuwa

hamkuwa

mlikuwa

hawakuwa

walikuwa

hakukuwa

Futurum

nitakuwa

sitakuwa

utakuwa

hutakuwa

atakuwa

hatakuwa

tutakuwa

hatutakuwa

mtakuwa

hamtakuwa

watakuwa

hawatakuwa

Perfektum

nimekuwa

sijawa

umekuwa

hujawa

amekuwa

amekuwa

tumekuwa

tumekuwa

mmekuwa

mmekuwa

wamekuwa

wamekuwa

Kuwana: att ha, det finns, idiomatiska uttryck  (modul 5: kuwa nini ?) - Upp

Det finns inget verb för “att ha” på swahili. Istället använder man verbet ”att vara” med ordet ”na” som betyder “med” eller “och” beroende på sammanhänget. Observera att kuwa na, består av två ord i alla tempus utom presens. I presens används stavelsen na tillsammans med prefixet.

      Mimi nina gazeti sasa, lakini nitakuwa na kitabu baadaye.
                             Jag har en tidning nu, men jag kommer att ha en bok senare.

Kuwa na böjs i jakande presens som:

                      nina               jag har

                      una                du har

                      ana                han/hon har

                      tuna               vi har

                      mna               ni har

                      wana             de har

                      kuna*            det finns

Eftersom -na är en del av verbet kuwa ändras inte vokalen ”a” till ”i” i nekande sats som med andra verb i nekande presens.

Mimi nina gazeti, mimi sina kitabu.
                      Jag har en tidning, jag har inte en bok.

Kuwa na i nekande presens böjs:
sina               jag har inte
huna              du har inte
hana              han/hon har inte
hatuna           vi har inte
hamna           ni har inte
hawana         dom har inte
hakuna*        det finns inte

*Det finns

För att uttrycka “det finns…”, “det fanns….” och så vidare måste du säga ordagrant: “detta ställe har…..” Prefixet ku fungera som ett kollektivt prefix för en obestämd plats eller platser.

Mezani kuna vitabu. Det finns böcker på bordet.

Benki  hakuna pesa.    Det finns inga pengar på banken.

Imperfekt jakande

Mimi nilikuwa na kitabu jana.                   Jag hade en bok igår.

Wewe ulikuwa na kitabu jana.                Du hade en bok igår.

Yeye alikuwa na kitabu jana.                   Han/hon hade en bok igår.

Sisi tulikuwa na vitabu jana.                    Vi hade böcker igår.

Ninyi mlikuwa navitabu jana.                   Ni hade böcker igår.

Wao walikuwa na vitabu jana.                De hade böcker igår.

Mezani kulikuwa na vitabu jana.              Det fanns böcker på bordet igår.

Imperfekt nekande

Mimi sikuwa na kitabu jana.                     Jag hade inte en bok igår.

Wewe hukuwa na kitabu jana.                Du hade inte en bok igår.

Yeye hakuwa na kitabu jana.                   Han/hon hade inte en bok igår.

Sisi hatukuwa na vitabu jana.                  Vi hade inte böcker igår.

Ninyi hamkuwa na vitabu jana.                 Ni hade inte böcker igår.

Wao hawakuwa na vitabu jana.              De hade inte böcker igår.

Benki hakukuwa na pesa jana.                Det fanns inga pengar på banken igår.

Futurum jakande

Mimi nitakuwa na kitabu jana.                  Jag ska ha en bok.

Wewe utakuwa na kitabu jana.                Du ska ha en bok.

Yeye atakuwa na kitabu jana.                   Han/hon ska ha en bok.

Sisi tutakuwa na vitabu jana.                    Vi ska ha böcker.

Ninyi mtakuwa na vitabu jana.                  Ni ska ha böcker.

Wao watakuwa na vitabu jana.                De ska ha böcker.

Mezani kutakuwa na vitabu jana.             Det ska finnas böcker på bordet.

Eller Kutakuwa na vitabu mezani.             Det kommer att finnas böcker på bordet.

Futurum nekande

Mimi sitakuwa na kitabu jana.                  Jag ska inte ha en bok..

Wewe hutakuwa na kitabu jana.               Du ska inte ha en bok.

Yeye hatakuwa na kitabu jana.                 Han/hon ska inte ha en bok.

