Grammatik

Denna lilla grammatik är en sammanställning av alla grammatik som nämns i kursen. Det representerar bara en liten del av den totala grammatiken. Om det finns något du saknar som du vill titta närmare på kan du pröva the Kamusi Project http://www.yale.edu/swahili/.  Klicka på ”Learning Guide” och sedan på ” Swahili Grammar Notes.”

1. Verb
2. Verbets struktur
3. Infinitiv
4. Tempus- presens, imperfekt, futurum, perfekt
5. Nekande verbformer
6. Swahilis ”Att-verb”
7. Kuwa: att vara
8. Kuwa: lokativformer –ko, -po, -mo
9. Kuwa na: att ha, det finns, idiomatiska uttryck
10. Tabell: kuwa, kuwa na, –ko, -po, -mo
11. Verb tempus Hu: brukar
12. Imperativ
13. Konjunktiv
14. Substantiv
15. Pronomen
16. Självständiga personliga pronomen
17. Bundna personliga pronomen: Subjektprefix
18. Bundna personliga pronomen: Subjektprefix- nekande form
19. Bundna personliga pronomen: Objektprefix
20. Reflexiva pronomen –ji-
21. Demonstrativa pronomen
22. Frågeord
23. Prepositioner
24. Suffixet –ni
25. Fristående prepositioner
26. Läges- och riktiningsprepositioner
27. Att beskriva läge
28. Adverb

 

Swahili verb - Upp

Verbets struktur

I swahili innehåller verbet mycket information. Verbet är en sammansättning av en rot och olika affix. Det finns tre olika typer av affix: prefix som kommer före roten, suffix som kommer efter roten, eller infix som kommer emellan roten och prefix eller suffix. Till exempel i ordet kuimba, att sjunga, är roten –imb-. Verbets rot är den del av verbet som bär dess grundbetydelse. I det flesta ordlistor förekommer swahiliverb i grundform, alltså utan infinitivmärket ku (svenska att). Roten och suffixet, imb-a, är den enklaste verbstammen. En mer komplicerad stam kan ha flera suffix som i verbet imbia (sjunga för).

rot	ordets betydelse	-imb-	(sjung-)
stam	grundform	imba	(sjunga)
suffix	slutstavelse	-a
prefix	infinitiv märke	ku-	(att)
infinitiv	ku+stam+suffixet ”-a”	kuimba	(att sjunga)

Det finns också ett system av suffix som man använder med substantiv.  

Infinitiv (modul 5 Infinitiv)

När man bildar infinitiv av ett verb på swahili använder man prefixet ku-. I stort sätt fungerar denna form som infinitiv på svenska då ku- motsvarar svenskans “att”. Nedan finns exempel på verb från swahilins tre verbgrupper: verb som härstammar från bantu språk som slutar på ”-a”, verb som härstammar från arabiska som slutar på ”-e”, ”-i,” eller ”-u” och ”Att-verb”.

1. Bantuverb har suffix ”–a”:

Kufanya (att göra)              ku-                 infinitiv prefix
                                          -fanya            verbets stam

kufika             att anlända                                                 kusema          att säga

kupenda         att tycka om, älska                                     kutaka            att önska, att tycka om

kupiga            att slå                                                         kuweka          att ställa, att placera

kununua         att köpa                                                     kukaa             att bo

 

2. Arabiska verb har suffix ”-e”, ”-i,” eller ”-u”:

 

kusamehe      att förlåta, att offra                                   kubaki          att bli över, att stanna kvar 

kufikiri            att funderar                                               kufurahi        att vara glad

kuketi            att sitta                                                      kusafiri         att resa

kurudi            att komma tillbaka                                     kujaribu        att försöka

 

3.”Att-verb” (oregelbundna verb) (modul 1)

Det finns verb som existerar endast i infinitivform, så kallade “att-verb” som:

kufa               att dö                                                        kula               att äta

kuja               att anlända, att komma                             kunyuwa       att dricka

kuwa             att vara, att bliva                                       kwenda         att gå

Kuwa: att vara eller bliva

Med verbet ”att vara” kan man uttrycka egenskaper. Ni är presens formen av verbet kuwa. Till skillnad från alla andra verb böjs inte verbet kuwa i presens. Det har samma form, ni, för alla personer.

Tempus (modul 3 presens, imperfekt, futurum, perfekt) - Upp

Vem>tempus>verb

Tidsformerna bildas genom att man mellan personprefix och verbets grundform skjuter in ett tidsinfix.

Tempusmarkören i presens (nutid) är tidsinfixet  -na.

Följande är övriga tempusmarkörer i andra tempus : Imperfekt (dåtid)                   –li– Futurum  (framtid)                   –ta– Perfekt (samband med nuet) –me–

Verbet "cheka" i jakande - Upp

	Pronomen	Person prefix	Tids prefix	Verbets Stam (rot+suffix)	Verbet	Svenska
Jag	Mimi	ni-	-na	-cheka	Mimi ninacheka	Jag skrattar
			-li	-cheka	Mimi nilicheka	Jag skrattade
			-ta	-cheka	Mimi nitacheka	Jag ska skratta
			-me	-cheka	Mimi nimecheka	Jag har skrattat
Du	Wewe	u-	-na	-cheka	Wewe unacheka	Du skrattar
			-li	-cheka	Wewe ulicheka	Du skrattade
			-ta	-cheka	Wewe utacheka	Du ska skratta
			me	-cheka	Wewe umecheka	Du har skrattat
Han, hon,	Yeye	a-	-na	-cheka	Yeye anacheka	Han/hon skrattar
			-li	-cheka	Yeye alicheka	Han/ hon skrattade
			-ta	-cheka	Yeye atacheka	Han/hon ska skratta
			-me	-cheka	Yeye amecheka	Han/hon har skrattat
Vi	Sisi	tu-	-na	-cheka	Sisi tunacheka	Vi skrattar
			-li	-cheka	Sisi tulicheka	Vi skrattade
			-ta	-cheka	Sisi tutacheka	Vi ska skratta
			me	-cheka	Sisi tumecheka	Vi har skrattat
Ni	Ninyi	m-	-na	-cheka	Ninyi mnacheka	Ni skrattar
			-li	-cheka	Ninyi mlicheka	Ni skrattade
			-ta	-cheka	Ninyi mtacheka	Ni ska skratta
			-me	-cheka	Ninyi mmecheka	Ni har skrattat
De	Wao	wa-	-na	-cheka	Wao wanacheka	Vi skrattar
			-li	-cheka	Wao walicheka	Vi skrattade
			-ta	-cheka	Wao watacheka	Vi ska skratta
			-me	-cheka	Wao wamecheka	Vi har skrattat

Nekande verbformer (modul 4)

Tempusmarkören i presens (nutid) nekande är suffixet -i.

