Samhällsekonomi introduktion

Huvuduppgiften för nationalekonomin är att besvara frågor om hur samhällets produktionsfaktorer bäst tas till vara och hur de begränsade resurserna ska fördelas. Till produktionsfaktorer räknar vi de nödvändiga förutsättningarna för att tillverkning över huvud taget ska kunna komma till stånd. Råvaror behöver bearbetas, för detta krävs både arbetskraft och produktionsmedel i form av maskiner och byggnader. För inköp av sådana medel krävs kapital och när kapitalet omsätts i verkliga, reella, produktionsmedel talar vi om realkapital. Så behöver vi också kunskap, know-how, om hur tillverkningen ska gå till. Utöver dessa fyra första nödvändiga förutsättningar tillkommer sådana produktionsfaktorer som energi och transporter. Det är samspelet mellan dessa produktionsfaktorer som är avgörande för ekonomisk utveckling. Tillgång på en del produktionsfaktorer, t.ex. arbetskraft och råvaror, men avsaknad av andra som kapital och tekniskt kunnande kan innebära att tillgångarna inte kan utnyttjas fullt ut. Det är i denna situation som många u-länder befinner sig. Avsaknaden av kapital gör att man inte kan investera i realkapital eller nödvändig utbildning vilket försvårar en utveckling av näringslivet.

Naturtillgångar finns inte i obegränsad mängd. Många av våra naturtillgångar är "ändliga", dvs. de tar slut om vi inte använder dem på ett förnuftigt sätt. Hur stora förråd av råvaror som finns i världen är svårt att bedöma. Förrådens storlek beror också på vad som anses värt att utvinna. Så kan t.ex. en järnfyndighet som tidigare inte ansetts brytvärd i en situation med högre järnmalmspriser bli intressant att bryta. På detta sätt kan förråden öka. Den ständigt ökade produktionen av varor och tjänster har gjort att vi tagit natur och miljö i anspråk. Vad ekonomi ytterst handlar om är just "hushållning" med de begränsade resurserna. De måste användas så att alla får del av det som produceras och när vi utvinner dem måste vi ta hänsyn till miljön.