Sisi hatutakuwa na vitabu jana.                 Vi kommer inte ha böcker.

Ninyi mtakuwa na vitabu jana.                  Ni ska inte ha böcker.

Wao watakuwa na vitabu jana.                 De ska inte ha böcker.

Mezani hakutakuwa na vitabu jana.          Det kommer att inte finnas böcker på bordet/

Hakutakuwa na vitabu  mezani.                Det kommer inte att finnas böcker på bordet.

Perfekt jakande

Mimi nimekuwa na kitabu siku mbili.         Jag har haft boken i två dagar.

Wewe umekuwa na kitabu siku mbili.       Du har haft boken i två dagar.

Yeye amekuwa na kitabu siku mbili.         Han/hon har haft boken i två dagar.

Sisi tumekuwa na vitabu siku mbili.           Vi har haft böcker i två dagar.

Ninyi mmekuwa na vitabu siku mbili.         Ni har haft böcker i två dagar.

Wao wamekuwa na vitabu siku mbili.        De har haft böcker i två dagar.

Mezani kumekuwa na vitabu siku mbili /

Kumekuwa na vitabu mezani siku mbili. Det har funnits böcker på bordet i två dagar.

Perfekt  nekande

Mimi sijawa na kitabu siku mbili.               Jag har inte haft boken i två dagar.

Wewe hujawa na kitabu siku mbili.            Du har inte haft boken i två dagar.

Yeye hajawa na kitabu siku mbili.              Han/hon har inte haft boken i två dagar.

Sisi hatujawa na vitabu siku mbili.             Vi har inte haft böcker i  två dagar.

Ninyi hamjawa navitabu siku mbili.           Ni har inte haft böcker i två dagar.

Wao hawajawa na vitabu siku mbili.          De har inte haft böcker i två dagar.

Mezani hakujawa na vitabu siku mbili /

Hakujawa navitabu mezani siku mbili. Det har inte funnits böcker på bordet i två dagar.

 

Det finns många användbara uttryck om fysiska och känslomässiga tillstånd som formas med ”kuwa na”.

Nina kiu.                             Jag är törstig.
Ana nguvu.                         Han är stark.
Tuna njaa.                          Vi är hungriga.
Una furaha.                        Du är glad.
Nina usingizi.                      Jag är sömnig.
Ana bahati.                         Han har tur.
Ana baridi.                          Hon är kall.
Una hakika?                        Är du säker?
Ulikuwa na njaa.                 Var du hungrig?
Hatukuwa na hakika.          Vi var inte säkert.
Alikuwa na wasiwasi.          Han var orolig.