I presens slutar alltid ett nekande verb med i eller u. Det vill säga att slutvokalen a ändras till i. Om verbet slutar på i som i fikiri och safiri blir det ingen ändring.

Följande infix är nekandetempus markörer i andra tempus :

• Imperfekt (dåtid)                   –ku–
• Futurum  (framtid)                   –ta–
• Perfekt (samband med nuet) –ja–

 

*Dessa verb är ”att-verb” och bildar nekande verb enligt tabellen nedan.

Verbet "cheka" i nekande - Upp

	Pronomen	Person prefix	Tids prefix	Verbets grundform	Verb	Svenska
Jag	Mimi	si	-	-cheka	Mimi sicheki	Jag skrattar inte
			-ku-	-cheka	Mimi sikucheka	Jag skrattade inte
			-ta	-cheka	Mimi sitacheka	Jag ska inte skratta
			-ja	-cheka	Mimi sijacheka	Jag har inte skrattat
Du	Wewe	hu	-	-cheka	Wewe hucheka	Du skrattar inte
			-ku	-cheka	Wewe hukucheka	Du skrattade inte
			-ta	-cheka	Wewe hutacheka	Du ska inte skratta
			-ja	-cheka	Wewe hujacheka	Du har inte skrattat
Ha, hon,	Yeye	ha	-	-cheka	Yeye hacheki	Han/hon skrattar inte
			-ku	-cheka	Yeye hakucheka	Han/ hon skrattade inte
			-ta	-cheka	Yeye hatacheka	Han/hon ska inte skratta
			-ja	-cheka	Yeye hajacheka	Han/hon har inte skrattat
Vi	Sisi	hatu	-	-cheka	Sisi hatucheki	Vi skrattar inte
			-ku	-cheka	Sisi hatukucheka	Vi skrattade inte
			-ta	-cheka	Sisi hatutacheka	Vi ska inte skratta
			-ja	-cheka	Sisi hatujacheka	Vi har inte skrattat
Ni	Ninyi	ham	-	-cheka	Ninyi hamcheki	Ni skrattar inte
			-ku	-cheka	Ninyi hamkucheka	Ni skrattade inte
			-ta	-cheka	Ninyi hamtacheka	Ni ska inte skratta
			-ja	-cheka	Ninyi hamjacheka	Ni har inte skrattat
De	Wao	hawa	-	-cheka	Wao hawacheki	Vi skrattar inte
			-ku	-cheka	Wao hawakucheka	Vi skrattade inte
			-ta	-cheka	Wao hawatacheka	Vi ska inte skratta
			-ja	-cheka	Wao hawajacheka	Vi har inte skrattat

"Att-verb" - Upp

 För de flesta swahiliverb formas infinitiv med ett prefix, ku-, som läggs till stammen, som:
      kutembea (att gå), kuandika (att skriva), kucheza (att spela)

Det finns några  verb som finns i infinitivform, så kallade “att-verb”:
       kula (att äta eller äta), kunywa (att dricka eller dricka), kwenda (att gå eller gå)

I nekande form faller ku- eller kw- bort.

Verb                                        Minus ku-:                   Nekande Form
                                                Stam för imperfekt,    Presens
                                                futurum, perfekt

kula (äta)                                 la                                    li
kunywa (dricka)                       nywa                              nywi
kwenda (gå)                            enda                               endi
kuja (komma)                          ja                                    ji
kuwa (bli, vara)                       wa                                  wi
kufa (dö)                                 fa                                    fi
kunya (bajsa)                          nya                                 nyi

Tabellen nedan visar alla tempus former i nekande för ett “att-verb” : kula.

	Pronomen	Pronomen prefix	Tids prefix	Verb stam -ku	Verb	Svenska
Jag	Mimi	si	-	-li	Mimi sili	Jag äter inte
			-ku-	-la	Mimi sikula	Jag åt inte
			-ta	-la	Mimi sitala	Jag ska inte äta
			-ja	-la	Mimi sijala	Jag har inte ätit
Du	Wewe	hu	-	-li	Wewe huli	Du äter inte
			-ku	-la	Wewe hukula	Du åt inte
			-ta	-la	Wewe hutala	Du ska inte äta
			-ja	-la	Wewe hujala	Du har inte ätit
Ha, hon,	Yeye	ha	-	-la	Yeye hali	Han/hon äter inte
			-ku	-la	Yeye hakula	Han/ hon åt inte
			-ta	-la	Yeye hatala	Han/hon ska inte äta
			-ja	-la	Yeye hajala	Han/hon har inte ätit
Vi	Sisi	hatu	-	-li	Sisi hatuli	Vi äter inte
			-ku	-la	Sisi hatukula	Vi åt inte
			-ta	-la	Sisi hatutala	Vi ska inte äta
			-ja	-la	Sisi hatujala	Vi har inte ätit
Ni	Ninyi	ham	-	-li	Ninyi hamli	Ni äter inte
			-ku	-la	Ninyi hamkula	Ni äter inte
			-ta	-la	Ninyi hamtala	Ni ska inte äta
			-ja	-la	Ninyi hamjala	Ni har inte ätit
De	Wao	hawa	-	-li	Wao hawali	Vi äter inte
			-ku	-la	Wao hawakula	Vi åt inte
			-ta	-la	Wao hawatala	Vi ska inte äta
			-ja	-la	Wao hawajala	Vi har inte ätit

Kuwa: att vara (Modul 5)

Med verbet “att vara” kan man uttrycka egenskaper.

