Laboration på resistansen hos en
ledare
I denna simulering som ser ut som bilden nedan kan du studera hur strömmen
I hos ledaren beror av längd
l , material, diameter
d och den pålagda
spänningen
U. Man startar simuleringen, i ett nytt fönster, genom att klicka på bilden nedan.
För utförligare beskrivning om vissa ingående delar se:
•
spänningskällan
Spänningskällan i denna simulering är digitalt styrd och visar den valda spänningen på skärmen. Om "Spänningskälla med fast spänning" är vald i alternativ i "lab häftet" så kan man inte ändra spänningen. I annat fall så syns
justeringsknappar som kan användas för att höja eller sänka spänningen.
Man startar/stannar källan med
ON/OFF
Det finns även en "strömkälla" som fungerar på samma sätt men man kan välja ström i stället för spänning.
•
skruvmikrometern
Skruvmikrometern var besvärligare att simulera än olika digitala instrument. För att underlätta inställningen av den så kan man grovinställa genom att dra den stora hylsan rakt åt höger eller rakt åt vänster (det visas gröna pilar när musen är över ett läge där man kan "greppa" hylsan. På en riktig så måste man
vrida den runt ett helt varv för varje 0,5mm.
När man skall fininställa gör man det genom att vrida, med musen, på den högra ändans fin inställningsknopp.
Klicka på bilden
|
Du skall göra en mätserie för att undersöka resistansen
hos en ledare. Börja med att klicka på skruvmikrometern. Då kan
du genom att skruva på änden (eller
något orealistiskt, men underlättande, dra hylsan åt
höger-vänster) för att välja diametern på tråden.
Man kan samtidigt välja mellan 4 olika metaller. Välj koppar
och en diameter på 1,00 millimeter. Det bör se ut som lilla bilden ovan för 1,00 mm.
Du får nog pilla en del med fininställningsratten till höger för att få "exakt" 1.00 mm. Klicka sedan utanför mikrometern, men inom animationens ram. |
|
Ställ in längden på tråden genom att flytta det
vänstra stödet till cirka 300 cm och
Fininställa
sedan till 300.0 cm genom att flytta röda skalstrecket till höger.
|
|
Klicka därefter på
"multimetern" som är
i serie med kretsen för
att mäta strömmen.
Du får då en uppförstorad bild
av mätaren som du kan ställa på lämpligt område genom
att klicka på
"10" i A
fältet vid vridreglaget. (Om det
skulle visa sig att strömmen är under 2A så kan man klicka fram
mätaren igen, och klicka på 2A och så vidare.)
Sedan klickar
du på
POWER knappen för att sätta på mätaren.
Klicka utanför mätaren för att gå vidare.
Klicka sedan på
ON/OFF på spänningskällan.
Aj då! Kopparn leder så bra att 5 volt gav en alltför stor
ström för mätaren.
Då måste vi prova att sänka
spänning. Klicka på neråt pilen i
tills
du kommer till 0.5 V. Stäng av spänningskällan. Klicka på mätaren.
Den kommer då att lagas (genom att ett lock skruvas bort och säkringen
byts). Sedan får du sätta på den igen och kolla att den är
på största strömområdet (10 A). Sätt på spänningskällan
igen.
•Vad blir strömmen genom den 300.0 cm långa, 1 mm diameter koppartråden om vi väljer spänningen 0,5 V?
Svar
7.35 A Om du inte fått
detta, kontrollera att diametern verkligen blev 1,00 mm, det händer att
man rubbar den efter inställning. Kontrollera även 300.0 cm och 0,5 V.
•Hur stor tvärsnittsarea har en tråd med diametern 1 mm?
Svar
r = 0,5 mm; A = π·0,52 ≈ 0,785 4mm2
• Hur stor resistans har tråden (egentligen kretsen)?
Svar
R = U/I = 0.5 / 7.35 ~ 0,068 ohm
Prova nu att klicka nu på pennan! Då kommer en spalt i mätprotokollet att fyllas
i. Observera att programmet redan har räknat om diametern till Area. Tyvärr är
R bara angivit till 0,1 ohm som i och för sig är rätt avrundat till 1 gällande
siffra. Hur stor osäkerhet som gäller i spänningen 0,5 framgår inte.
•Prova nu att ändra till 0,50 mm diameter på tråden. Vad händer med strömmen?
Svar
Den minskar till 1,84 A.
•Detta är mindre än 2A som är nästa mätområde på mätaren.
Då skulle man kunna få en mera noggrann avläsning om man ändrar mätområde. Vilket mätvärde på strömmen får vi då?
Svar
1,838 A
• Hur stor blir resistansen då?
Svar
R = U/I = 0,5 / 1,84 ~ 0,2717 ohm eller om du ändrade till känsligare mätområde (2A) R = U/I = 0,5 / 1,838 ~ 0,2720 ohm
• Vad händer med resistansen när diametern minskas till hälften?
Svar
Resistansen ökar! 0,2720 /
0,068 = 4 = 22
Så om man delar diameter med en faktor 2 så multiplicerar man resistansen med en faktor 22.
•Om vi nu med 0,5 mm koppartråden minskar längden till hälften,
150 cm, vad händer då med strömmen?
Svar
Om du har kvar "2A" mätområdet så visar dess skärm: RANGE som betyder att det strömmen är utanför mätområdet. (Fast inte nog för att bränna en säkring till som tur är). Med lämplig mätområde får du 3,68 A.
•Vad har hänt med resistansen då vi halverat trådens längd?
Svar
Nya resistansen är R=U/I = 0,5 / 3,68 ~ 0.136 ohm som är hälften av R för 300 cm tråden.
• Vad händer om man ändrar material? Klicka på mikrometern och utan att ändra diametern, 0,50 mm, välj andra metaller. Vilken metall skall tråden (150 cm lång, 0,5 mm diameter) bestå av för att släppa igenom minst ström?
Svar
Konstantan (130 mA). Den används för att göra värmeelement i till exempel brödrost. Järn har också rätt hög resistans. Släpper bara igenom 650 mA.
Vi har sett att resistansen för en ledare ökar med längden,
minskar med arean (kvadraten på diametern) och beror på materialet.
Man kan beskriva detta med formeln:
R = ρ l/A där ρ = resistiviteten för metallen (uttalas "RÅ")
[ohm·mm 2 /m] och l = längden [m] och A = tvärsnittsarean
[mm 2 ]
Lägg märke till att resistivitetens enhet inte är i SI enheter,
men tekniskt anpassad till lämpliga mätenheter för längd
[m] och area [mm 2 ].
• Vad är resistiviteten för koppar?
Svar
ρ = RA/l = UA/(Il) = 0,5·0,1963/(3,670·1,5) = 0,0178 ohm·mm2/m
(I vår uträkning har vi utgått från l = 1,5 m, d = 0,5 mm, men du bör få samma svar med andra inställningar).
Tips 1: Skriva först om formeln så du löser ut ρ.
Tips 2: ρ = RA/l och R = U/I
Tips 3: Använd Volt, Ampere, meter och mm2 som enheter