Tabell: kuwa, kuwa na, -ko, -po, -mo

Presens

Kuwa
Att vara

Kuwa na
Att ha

Befintlighet/människor
Lokativ med “ko”=obestämd plats

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

ni

si

nina

sina

niko

siko

ni

si

una

huna

uko

huko

ni

si

ana

hana

yuko

hayuko

ni

si

tuna

hatuna

tuko

hatuko

ni

si

mna

hamna

mko

hamko

ni

si

wana

hakuna

wako

hawako

kuna

hakuna

Imperfekt

Att uttrycka “ha” i de övriga tempus använd kuwa + na

Att uttrycka “befintlighet” i de övriga tempus använd kuwa

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

nilikuwa

sikuwa

nilikuwa na

sikuwa na

nilikuwa

sikuwa

ulikuwa

hukuwa

ulikuwa na

hukuwa na

ulikuwa

hukuwa

alikuwa

hakuwa

alikuwa na

hakuwa na

alikuwa

hakuwa

tulikuwa

hamkuwa

tulikuwa na

hamkuwa na

tulikuwa

hamkuwa

mlikuwa

hawakuwa

mlikuwa na

hawakuwa na

mlikuwa

hawakuwa

walikuwa

hakukuwa

walikuwa na

hakukuwa na

walikuwa

hakukuwa

kulikuwa na

hawakuwa

Futurum

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

nitakuwa

sitakuwa

nitakuwa na

sitakuwa na

nitakuwa

sitakuwa

utakuwa

hutakuwa

utakuwa na

hutakuwa na

utakuwa

hutakuwa

atakuwa

hatakuwa

atakuwa na

hatakuwa na

atakuwa

hatakuwa

tutakuwa

hatutakuwa

tutakuwa na

hatutakuwa na

tutakuwa

hatutakuwa

mtakuwa

hamtakuwa

mtakuwa na

hamtakuwa na

mtakuwa

hamtakuwa

watakuwa

hawatakuwa

watakuwa na

hawatakuwa na

watakuwa

hawatakuwa

kutakuwa na

hakutakuwa na

Perfektum

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

Jakande

Nekande

nimekuwa

sijawa

nimekuwa na

sijawa na

nimekuwa

sijawa

umekuwa

hujawa

umekuwa na

hujawa na

umekuwa

hujawa

amekuwa

hajawa

amekuwa na

hajawa na

amekuwa

amekuwa

tumekuwa

hatujawa

tumekuwa na

hatujawa na

tumekuwa

tumekuwa

mmekuwa

hamjawa

mmekuwa na

hamjawa na

mmekuwa

mmekuwa

wamekuwa

hawahawa

wamekuwa na

hawahawa na

wamekuwa

wamekuwa

kumekuwa na

hakujawa na

Verb Tempus HU- (modul 6) - Upp

Av swahilis tre tempusformer i presens är detta tempus den enklaste att använda eftersom det inte ändras efter personpronomen. Det motsvarar svenskans “brukar”.

Mimi hupenda

Jag brukar tycka om

Wewe hupenda

Du brukar tycka om

Yeye hupenda

Han/hon brukar tycka om

Sisi hupenda 

Vi brukar tycka om

Ninyi hupenda

Ni brukar tycka om

Wao hupenda

De brukar tycka om

Arabiska verb fungerar på samma sett:

Hufikiri

Jag brukar tänka, du brukar tänka, osv.

Hujibu

Jag brukar svara, du brukar svara, osv.

“Ett verb” tappar “infinitiv” “ku-”:

Huja

Jag brukar komma, du brukar komma, osv.

Hula

Jag brukar äta, du brukar äta, osv.

Huenda

Jag brukar gå, du brukar gå, osv.

Imperativ (modul 5 Imperativ) - Upp

Var försiktig med användning av imperativ. Imperativ formas i singularis av verbets stam. I pluralis formas imperativ med suffixet –ni varvid slutvokalen –a i verbet utbytes mot -e.

Svenska

Stam

Imperativ-Singularis

Imperativ-Pluralis
Stam-a+eni

göra

fanya

Fanya!

Fanyeni

stänga

funga

Funga!

Fungeni!

öppna

fungua

Fungua!

Fungueni!

stanna

kaa

Kaa!

Kaeni!

vänta

ngoja

Ngoja!

Ngojeni!

köpa

nunua

Nunua!

Nunueni!

Ord som inte slutar med a, som vanligtvisshärstammar från arabiska, lägger till suffixet –ni till slut vokalen i pluralis.

tänka över

fikiri

Fikiri!

Fikirini!

återvända

rudi

Rudi!

Rudini

försöka

jaribu

Jaribu!

Jaribuni!

svara

jibu

Jibu!

Jibuni!

En-staviga “att verb” behåller ku- och blir då två-staviga. Suffixet -a ersätts med -eni

äta

kula

Kula!

Kuleni!

dricka

kunywa

Kunywa!

Kunyweni!

Det finns tre undantag:

hämta

kuleta

Lete!

Leteni!

kwenda

Nenda!

Nendeni!

komma

kuja

Njoo!

Njooni!

Det finns ingen nekande imperativ. För att uttrycka nekande imperativ används konjunktiv nekande i stället. Se nekande konjunktiv i tabellen nedan.              

Konjunktiv (modul 5 konjunktiv) - Upp

Konjunktiv används mer ofta på swahili än det används på svenska. Några av de sju situationer då man borde använda konjunktiv finns efter tabellen nedan. För att forma verb i konjunktiv används personprefix + verbstam. Suffixet för verb som slutar på -a blir –e. Infixet -si- används i nekande form. För att uttrycka nekande imperativ, används nekande konjunktiv form.

 

 

Jakande

Nekande

 

Ex. kupumzika: att vila, att ha rast

(mimi)

nipumzike

Jag skulle vilja ha rast.

Jag får ha rast.

Får jag ha rast?

nisipumzike

Jag får inte ha rast.