Mimi ni mwanafunzi sasa, lakini nitakuwa mwalimu baadaye.
                      Jag är elev nu, men jag kommer att bli lärare senare.

Ni används i presens medan kuwa används till att bilda de övriga tempus tillsammans med –li-, -ta-, och –me-. Alltså, ni och kuwaär samma verb.

Kuwa  Att vara
Presens:
Jakande	Nekande
mimi ni	mimi si
wewe ni	wewe si
yeye ni	yeye si
sisi ni	sisi si
nyinyi ni	nyinyi si
wao ni	wao si
Imperfekt:
Jakande	Nekande
nilikuwa	sikuwa
ulikuwa	hukuwa
alikuwa	hakuwa
tulikuwa	hamkuwa
mlikuwa	hawakuwa
walikuwa	hakukuwa
Futurum:
Jakande	Nekande
nitakuwa	sitakuwa
utakuwa	hutakuwa
atakuwa	hatakuwa
tutakuwa	hatutakuwa
mtakuwa	hamtakuwa
watakuwa	hawatakuwa
Perfektum
Jakande	Nekande
nimekuwa	s ijawa
umekuwa	hujawa
amekuwa	hajawa
tumekuwa	hatujawa
mmekuwa	hamjawa
wamekuwa	hawahawa

 

Kuwa: Lokativformer -ko,-po,-mo (modul 5 -ko, -po, -mo) - Upp

Befintlighet kan uttryckas på tre olika sätt med verbet kuwa:

-ko                anger en obestämd plats
-po                anger en bestämd plats
-mo               betyder “inne, inuti”

kuwako kuwapo kuwamo betyder ”att vara” eller ”att befinna sig” på en plats. Ko, -po, och –mo används bara i presens medan kuwa används i övriga tempus: li imperfekt, ta futurum och me perfekt . Alltså –ko, -po, -mo och kuwaär samma verb i olika tempus. I praktiken finns det inga skillnader mellan –ko, -po, -mo. I talspråk är de utbytbara.

Mimi niko offisini sasa, lakini nitakuwa nyumbani baadaye.
               Jag är på kontoret nu, men jag kommer att vara  hemma senare.

Mimi niko ofisini leo, lakini jana nilikuwa nyumbani.
               Jag är på kontoret idag men, igår var jag hemma.

Befintlighet/människor
Jakande	Nekande
Lokativ med “ko”=obestämd plats
Presens
niko	siko
uko	huko
yuko	hayuko
tuko	hatuko
mko	hamko
wako	hawako
Att uttrycka “befintlighet” i de övriga tempus använd kuwa
Imperfekt
nilikuwa	sikuwa
ulikuwa	hukuwa
alikuwa	hakuwa
tulikuwa	hamkuwa
mlikuwa	hawakuwa
walikuwa	hakukuwa
Futurum
nitakuwa	sitakuwa
utakuwa	hutakuwa
atakuwa	hatakuwa
tutakuwa	hatutakuwa
mtakuwa	hamtakuwa
watakuwa	hawatakuwa
Perfektum
nimekuwa	sijawa
umekuwa	hujawa
amekuwa	amekuwa
tumekuwa	tumekuwa
mmekuwa	mmekuwa
wamekuwa	wamekuwa

Kuwana: att ha, det finns, idiomatiska uttryck  (modul 5: kuwa nini ?) - Upp

Det finns inget verb för “att ha” på swahili. Istället använder man verbet ”att vara” med ordet ”na” som betyder “med” eller “och” beroende på sammanhänget. Observera att kuwa na, består av två ord i alla tempus utom presens. I presens används stavelsen na tillsammans med prefixet.

      Mimi nina gazeti sasa, lakini nitakuwa na kitabu baadaye.
                             Jag har en tidning nu, men jag kommer att ha en bok senare.

Kuwa na böjs i jakande presens som:

                      nina               jag har

                      una                du har

                      ana                han/hon har

                      tuna               vi har

                      mna               ni har

                      wana             de har

                      kuna*            det finns

Eftersom -na är en del av verbet kuwa ändras inte vokalen ”a” till ”i” i nekande sats som med andra verb i nekande presens.

Mimi nina gazeti, mimi sina kitabu.
                      Jag har en tidning, jag har inte en bok.

Kuwa na i nekande presens böjs:
sina               jag har inte
huna              du har inte
hana              han/hon har inte
hatuna           vi har inte
hamna           ni har inte
hawana         dom har inte
hakuna*        det finns inte

*Det finns

För att uttrycka “det finns…”, “det fanns….” och så vidare måste du säga ordagrant: “detta ställe har…..” Prefixet ku fungera som ett kollektivt prefix för en obestämd plats eller platser.

Mezani kuna vitabu. Det finns böcker på bordet.

Benki  hakuna pesa.    Det finns inga pengar på banken.

Imperfekt jakande

Mimi nilikuwa na kitabu jana.                   Jag hade en bok igår.

Wewe ulikuwa na kitabu jana.                Du hade en bok igår.

Yeye alikuwa na kitabu jana.                   Han/hon hade en bok igår.

Sisi tulikuwa na vitabu jana.                    Vi hade böcker igår.

Ninyi mlikuwa navitabu jana.                   Ni hade böcker igår.

Wao walikuwa na vitabu jana.                De hade böcker igår.

Mezani kulikuwa na vitabu jana.              Det fanns böcker på bordet igår.

Imperfekt nekande

Mimi sikuwa na kitabu jana.                     Jag hade inte en bok igår.

Wewe hukuwa na kitabu jana.                Du hade inte en bok igår.

Yeye hakuwa na kitabu jana.                   Han/hon hade inte en bok igår.

Sisi hatukuwa na vitabu jana.                  Vi hade inte böcker igår.

Ninyi hamkuwa na vitabu jana.                 Ni hade inte böcker igår.

Wao hawakuwa na vitabu jana.              De hade inte böcker igår.

Benki hakukuwa na pesa jana.                Det fanns inga pengar på banken igår.

Futurum jakande

Mimi nitakuwa na kitabu jana.                  Jag ska ha en bok.

