Prisbildning

Hur bestäms resursfördelningen i ett samhälle?

En av de tre grundläggande frågorna som varje stat måste besvara rör vem/vilka som ska ta del av produktionens resultat. I en penninghushållning blir tillgången på pengar en måttstock på resurser och levnadsstandard. Det är med pengarna vi köper de varor och tjänster vi behöver. Men bakom pengarna ligger arbete som vi själva eller andra utfört. Så blir det med själva arbetsinsatsen som köper det vi behöver. Mynt, sedlar eller checkar har inget värde i sig utan är ett medel för att nå önskad resursfördelning. Så kan staten dirigera medel dit där de bäst behövs ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Genom priser och löner kan arbetskraft och råvaror styras till de områden där de bäst behövs. Genom skatter och avgifter får samhället medel för en resursutjämning. Inkomstöverföringar som barnbidrag, studiemedel och pensioner kan människor som inte deltar i produktionen också få sina behov tillfredsställda. Kapital kan investeras där det skapar nya arbetstillfällen och ger det bästa utfallet för samhället i sin helhet.

Hur bestäms priset på en vara eller tjänst?

I en marknadsekonomi bestäms priset av efterfrågan och utbud. Det är dragkampen mellan efterfrågan och utbud som avgör prisnivån. Den som "bjuder ut" en vara eller en tjänst är naturligtvis intresserad av ett högt pris som kan täcka inköpspris, eventuella kostnader för löner och hyror, indirekta skatter och dessutom ge vinst. Den som efterfrågar samma vara eller tjänst vill lika naturligt erhålla den till ett så lågt pris som möjligt. Så påverkar priset efterfrågan.

Vid priset 1.800kr är affären naturligtvis intresserad av att sälja mycket, utbudet blir 350. Vid priset 1.600 kr. är man fortfarande villig att sälja, men i en mindre mängd eftersom vinsten på varje jacka blir lägre. Utbudet blir vid detta pris 300 jackor. Vid priset 1.200 kr. blir man mindre villig att sälja och köper in en mindre mängd. Här blir utbudet 200 jackor.

Så har det ideala priset nåtts. Jämviktspriset sätts där köpare och säljare är överens.
I det här fallet finns tillräckligt många köpare vid priset 1.200 för att säljaren ska ha ett intresse av att erbjuda varan.

Detta är dock en teoretisk modell och i verkligheten påverkas både köpare och säljare av faktorer som;
• inkomster och värderingar
• konkurrenssituationen på marknaden
• kunskap om konkurrerande märken och deras priser
• kvaliteten på varan eller tjänsten
• reklam och modetrender

Fri konkurrens är en förutsättning för marknadsekonomin. Konkurrensverket är en statlig myndighet vars uppgift är att se till att den fria marknadsekonomins spelregler beivras så att en effektiv konkurrens upprätthålls både i privat och offentlig verksamhet.

Gå in på konkurrensverkets hemsida, www.kkv.se. Gör klart för dig själv att Du kan besvara följande frågor;