(wewe)

upumzike

Du får ha rast.(artig imperativ )

usipumzike

Du får inte ha rast.

(yeye)

apumzike

Han/hon skulle vilja ha rast.

Han/hon får ha rast.

Låt honom/henne ha rast.

Får han/hon ha rast?

asipumzike

Han/hon får inte ha rast.

Får han/hon vila sig?

(sisi)

tupumzike

Låt oss ta rast.

Får vi ta rast?

tusipumzike

Vi får inte ha rast.

Låt oss inte ha rast.

(ninyi)

mpumzike

Ni får ha rast. (artig imperative)

msipumzike

Ni får inte ha rast.

(wao)

wapumzike

Låt dem ta rast.

Får de vila sig?

wasipumzike

De får inte ha rast.

Får de vila sig?

Ord som inte slutar med a, som vanligtvishärstammar från arabiska, behåller slut- vokalen. Ex. kujaribu, kufikiri

 

Jakande

Nekande

(mimi)

nijaribu

Jag skulle vilja försöka

Jag får försöka.

Får jag ha rast?

nisijaribu

Jag får inte försöka.

(wewe)

tufikiri

tusifikiri

Vi får inte tänka.

En-staviga “att verb” tappar ku-. Ex. kwenda, kuja, kuwa

 

Jakande

Nekande

(mimi)

niendi

Jag skulle vilja gå.

Jag får gå.

Får jag gå?

nisiendi

Jag får inte gå.

(yeye)

aje

Han/hon

asije

Han/hon får inte komma.

(sisi)

tuwe

tusiwe

Vi får inte bli…

 

Konjunktiv: Användningsområden

 

1. Artig imperativ (används endast med ”wewe” (du) och ”ninyi” (ni))

                      Ungoje?         ( ungefär) Skulle du kunna vänta?

 

2. Förslag

                      Tungoje.         Låt oss vänta

                      Afike.             Låt honom komma.

                      Twende.        Låt oss gå. ( u ändras till w att underlätta uttal)

3. Det andra verbet då det finns två uppmaningar.

                      Njoo uone.    Kom och titta.

4. Syfte eller avsikt

Ninasoma kitabu hiki nijifunze Kiswahili. 

Jag läser denna bok för att lära mig swahili.

5. Ett förslag som ifrågasätts

                      Ninoje?                               Skulle jag vänta?

6. Förpliktelse

Det finns ord i swahili som uttrycker olika grader av förpliktelser. Ett exempel är ordet lazima (måste) som följs av konjunktivet.

                      Lazima uende sasa.             Du måste åka nu.

7. Bisats efter verbet-kutaka

Då verb efter verbet “-taka” har ett annat subjekt är det nödvändigt att använda konjunktiv för att visa att det andra verbet har ett annat subjekt.

                             Ninataka uende sasa    Jag vill att du går nu. (olika subjekt)

                             Ninitaka kwenda sasa. Jag vill gå nu. (samma subjekt)

Nekande konjunktiv: Användningsområden

1. Nekande imperativ och konjuktiv

Denna form kan blir artig eller kan bli en tillsägelse.

                            Usingoje.                      Vänta inte. (sing.)

                            Msingoje.                     Vänta inte.   (pl.)

Obs! Används endast med du och ni.

 

2. Förslag: Låt oss inte…..

                      Ex. Tusiende.                     Låt oss inte gå.

                             Nisingoje.                     Låt mig inte vänta.

Obs! Denna form används inte med du och ni.

 

3. Syfte eller avsikt

                      Nimevaa nguo nyingi nisisikie baridi.        

Jag har tagit på mig mycket kläder för att inte frysa.

 

4. Ifrågasatt förslag

                      Nisingoje?    Skulle jag inte vänta?

 

5. Bisats efter verbet-kutaka

Då verb efter “-taka” har ett annat subjekt är det nödvändigt att använda konjunktiv för att det andra verbet har ett annat subjekt.

                      Ninataka usiende.               Jag vill inte att du ska gå.

 

6. Förhindring eller restriktioner

                      Alinizuia nisitoke.                Han förhindrade mig från att komma ut.

 

Konjunktiv kan användas i andra sammanhäng.