Wewe utakuwa na kitabu jana.                Du ska ha en bok.

Yeye atakuwa na kitabu jana.                   Han/hon ska ha en bok.

Sisi tutakuwa na vitabu jana.                    Vi ska ha böcker.

Ninyi mtakuwa na vitabu jana.                  Ni ska ha böcker.

Wao watakuwa na vitabu jana.                De ska ha böcker.

Mezani kutakuwa na vitabu jana.             Det ska finnas böcker på bordet.

Eller Kutakuwa na vitabu mezani.             Det kommer att finnas böcker på bordet.

Futurum nekande

Mimi sitakuwa na kitabu jana.                  Jag ska inte ha en bok..

Wewe hutakuwa na kitabu jana.               Du ska inte ha en bok.

Yeye hatakuwa na kitabu jana.                 Han/hon ska inte ha en bok.

Sisi hatutakuwa na vitabu jana.                 Vi kommer inte ha böcker.

Ninyi mtakuwa na vitabu jana.                  Ni ska inte ha böcker.

Wao watakuwa na vitabu jana.                 De ska inte ha böcker.

Mezani hakutakuwa na vitabu jana.          Det kommer att inte finnas böcker på bordet/

Hakutakuwa na vitabu  mezani.                Det kommer inte att finnas böcker på bordet.

Perfekt jakande

Mimi nimekuwa na kitabu siku mbili.         Jag har haft boken i två dagar.

Wewe umekuwa na kitabu siku mbili.       Du har haft boken i två dagar.

Yeye amekuwa na kitabu siku mbili.         Han/hon har haft boken i två dagar.

Sisi tumekuwa na vitabu siku mbili.           Vi har haft böcker i två dagar.

Ninyi mmekuwa na vitabu siku mbili.         Ni har haft böcker i två dagar.

Wao wamekuwa na vitabu siku mbili.        De har haft böcker i två dagar.

Mezani kumekuwa na vitabu siku mbili /

Kumekuwa na vitabu mezani siku mbili. Det har funnits böcker på bordet i två dagar.

Perfekt  nekande

Mimi sijawa na kitabu siku mbili.               Jag har inte haft boken i två dagar.

Wewe hujawa na kitabu siku mbili.            Du har inte haft boken i två dagar.

Yeye hajawa na kitabu siku mbili.              Han/hon har inte haft boken i två dagar.

Sisi hatujawa na vitabu siku mbili.             Vi har inte haft böcker i  två dagar.

Ninyi hamjawa navitabu siku mbili.           Ni har inte haft böcker i två dagar.

Wao hawajawa na vitabu siku mbili.          De har inte haft böcker i två dagar.

Mezani hakujawa na vitabu siku mbili /

Hakujawa navitabu mezani siku mbili. Det har inte funnits böcker på bordet i två dagar.

 

Det finns många användbara uttryck om fysiska och känslomässiga tillstånd som formas med ”kuwa na”.

Nina kiu.                             Jag är törstig.
Ana nguvu.                         Han är stark.
Tuna njaa.                          Vi är hungriga.
Una furaha.                        Du är glad.
Nina usingizi.                      Jag är sömnig.
Ana bahati.                         Han har tur.
Ana baridi.                          Hon är kall.
Una hakika?                        Är du säker?
Ulikuwa na njaa.                 Var du hungrig?
Hatukuwa na hakika.          Vi var inte säkert.
Alikuwa na wasiwasi.          Han var orolig.

Tabell: kuwa, kuwa na, -ko, -po, -mo

Presens

Kuwa Att vara		Kuwa na Att ha		Befintlighet/människor Lokativ med “ko”=obestämd plats
Jakande	Nekande	Jakande	Nekande	Jakande	Nekande
ni	si	nina	sina	niko	siko
ni	si	una	huna	uko	huko
ni	si	ana	hana	yuko	hayuko
ni	si	tuna	hatuna	tuko	hatuko
ni	si	mna	hamna	mko	hamko
ni	si	wana	hakuna	wako	hawako
		kuna	hakuna

Imperfekt

		Att uttrycka “ha” i de övriga tempus använd kuwa + na		Att uttrycka “befintlighet” i de övriga tempus använd kuwa
Jakande	Nekande	Jakande	Nekande	Jakande	Nekande
nilikuwa	sikuwa	nilikuwa na	sikuwa na	nilikuwa	sikuwa
ulikuwa	hukuwa	ulikuwa na	hukuwa na	ulikuwa	hukuwa
alikuwa	hakuwa	alikuwa na	hakuwa na	alikuwa	hakuwa
tulikuwa	hamkuwa	tulikuwa na	hamkuwa na	tulikuwa	hamkuwa
mlikuwa	hawakuwa	mlikuwa na	hawakuwa na	mlikuwa	hawakuwa
walikuwa	hakukuwa	walikuwa na	hakukuwa na	walikuwa	hakukuwa
		kulikuwa na	hawakuwa

Futurum

Jakande	Nekande	Jakande	Nekande	Jakande	Nekande
nitakuwa	sitakuwa	nitakuwa na	sitakuwa na	nitakuwa	sitakuwa
utakuwa	hutakuwa	utakuwa na	hutakuwa na	utakuwa	hutakuwa
atakuwa	hatakuwa	atakuwa na	hatakuwa na	atakuwa	hatakuwa
tutakuwa	hatutakuwa	tutakuwa na	hatutakuwa na	tutakuwa	hatutakuwa
mtakuwa	hamtakuwa	mtakuwa na	hamtakuwa na	mtakuwa	hamtakuwa
watakuwa	hawatakuwa	watakuwa na	hawatakuwa na	watakuwa	hawatakuwa
		kutakuwa na	hakutakuwa na

Perfektum

Jakande	Nekande	Jakande	Nekande	Jakande	Nekande
nimekuwa	sijawa	nimekuwa na	sijawa na	nimekuwa	sijawa
umekuwa	hujawa	umekuwa na	hujawa na	umekuwa	hujawa
amekuwa	hajawa	amekuwa na	hajawa na	amekuwa	amekuwa
tumekuwa	hatujawa	tumekuwa na	hatujawa na	tumekuwa	tumekuwa
mmekuwa	hamjawa	mmekuwa na	hamjawa na	mmekuwa	mmekuwa
wamekuwa	hawahawa	wamekuwa na	hawahawa na	wamekuwa	wamekuwa
		kumekuwa na	hakujawa na

Verb Tempus HU- (modul 6) - Upp

Av swahilis tre tempusformer i presens är detta tempus den enklaste att använda eftersom det inte ändras efter personpronomen. Det motsvarar svenskans “brukar”.