 

Substantiv (modul 2,6) - Upp

Swahili är ett av flera hundra bantu språk. Inom bantuspråken finns ett system av 22 substantivklasser. Det finns inget bantuspråk som har alla klasser. Inom Swahili finns det, till exempel, 15. Varje klass har sitt bestämda prefix som ändras i singularis och pluralis. Nedan finns en översikt av de klasser som finns i swahili.I spalten längst till höger är en mycket förenklad beskrivning av substantiv som finns i varje klass.

Klass

Klassprefix

Adjektiv prefix

Typ

1

m, mu, mw

w (sing. av klass 2)

Människa

2

wa

wa, w (pl. av klass 1)

Människor

3

m, mu, mw

u, w (pl. av klass 4)

Träd och

4

mi

i, j (pl. av klass 3) 

växter.

5

ji, (-)

li, l (sing. av klass 6)

Frukt, yrken,

6

ma

ya, y (pl. av klass 5)

oräknebara ord

7

ki, ch

ki, ch (sing. av klass 8)

saker, vissa djur

8

vi, vy

vi, vy (pl. av klass 7)

och människor.

9

n, ny, (-)

i, y (sing. av klass 10)

Arabiska eller

10

n, ny, (-)

zi, z (pl. av klass 9)

utländska ord.

11

u, w

u, w

Abstrakt, kollektiv, länder.  

12

ku (infinitiv)

ku, kw

Verbalsubstantiv. 

13

pa (lokativ)

pa, p

”Mahali ”

14

ku (lokativ)

ku, kw

 

15

mu (lokativ)

m, mu, mw

 

 

Exempel på Ordklasserna 1 (M) and 2 (Mw)(personklassen)

1. M: prefix i singularis                    2 .Wa: prefix i pluralis

Mtanzania    en tanzanier                   Watanzania    flera tanzanier
Mswidi          en svensk                      Waswidi        flera svenskar
mchumi         en ekonom                     wachumi        flera ekonomer
mgonjwa      en sjukling/patient         wagonjwa       flerasjuklingar/patienter

W i dessa ord fungerar som ett prefix i pluralis.

mwalimu walimu lärare

mwanafunzi wanafunzi elever

Exempel på Ordklasserna 7 (Ki ) and 8 (Vi )

7. Ki: prefix i singularis                          8. Vi: prefixet i pluralis

kijana             en ung person                     vijana ungdomar

kipofu            en blind person                   vipofu  blinda personer

kiwete            en lam person                       viwete lama personer

kiziwi             en döv person                     viziwi döva personer

kizee               en gammal människa         vizee gamla människor

Släktskap Ordklass 9 and 10 - Upp

Det finns ingen pluralböjning av substantiv som betecknar släktskap.

mama            mamma/-or

baba              pappa/-or)

dada              syster/systrar

kaka              store/a/bror

ndugu            lille/a/bror

babu              morfar/farfar, en och fler

nyanya          mormor/farmor, en och fler

andra substantiv som hör till denna grupp är:

jamaa            släkting/-ar

rafiki             kompis/-ar

jirani             grannar/en och fler

ndugu            syskon

Djur Ordklass

Alla djur, fåglar och insekter, med några undantag* har inte pluralböjning.

paka            en/flera kattor

kasuku         en/flera papegojor

nyati            en/flera gnuer

tembo          en/ flera elefanter

simba           ett/flera lejon

*Undantag är djur som börjar med Ki eller Ch. Då finns det plural böjning.

Några exempel på de djur som har pluralböjning är:

Singularis                                  Pluralis

kifaru                                        vifaru /noshörning/-ar

kipepeo                                    vipepeo /fjäril/-ar

kiboko                                      viboko /flodhäst/-ar

kinyonga                                   vinyonga /en och flera kameleotner

chura                                        vyura /groda/or

Swahilis ordklasser har konsekvenser för böjning av adjektiv och pronomen.

Pronomen - Upp

PERSONLIGA PRONOMEN

Självständiga personliga pronomen (modul 1)

mimi

jag, mig

wewe

du

yeye

han, hon, honom, henne

sisi

vi, oss

Ninyi/ nyinyi

ni

wao

de, dem

 

Det finns en sammandraget form tillsammans med na (och):

                      na mimi          nami

                      na wewe        nawe

                      na yeye          naye

                      na sisi             nasi

                      na ninyi           nanyi

                      na wao           nao

 

Bundna personliga pronomen: SUBJEKTPREFIX (personprefix) (Modul 1)

Utöver de självständiga personliga pronomen som nämns ovan finns det också bundna personliga pronomen. Dessa pronomen är ett prefix till verbet.

ni-

jag

u-

du

a-

han, hon (Substantiv klass 1)

tu-

vi

m(u)-

ni

wa-

de (Substantiv klass 1)

Varje verbkonstruktion kräver ett subjektprefix. En verbkonstruktion blir då en egen mening, dvs det består av ett subjekt och ett verb.

                      Ninasoma kitabu.                 Jag läser en tidning.

                      Ulifanya kazi jana.                Du arbetade igår.

                      Ataondoka kesho.                Hon ska åka i morgon.

                      Tumeamka mapema.            Vi vaknade tidigt.

                      Mmeshamaliza.                    Ni har redan gjort klart.

                      Wanatembea mji.                 De går till stan.                 

 

 

Bundna personliga pronomen: SUBJEKTPREFIX (personprefix)- Nekande form (Modul 4) - Upp

I nekande meningar måste man negera både subjekt prefix och tempus utom i presens nekande.

Nedan finns subjektprefix som används i nekande meningar.

Med subjekt i singularis finns det speciella former

si i stället för ni

si

hu i stället för u

hu

ha i stället för a

ha

Med subjekt i plural lägger man till prefixet ha-

hatu i stället för tu

(ha+tu)-

ham i stället för m

(ha+m)-

hawa i stället för wa

(ha+wa)-

Sisomi gazeti  .                     Jag läser inte en tidning.

Hukuamka mapema.            Du steg inte upp tidigt.

Hataondoka kesho.             Hon ska inte åka i morgon.

Hatujafanya kazi.                 Vi har inte arbetat.

 

Bundna personliga pronomen: OBJEKTPREFIX (modul 6) - Upp

I swahili använder man ett objektinfix som placeras mellan tempus markören och verb stammen i stället för en fristående objekt pronomen som på svenska.

-ni-

mig

-ku-

dig

-m(u)-

honom, henne (Substantiv klass 1)

-tu-

oss

-wa-   -(e)ni

er

-wa-

dem (Substantiv klass 1)

-ji-

Sig (reflexiv)

 

 

Mimi ninakupenda                               Jag älskar dig.

Subira ananipenda.                              Subira tycker om mig.

Om verbstammen börjar på en vokal, som alika (bjuda), ona (se), uliza (fråga), sätter man w mellan objektinfix m och vokalen, för övrigt sker ingen ändring.

Joel alimwalika nyumbani Subira.                                Joel bjöd hem Subira.

Joel alimwona Subira sokoni.                                     Joel såg Subira på marknaden.

Joel alimwuliza.                                                          Joel frågade henne.

 

Andra person: Pluralis

Om verbet slutar på -a ersätts den med -eni. För övriga verb är ändelsen –ni

Joel anawaulizeni.               Joel frågor er.

Ett objektinfix står alltid strax före verbstammen.

 

Reflexivt pronomen –ji– (modul 6) - Upp

Man använder objektet, –ji– , då subjektet och objektet är samma person. Det används i alla personer.

                      Ninajisikia vibaya                                      Jag känner mig dålig i dag.

Sisi tunajitayarisha kwa safari.                   Vi förbereder oss in för resan.

                      Yeye anataka kujitayarisha kwa safari.      Hon vill förbereda sig in för resan.

–ji–  fungerar som objektinfix. Det står närmast verbet.  I verb med –po–, står –po– närmast tempusinfixet. 

Ninapojisikia vibaya mimi hupumsika.

När jag känner mig dålig jag brukar vila.

Demonstrativa pronomen (modul 6)

huyu               det/den här

hawa              de här

yule                det/den där

wale               de där

Det finns ett samband mellan de lokativa verbsuffix, -ko, -po, -mo, som används då man vill uttrycka position i tredje person i singularis och pluralis och demonstrativa pronomen.

Mwalimu yuko darasani.      Läraren är i klassrummet. (singularis)

Walimu wako darasani.        Lärarna är i klassrummet.  (pluralis)

Demonstrativa pronomen använder alltid en del av verbprefixen yu- och wa-

h+u+yu=        huyu              den här                               yu + le  =       yule               det/den där

h+a+wa=       hawa              de här                                 wa + le =       wale               de där

Singularis:

Mbwa huyu ni mweusi. Den här hunden är svart.