Mimi hupenda	Jag brukar tycka om
Wewe hupenda	Du brukar tycka om
Yeye hupenda	Han/hon brukar tycka om
Sisi hupenda	Vi brukar tycka om
Ninyi hupenda	Ni brukar tycka om
Wao hupenda	De brukar tycka om

Arabiska verb fungerar på samma sett:

Hufikiri	Jag brukar tänka, du brukar tänka, osv.
Hujibu	Jag brukar svara, du brukar svara, osv.

“Ett verb” tappar “infinitiv” “ku-”:

Huja	Jag brukar komma, du brukar komma, osv.
Hula	Jag brukar äta, du brukar äta, osv.
Huenda	Jag brukar gå, du brukar gå, osv.

Imperativ (modul 5 Imperativ) - Upp

Var försiktig med användning av imperativ. Imperativ formas i singularis av verbets stam. I pluralis formas imperativ med suffixet –ni varvid slutvokalen –a i verbet utbytes mot -e.

Svenska	Stam	Imperativ-Singularis	Imperativ-Pluralis Stam-a+eni
göra	fanya	Fanya!	Fanyeni
stänga	funga	Funga!	Fungeni!
öppna	fungua	Fungua!	Fungueni!
stanna	kaa	Kaa!	Kaeni!
vänta	ngoja	Ngoja!	Ngojeni!
köpa	nunua	Nunua!	Nunueni!

Ord som inte slutar med a, som vanligtvisshärstammar från arabiska, lägger till suffixet –ni till slut vokalen i pluralis.

tänka över	fikiri	Fikiri!	Fikirini!
återvända	rudi	Rudi!	Rudini
försöka	jaribu	Jaribu!	Jaribuni!
svara	jibu	Jibu!	Jibuni!

En-staviga “att verb” behåller ku- och blir då två-staviga. Suffixet -a ersätts med -eni

äta	kula	Kula!	Kuleni!
dricka	kunywa	Kunywa!	Kunyweni!

Det finns tre undantag:

hämta	kuleta	Lete!	Leteni!
gå	kwenda	Nenda!	Nendeni!
komma	kuja	Njoo!	Njooni!

Det finns ingen nekande imperativ. För att uttrycka nekande imperativ används konjunktiv nekande i stället. Se nekande konjunktiv i tabellen nedan.              

Konjunktiv (modul 5 konjunktiv) - Upp

Konjunktiv används mer ofta på swahili än det används på svenska. Några av de sju situationer då man borde använda konjunktiv finns efter tabellen nedan. För att forma verb i konjunktiv används personprefix + verbstam. Suffixet för verb som slutar på -a blir –e. Infixet -si- används i nekande form. För att uttrycka nekande imperativ, används nekande konjunktiv form.

 

	Jakande		Nekande
	Ex. kupumzika: att vila, att ha rast
(mimi)	nipumzike	Jag skulle vilja ha rast. Jag får ha rast. Får jag ha rast?	nisipumzike	Jag får inte ha rast.
(wewe)	upumzike	Du får ha rast.(artig imperativ )	usipumzike	Du får inte ha rast.
(yeye)	apumzike	Han/hon skulle vilja ha rast. Han/hon får ha rast. Låt honom/henne ha rast. Får han/hon ha rast?	asipumzike	Han/hon får inte ha rast. Får han/hon vila sig?
(sisi)	tupumzike	Låt oss ta rast. Får vi ta rast?	tusipumzike	Vi får inte ha rast. Låt oss inte ha rast.
(ninyi)	mpumzike	Ni får ha rast. (artig imperative)	msipumzike	Ni får inte ha rast.
(wao)	wapumzike	Låt dem ta rast. Får de vila sig?	wasipumzike	De får inte ha rast. Får de vila sig?

Ord som inte slutar med a, som vanligtvishärstammar från arabiska, behåller slut- vokalen. Ex. kujaribu, kufikiri

	Jakande		Nekande
(mimi)	nijaribu	Jag skulle vilja försöka Jag får försöka. Får jag ha rast?	nisijaribu	Jag får inte försöka.
(wewe)	tufikiri		tusifikiri	Vi får inte tänka.

En-staviga “att verb” tappar ku-. Ex. kwenda, kuja, kuwa

	Jakande		Nekande
(mimi)	niendi	Jag skulle vilja gå. Jag får gå. Får jag gå?	nisiendi	Jag får inte gå.
(yeye)	aje	Han/hon	asije	Han/hon får inte komma.
(sisi)	tuwe		tusiwe	Vi får inte bli…

 

Konjunktiv: Användningsområden

 

1. Artig imperativ (används endast med ”wewe” (du) och ”ninyi” (ni))

                      Ungoje?         ( ungefär) Skulle du kunna vänta?

 

2. Förslag

                      Tungoje.         Låt oss vänta

                      Afike.             Låt honom komma.

                      Twende.        Låt oss gå. ( u ändras till w att underlätta uttal)

3. Det andra verbet då det finns två uppmaningar.

                      Njoo uone.    Kom och titta.

4. Syfte eller avsikt

Ninasoma kitabu hiki nijifunze Kiswahili. 

Jag läser denna bok för att lära mig swahili.

5. Ett förslag som ifrågasätts

                      Ninoje?                               Skulle jag vänta?

6. Förpliktelse

Det finns ord i swahili som uttrycker olika grader av förpliktelser. Ett exempel är ordet lazima (måste) som följs av konjunktivet.

                      Lazima uende sasa.             Du måste åka nu.

7. Bisats efter verbet-kutaka

Då verb efter verbet “-taka” har ett annat subjekt är det nödvändigt att använda konjunktiv för att visa att det andra verbet har ett annat subjekt.