Mbwa yule ni mweupe. Den där hunden är vit.

Pluralis:

Mbwa wale ni weusi. De där hundarna är svarta.

Mbwa wale ni weupe. De där hundarna är vita.

Mbwa wale wa kahawia wanabweka.  De där bruna hundarna skäller.

Kasuku wale ni wazuri. De där papegojor är vackra.

Frågeord (modul 3) - Upp

Det finns följande frågeord på swahili: nani, nini, gani, wapi, lini, ngapi och vipi. Det man ska tänka på är att ordföljden kan skilja sig från svenska.

Nani: vem/vilken/vilket/vilka

Frågeordet nani syftar på person/-er och kan stå före eller efter verbet:

Nani atakuja leo? Vem kommer hit idag.

Nani watakuja leo? Vilka kommer hit idag.

Följande ordföljd är också möjlig:

Wewe ni nani?   Vem är du?

Wao ni nani?    Vilka är de?

Unasema na nani? Vem pratar/talar du med?

 

Nini:  vad

Frågeordet nini kommer direkt efter verbet:

 

Unataka nini?   Vad vill du? eller Vad vill du ha?

Unataka kula nini leo?  Vad vill du äta idag?

Unataka kufanya nini?   Vad vill du göra?

Unasema nini?    Vad säger du?

 

Gani: vilken/vilket

Frågeordet ganisyftar på både person/-er och saker ochstår efter ett substantiv:

 

Mwalimu gani atakuja?  Vilken lärare kommer?

Utasoma gazeti gani?   Vilken tidning ska du läsa?

Watu gani watakuja?    Vilka personer kommer hit?

 

Wapi: vart/var

Frågeordet wapi står oftast efter verbet:

Unakwenda wapi?                                     Vart går/åker du?

Utalala wapi?                                             Var ska du sova?

Tutakula wapi?                                          Var ska vi äta?

Unafanya kazi wapi?                                  Var arbetar du?

 

Lini: när

Frågeordet lini brukar stå efter verbet, men det kan stå före verbet om man vill betona frågeordet. Kom ihåg: lini används inte i frågor gällande klockslag.

 

I vanliga fall:

Utakwenda Afrika lini?    När åker du till Afrika?

Tutaonana tena lini?   När ses vi igen?

Utakuja lini?  När kommer du?

Jämför med:

Utakuja saa ngapi?  Vilken tid kommer du?

 

Då man vill betona “lini”

Lini utakuja?   När kommer du?

Lini utakwenda Afrika?  När åker du till Afrika?

Lini tutaonana tena?    När ses vi igen?

 

-ngapi: hur många

 Frågeordet -ngapi står efter ett substantiv i pluralis. Eftersom substantiv i swahili faller i olika substantivklasser böjs –ngapi enligt böjningsreglar som finns i varje klass: wangapi, mingapi, mangapi, vingapi, ngapi, pangangapi etc.

 

Vipi : hur

Vipi Bwana/Mama?      Hur är det?

Vipi wazee?        Hur är det med er?

 

Prepositioner

Suffixet –ni (Modul 3)

Prepositioner i swahili kan vara fristående som i svenska:

                      na med

kwa till hos, från, med ngt transportmedel

Prepositioner kan även bli ett suffix till substantivet:

                      kitabu             bok

                      kitabuni          i boken

Beroende på sammanhänget kan –ni betyda: till, på, i, inne i, vid, bredvid.

                     

Mimi ninakwenda shuleni.                          Jag går till skolan.

Mimi ninafanya kazi shuleni.                       Jag arbetar en skola.

Mimi ninakula shuleni.                                Jag äter i skolan.

Mimi ninatoka shuleni.                               Jag kommer från skolan.

         

Det finns några undantag där suffixet –ni inte används:

  1. Med egennamn eller ortnamn (städer eller länder).
    Ninakaa Uppsala.                Jag bor i Uppsala. ej Uppsalani.
  2. Med lånord som post, studio, disco, sinema, och benki.
    Anakwenda benki.               Han går till banken.
  3. Då det finns adjektiv eller possessiva pronomen med substantivet.
    katika shule kubwa               i en stor skola
    katika shule yangu                i min skola.
    Man säger inte: shuleni kubwa (stor) eller shuleni yangu (min).
  4. Med frågeordet gani. Då används katika.
    Unasoma katika shule gani? På vilken skola läser du?
    Unatoka katika nchi gani? Vilket land kommer du ifrån?