                             Ninataka uende sasa    Jag vill att du går nu. (olika subjekt)

                             Ninitaka kwenda sasa. Jag vill gå nu. (samma subjekt)

Nekande konjunktiv: Användningsområden

1. Nekande imperativ och konjuktiv

Denna form kan blir artig eller kan bli en tillsägelse.

                            Usingoje.                      Vänta inte. (sing.)

                            Msingoje.                     Vänta inte.   (pl.)

Obs! Används endast med du och ni.

 

2. Förslag: Låt oss inte…..

                      Ex. Tusiende.                     Låt oss inte gå.

                             Nisingoje.                     Låt mig inte vänta.

Obs! Denna form används inte med du och ni.

 

3. Syfte eller avsikt

                      Nimevaa nguo nyingi nisisikie baridi.        

Jag har tagit på mig mycket kläder för att inte frysa.

 

4. Ifrågasatt förslag

                      Nisingoje?    Skulle jag inte vänta?

 

5. Bisats efter verbet-kutaka

Då verb efter “-taka” har ett annat subjekt är det nödvändigt att använda konjunktiv för att det andra verbet har ett annat subjekt.

                      Ninataka usiende.               Jag vill inte att du ska gå.

 

6. Förhindring eller restriktioner

                      Alinizuia nisitoke.                Han förhindrade mig från att komma ut.

 

Konjunktiv kan användas i andra sammanhäng.

 

Substantiv (modul 2,6) - Upp

Swahili är ett av flera hundra bantu språk. Inom bantuspråken finns ett system av 22 substantivklasser. Det finns inget bantuspråk som har alla klasser. Inom Swahili finns det, till exempel, 15. Varje klass har sitt bestämda prefix som ändras i singularis och pluralis. Nedan finns en översikt av de klasser som finns i swahili.I spalten längst till höger är en mycket förenklad beskrivning av substantiv som finns i varje klass.

Klass	Klassprefix	Adjektiv prefix	Typ
1	m, mu, mw	w (sing. av klass 2)	Människa
2	wa	wa, w (pl. av klass 1)	Människor
3	m, mu, mw	u, w (pl. av klass 4)	Träd och
4	mi	i, j (pl. av klass 3)	växter.
5	ji, (-)	li, l (sing. av klass 6)	Frukt, yrken,
6	ma	ya, y (pl. av klass 5)	oräknebara ord
7	ki, ch	ki, ch (sing. av klass 8)	saker, vissa djur
8	vi, vy	vi, vy (pl. av klass 7)	och människor.
9	n, ny, (-)	i, y (sing. av klass 10)	Arabiska eller
10	n, ny, (-)	zi, z (pl. av klass 9)	utländska ord.
11	u, w	u, w	Abstrakt, kollektiv, länder.
12	ku (infinitiv)	ku, kw	Verbalsubstantiv.
13	pa (lokativ)	pa, p	”Mahali ”
14	ku (lokativ)	ku, kw
15	mu (lokativ)	m, mu, mw

 

Exempel på Ordklasserna 1 (M) and 2 (Mw)(personklassen)

1. M: prefix i singularis                    2 .Wa: prefix i pluralis

Mtanzania    en tanzanier                   Watanzania    flera tanzanier
Mswidi          en svensk                      Waswidi        flera svenskar
mchumi         en ekonom                     wachumi        flera ekonomer
mgonjwa      en sjukling/patient         wagonjwa       flerasjuklingar/patienter

W i dessa ord fungerar som ett prefix i pluralis.

mwalimu walimu lärare

mwanafunzi wanafunzi elever

Exempel på Ordklasserna 7 (Ki ) and 8 (Vi )

7. Ki: prefix i singularis                          8. Vi: prefixet i pluralis

kijana             en ung person                     vijana ungdomar

kipofu            en blind person                   vipofu  blinda personer

kiwete            en lam person                       viwete lama personer

kiziwi             en döv person                     viziwi döva personer

kizee               en gammal människa         vizee gamla människor

Släktskap Ordklass 9 and 10 - Upp

Det finns ingen pluralböjning av substantiv som betecknar släktskap.

mama            mamma/-or

baba              pappa/-or)

dada              syster/systrar

kaka              store/a/bror

ndugu            lille/a/bror

babu              morfar/farfar, en och fler

nyanya          mormor/farmor, en och fler

andra substantiv som hör till denna grupp är:

jamaa            släkting/-ar

rafiki             kompis/-ar

jirani             grannar/en och fler

ndugu            syskon

Djur Ordklass

Alla djur, fåglar och insekter, med några undantag* har inte pluralböjning.

paka            en/flera kattor

kasuku         en/flera papegojor

nyati            en/flera gnuer

tembo          en/ flera elefanter

simba           ett/flera lejon

*Undantag är djur som börjar med Ki eller Ch. Då finns det plural böjning.

Några exempel på de djur som har pluralböjning är:

Singularis                                  Pluralis

kifaru                                        vifaru /noshörning/-ar

kipepeo                                    vipepeo /fjäril/-ar

kiboko                                      viboko /flodhäst/-ar

kinyonga                                   vinyonga /en och flera kameleotner

chura                                        vyura /groda/or

Swahilis ordklasser har konsekvenser för böjning av adjektiv och pronomen.

Pronomen - Upp

PERSONLIGA PRONOMEN

Självständiga personliga pronomen (modul 1)

mimi	jag, mig
wewe	du
yeye	han, hon, honom, henne
sisi	vi, oss
Ninyi/ nyinyi	ni
wao	de, dem

 

Det finns en sammandraget form tillsammans med na (och):

                      na mimi          nami

                      na wewe        nawe

                      na yeye          naye

                      na sisi             nasi

                      na ninyi           nanyi

                      na wao           nao

 

Bundna personliga pronomen: SUBJEKTPREFIX (personprefix) (Modul 1)

Utöver de självständiga personliga pronomen som nämns ovan finns det också bundna personliga pronomen. Dessa pronomen är ett prefix till verbet.

ni-	jag
u-	du
a-	han, hon (Substantiv klass 1)
tu-	vi
m(u)-	ni
wa-	de (Substantiv klass 1)

Varje verbkonstruktion kräver ett subjektprefix. En verbkonstruktion blir då en egen mening, dvs det består av ett subjekt och ett verb.

                      Ninasoma kitabu.                 Jag läser en tidning.

                      Ulifanya kazi jana.                Du arbetade igår.

                      Ataondoka kesho.                Hon ska åka i morgon.

                      Tumeamka mapema.            Vi vaknade tidigt.

                      Mmeshamaliza.                    Ni har redan gjort klart.

                      Wanatembea mji.                 De går till stan.                 

 

 

Bundna personliga pronomen: SUBJEKTPREFIX (personprefix)- Nekande form (Modul 4) - Upp

I nekande meningar måste man negera både subjekt prefix och tempus utom i presens nekande.

Nedan finns subjektprefix som används i nekande meningar.

Med subjekt i singularis finns det speciella former
si i stället för ni	si
hu i stället för u	hu
ha i stället för a	ha
Med subjekt i plural lägger man till prefixet ha-
hatu i stället för tu	(ha+tu)-
ham i stället för m	(ha+m)-
hawa i stället för wa	(ha+wa)-

Sisomi gazeti  .                     Jag läser inte en tidning.

Hukuamka mapema.            Du steg inte upp tidigt.

Hataondoka kesho.             Hon ska inte åka i morgon.

Hatujafanya kazi.                 Vi har inte arbetat.

 

Bundna personliga pronomen: OBJEKTPREFIX (modul 6) - Upp

I swahili använder man ett objektinfix som placeras mellan tempus markören och verb stammen i stället för en fristående objekt pronomen som på svenska.

-ni-	mig
-ku-	dig
-m(u)-	honom, henne (Substantiv klass 1)
-tu-	oss
-wa-   -(e)ni	er
-wa-	dem (Substantiv klass 1)
-ji-	Sig (reflexiv)

 

 

Mimi ninakupenda                               Jag älskar dig.

Subira ananipenda.                              Subira tycker om mig.

Om verbstammen börjar på en vokal, som alika (bjuda), ona (se), uliza (fråga), sätter man w mellan objektinfix m och vokalen, för övrigt sker ingen ändring.

Joel alimwalika nyumbani Subira.                                Joel bjöd hem Subira.

Joel alimwona Subira sokoni.                                     Joel såg Subira på marknaden.

Joel alimwuliza.                                                          Joel frågade henne.

 

Andra person: Pluralis

Om verbet slutar på -a ersätts den med -eni. För övriga verb är ändelsen –ni

Joel anawaulizeni.               Joel frågor er.

Ett objektinfix står alltid strax före verbstammen.

 

Reflexivt pronomen –ji– (modul 6) - Upp

Man använder objektet, –ji– , då subjektet och objektet är samma person. Det används i alla personer.

                      Ninajisikia vibaya                                      Jag känner mig dålig i dag.

Sisi tunajitayarisha kwa safari.                   Vi förbereder oss in för resan.

                      Yeye anataka kujitayarisha kwa safari.      Hon vill förbereda sig in för resan.

–ji–  fungerar som objektinfix. Det står närmast verbet.  I verb med –po–, står –po– närmast tempusinfixet. 

Ninapojisikia vibaya mimi hupumsika.

När jag känner mig dålig jag brukar vila.

Demonstrativa pronomen (modul 6)

huyu               det/den här

hawa              de här

yule                det/den där

wale               de där

Det finns ett samband mellan de lokativa verbsuffix, -ko, -po, -mo, som används då man vill uttrycka position i tredje person i singularis och pluralis och demonstrativa pronomen.

Mwalimu yuko darasani.      Läraren är i klassrummet. (singularis)

Walimu wako darasani.        Lärarna är i klassrummet.  (pluralis)

Demonstrativa pronomen använder alltid en del av verbprefixen yu- och wa-. 

h+u+yu=        huyu              den här                               yu + le  =       yule               det/den där

h+a+wa=       hawa              de här                                 wa + le =       wale               de där

Singularis:

Mbwa huyu ni mweusi. Den här hunden är svart.

Mbwa yule ni mweupe. Den där hunden är vit.

Pluralis:

Mbwa wale ni weusi. De där hundarna är svarta.

Mbwa wale ni weupe. De där hundarna är vita.

Mbwa wale wa kahawia wanabweka.  De där bruna hundarna skäller.

Kasuku wale ni wazuri. De där papegojor är vackra.

Frågeord (modul 3) - Upp

Det finns följande frågeord på swahili: nani, nini, gani, wapi, lini, ngapi och vipi. Det man ska tänka på är att ordföljden kan skilja sig från svenska.

Nani: vem/vilken/vilket/vilka

Frågeordet nani syftar på person/-er och kan stå före eller efter verbet:

Nani atakuja leo? Vem kommer hit idag.

Nani watakuja leo? Vilka kommer hit idag.

Följande ordföljd är också möjlig:

Wewe ni nani?   Vem är du?

Wao ni nani?    Vilka är de?

Unasema na nani? Vem pratar/talar du med?

 

Nini:  vad

Frågeordet nini kommer direkt efter verbet:

 

Unataka nini?   Vad vill du? eller Vad vill du ha?

Unataka kula nini leo?  Vad vill du äta idag?

Unataka kufanya nini?   Vad vill du göra?

Unasema nini?    Vad säger du?

 

Gani: vilken/vilket

Frågeordet ganisyftar på både person/-er och saker ochstår efter ett substantiv:

 

Mwalimu gani atakuja?  Vilken lärare kommer?

Utasoma gazeti gani?   Vilken tidning ska du läsa?

Watu gani watakuja?    Vilka personer kommer hit?

 

Wapi: vart/var

Frågeordet wapi står oftast efter verbet:

Unakwenda wapi?                                     Vart går/åker du?

Utalala wapi?                                             Var ska du sova?

Tutakula wapi?                                          Var ska vi äta?

Unafanya kazi wapi?                                  Var arbetar du?

 

Lini: när

Frågeordet lini brukar stå efter verbet, men det kan stå före verbet om man vill betona frågeordet. Kom ihåg: lini används inte i frågor gällande klockslag.