Fristående prepositioner

Katika: i, på, till, från

Ett annat sätt att säga i eller är att använda den fristående preposition katika:

Katika kitabu betyder kitabuni

katika shule betyder shuleni.

Mimi ninakwenda katika shule kubwa.                Jag går till en stor skola.

Mimi ninafanya kazi katika shule nzuri.               Jag arbetar en vacker skola.

Mimi ninakula katika shule.                                 Jag äter i skolan.

Mimi ninatoka katika shule yangu.                       Jag kommer från min skola.

 

Kwa: till, hos, från någon

kwenda kwa daktari       till läkaren

lala kwa dada                 sova hos syster

toka kwa rafiki               komma från en vän

Kwa kan också betyda med i uttryck med transportmedel:

kwa gari, med bil

kwa treni, med tåg

kwa ndege, med  flyg

Na: med

Ninakula na wewe – jag äter med dig,

Läges- och riktningsprepositioner

in, i
Juu ya,Katika,-ni
under
Chini ya
under
in, i
Ndani ya, katika, -ni
i, in
emellan
Kati ya
emellan

Ndani ya, katika
in i

Nje (ya)
Ut från

Juu, juu ya
upp

Chini
ner

Kando ya
längst


Ur, från
inuti
Ndani ya, katika
inuti ,in i
utanför
nje
utanför
framför
Mbele ya
framför
bakom
Nyuma ya
bakom

Kuzunguka
runt (om), omkring
bredvid, vid sidan om
Kando ya
bredvid, intill,vid sidan om
ovanpå
Juu (ya)
ovan på
nedanför
Chini (ya)
nedanför, under

Att beskriva läge

Riktningsprepositioner

 Lägesrepositioner

juu : upp, uppe, ovanpå

Mimi ninakwenda juu. Jag går upp.

juu ya : på, över, ovanför, om

Juu ya kitanda kuna nguo.

sängen finns kläder.

chini : ner

Mimi ninakwenda chini. Jag går ner.

chini ya : nerför, under

Chini ya kitanda kuna makubadhi.

Under sängen finns tofflor.

mbele : fram, framme

Nenda mbele.  framåt.

mbele ya : framför

Mbele ya sungura amesimama Yonas.

Yonas står upp framför haren.

nyuma : bakåt

Geuka nyuma. Vänd bakåt.

nyuma ya : bakom

Nyuma ya Yonas amekaa sungura.

Haren står bakom Yonas.

ndani : inuti

ndani ya : (inne) i

nje : ut, ute

nje ya : utanför

kando : åt sidan

kando ya : bredvid, längs

kati, katikati : i mitten, i centrum

kati ya, katikati ya : mellan, mitt i

ng’ambo :

ng’ambo ya :

Kulia : till höger

Mimi ninatazama kulia. Jag tittar till höger.

Kulia ya : till höger om

Mimi nimekaa kulia ya Joel.

Jag sitter till höger om Joel. 

Kushoto : till vänster

Kushoto ya : till vänster om

Wao wamekaa kushoto ya Joel.

 De sitter till vänster om Joel.

Adverb - Upp

-PO- : När (modul 6)

Som verbinfix betyder -PO-, när, och används då två handlingar sker samtidigt. Detta ska inte blandas ihop med frågeordet lini som också betyder när.

Ninapokula ninasikiliza redio.     När jag äter frukost, lyssnar jag på radio.

Anapoendesha gaari Joel husikiliza muziki.  När han kör bil brukar han lyssna på musik.

Mimi nilisoma gazeti nilipokuwa nyumbani. Jag läste tidningen när jag var hemma.

Om infixet -PO- ska användas med ett objektinfix, står objektinfixet efter -PO-. -PO- står alltid efter tempusinfixet.

Ninapompigia simu hunijibu.       När jag ringer till honom brukar han svara

Obs! Det är mycket vanligt att det förekommer –ka- mellan –ta- och –po-  i futurum. Då blir det –kapo-.  Men ka kan också utlämnas.