 

I vanliga fall:

Utakwenda Afrika lini?    När åker du till Afrika?

Tutaonana tena lini?   När ses vi igen?

Utakuja lini?  När kommer du?

Jämför med:

Utakuja saa ngapi?  Vilken tid kommer du?

 

Då man vill betona “lini”

Lini utakuja?   När kommer du?

Lini utakwenda Afrika?  När åker du till Afrika?

Lini tutaonana tena?    När ses vi igen?

 

-ngapi: hur många

 Frågeordet -ngapi står efter ett substantiv i pluralis. Eftersom substantiv i swahili faller i olika substantivklasser böjs –ngapi enligt böjningsreglar som finns i varje klass: wangapi, mingapi, mangapi, vingapi, ngapi, pangangapi etc.

 

Vipi : hur

Vipi Bwana/Mama?      Hur är det?

Vipi wazee?        Hur är det med er?

 

Prepositioner

Suffixet –ni (Modul 3)

Prepositioner i swahili kan vara fristående som i svenska:

                      na med

kwa till hos, från, med ngt transportmedel

Prepositioner kan även bli ett suffix till substantivet:

                      kitabu             bok

                      kitabuni          i boken

Beroende på sammanhänget kan –ni betyda: till, på, i, inne i, vid, bredvid.

                     

Mimi ninakwenda shuleni.                          Jag går till skolan.

Mimi ninafanya kazi shuleni.                       Jag arbetar på en skola.

Mimi ninakula shuleni.                                Jag äter i skolan.

Mimi ninatoka shuleni.                               Jag kommer från skolan.

         

Det finns några undantag där suffixet –ni inte används:

1. Med egennamn eller ortnamn (städer eller länder).
   Ninakaa Uppsala.                Jag bor i Uppsala. ej Uppsalani.
2. Med lånord som post, studio, disco, sinema, och benki.
   Anakwenda benki.               Han går till banken.
3. Då det finns adjektiv eller possessiva pronomen med substantivet.
   katika shule kubwa               i en stor skola
   katika shule yangu                i min skola.
   Man säger inte: shuleni kubwa (stor) eller shuleni yangu (min).
4. Med frågeordet gani. Då används katika.
   Unasoma katika shule gani? På vilken skola läser du?
   Unatoka katika nchi gani? Vilket land kommer du ifrån?

Fristående prepositioner

Katika: i, på, till, från

Ett annat sätt att säga i eller på är att använda den fristående preposition katika:

Katika kitabu betyder kitabuni

katika shule betyder shuleni.

Mimi ninakwenda katika shule kubwa.                Jag går till en stor skola.

Mimi ninafanya kazi katika shule nzuri.               Jag arbetar på en vacker skola.

Mimi ninakula katika shule.                                 Jag äter i skolan.

Mimi ninatoka katika shule yangu.                       Jag kommer från min skola.

 

Kwa: till, hos, från någon

kwenda kwa daktari       gå till läkaren

lala kwa dada                 sova hos syster

toka kwa rafiki               komma från en vän

Kwa kan också betyda med i uttryck med transportmedel:

kwa gari, med bil

kwa treni, med tåg

kwa ndege, med  flyg

Na: med

Ninakula na wewe – jag äter med dig,

Läges- och riktningsprepositioner

Juu ya,Katika,-ni på	Chini ya under	Ndani ya, katika, -ni i, in	Kati ya emellan
Ndani ya, katika in i	Nje (ya) Ut från	Juu, juu ya upp	Chini ner
Kando ya längst	Ur, från	Ndani ya, katika inuti ,in i	nje utanför
Mbele ya framför	Nyuma ya bakom	Kuzunguka runt (om), omkring	Kando ya bredvid, intill,vid sidan om
	Juu (ya) ovan på	Chini (ya) nedanför, under

Att beskriva läge

Riktningsprepositioner	Lägesrepositioner
juu : upp, uppe, ovanpå Mimi ninakwenda juu. Jag går upp.	juu ya : på, över, ovanför, om Juu ya kitanda kuna nguo. På sängen finns kläder.
chini : ner Mimi ninakwenda chini. Jag går ner.	chini ya : nerför, under Chini ya kitanda kuna makubadhi. Under sängen finns tofflor.
mbele : fram, framme Nenda mbele.  Gå framåt.	mbele ya : framför Mbele ya sungura amesimama Yonas. Yonas står upp framför haren.
nyuma : bakåt Geuka nyuma. Vänd bakåt.	nyuma ya : bakom Nyuma ya Yonas amekaa sungura. Haren står bakom Yonas.
ndani : inuti	ndani ya : (inne) i
nje : ut, ute	nje ya : utanför
kando : åt sidan	kando ya : bredvid, längs
kati, katikati : i mitten, i centrum	kati ya, katikati ya : mellan, mitt i
ng’ambo :	ng’ambo ya :
Kulia : till höger Mimi ninatazama kulia. Jag tittar till höger.	Kulia ya : till höger om Mimi nimekaa kulia ya Joel. Jag sitter till höger om Joel.
Kushoto : till vänster	Kushoto ya : till vänster om Wao wamekaa kushoto ya Joel.  De sitter till vänster om Joel.

Adverb - Upp

-PO- : När (modul 6)

Som verbinfix betyder -PO-, när, och används då två handlingar sker samtidigt. Detta ska inte blandas ihop med frågeordet lini som också betyder när.

Ninapokula ninasikiliza redio.     När jag äter frukost, lyssnar jag på radio.

Anapoendesha gaari Joel husikiliza muziki.  När han kör bil brukar han lyssna på musik.

Mimi nilisoma gazeti nilipokuwa nyumbani. Jag läste tidningen när jag var hemma.

Om infixet -PO- ska användas med ett objektinfix, står objektinfixet efter -PO-. -PO- står alltid efter tempusinfixet.

Ninapompigia simu hunijibu.       När jag ringer till honom brukar han svara

Obs! Det är mycket vanligt att det förekommer –ka- mellan –ta- och –po-  i futurum. Då blir det –kapo-.  Men ka kan också utlämnas.