Ekonomisk politik

I varje stat är det ekonomisk-politiska arbetet inriktat på mål som anger vad som ska åstadkommas och vem som ska få del av resultatet. För att nå målet finns ett antal medel som statsmakten kan använda.
Det ekonomiska läget avgörs av den konjunktur som landet befinner sig i.

Den slingrande kurvan visar en konjunkturutveckling. Högkonjunkturer och lågkonjunkturer avlöser varandra i ett cykliskt mönster. Den långsiktiga utvecklingen kallas trenden och i ovanstående diagram är den uppåtgående.

Vad är kännetecknande för en lågkonjunktur?

Lågkonjunkturen inleds med att efterfrågan minskar. När denna minskar tvingas företag att dra ned på produktionen. Man kanske måste friställa arbetskraft och kan inte längre göra nödvändiga investeringar. Man köper in mindre från sina underleverantörer vilka i sin tur måste skära ned på produktionen och säga upp anställda. Arbetslösheten ökar, folk får mindre pengar att handla för och efterfrågan minskar ytterligare.

Vad är kännetecknande för en högkonjunktur?

När efterfrågan är stor och företagen producerar i takt med den råder högkonjunktur. Sysselsättningen är hög och folk har gott om pengar. När efterfrågan är hög stiger prisnivån eftersom producenter och säljare kan ta ut högre priser eftersom folk köper ändå. Problemet kan vara att man inte hinner producera i takt med efterfrågan. När folk vill köpa mer än vad som finns att bjuda ut stiger prisnivån och slutligen blir det inflation.

Vid beräkningar av ett lands ekonomiska utveckling utgår man från begreppet bruttonationalprodukten, BNP, dvs. värdet av alla varor och tjänster, som produceras i ett land under ett år.

Gå in på Finansdepartementets hemsida, http://www.regeringen.se

När budgetpropositionen, dvs. regeringens förslag gällande rikets finanser och den ekonomiska politiken för det kommande budgetåret, läggs fram presenteras också den s.k. försörjningsbalansen. Denna visar hur ett samhälle löst sitt hushållningsproblem under ett bestämt år. Det är samtidigt en form av bokföring över strömmarna i kretsloppet.

Studera försörjningsbalansen för åren 1999-2002 finns på www.konj.se

Efter denna genomgång av ekonomins grundläggande problem kan Du nu testa dina kunskaper genom att göra följande test

Hur uppnås en god ekonomi i ett samhälle?

Vad är en "god" ekonomi för ett samhälle?

Den svenska ekonomiska politikens mål är ;

Utöver dessa fem mål finns också ett miljömål. Alla ekonomisk-politiska beslut skall ta hänsyn till miljön. Detta miljöperspektiv ska vi studera närmare i slutet av denna studieenhet.

Det är lätt att förstå att många av dessa mål kommer i konflikt med varandra. En av dessa målkonflikter rör problemen inflation-arbetslöshet. Att nå full sysselsättning samtidigt med en stabil prisnivå tycks vara omöjligt. Ser man till hur dessa problem uppkommer blir det lättare att förstå svårigheten med att förena dessa mål.

Gå in på Riksbankens hemsida, www.riksbank.se. Tag reda på:

Vi kan konstatera att om arbetslösheten är lågkonjunkturens dilemma är inflationen högkonjunkturens svaghet. Den traditionella lösningen för att bekämpa lågkonjunkturen och arbetslösheten har varit en expansiv politik. . Denna typ av politik leder också följdriktigt till ökad sysselsättning men samtidigt också till en ökad efterfrågan. Den ökade köpkraften driver upp priserna och resultatet blir en inflation. Till slut tvingas man sätta in en s.k. kontraktiv politik i syfte att dämpa efterfrågan och inflationen. Genom att höja skatter och räntor och minska bidragen dämpas efterfrågan då konsumenten får minskad köpkraft. Men detta leder också till en minskad produktion som i sin tur resulterar i en ökad arbetslöshet och så måste kursen läggas om igen.

Ekonomisk-politiska medel

För att nå de ovan beskrivna ekonomisk-politiska målen kan följande instrument användas;

Genom penningpolitiken styr Riksbanken och regeringen tillgången på pengar och krediter. Genom att höja eller sänka räntan kan Riksbanken påverka möjligheterna att låna pengar för både företag och privatpersoner och på så sätt öka eller minska investeringsviljan och köpkraften. Så kan detta medel användas för att nå både ett stabilt penningvärde och sysselsättningsmålet. Slutligen påverkar detta levnadsstandarden och den ekonomiska tillväxten.

Genom att underbalansera eller överbalansera budgeten kan regeringen motverka konjunktursvängningarna. Genom att minska skatten och höja bidragen till hushållen kan regeringen öka köpkraften och därmed efterfrågan på varor och tjänster vid en lågkonjunktur. Vid en högkonjunktur kan regeringen överbalansera budgeten. Man höjer skatter och minskar bidragen och på så sätt får folk mindre köpkraft och högkonjunkturen dämpas. Så kan man via finanspolitiken påverka både sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik strävar regeringen mot att nå en full sysselsättning. Omskolning och beredskapsarbeten ger människor sysselsättning samtidigt som det ökar köpkraften och efterfrågan. Så kan man via arbetsmarknadspolitiska åtgärder nå målen full sysselsättning och ekonomisk tillväxt, vilket i sig kan leda till höjd levnadsstandard för befolkningen som helhet.

Genom handels- och valutapolitik kan målet balans i utrikeshandeln nås. Genom att höja eller sänka valutan i förhållande till andra länders valuta kan man påverka handelsbalansen.

Genom att devalvera, minska värdet på den egna valutan, kan man öka exporten och gynna det egna näringslivet. Om staten vill minska ett ihållande handelsöverskott kan man revalvera, skriva upp, den egna valutans värde. Valutamarknaden fungerar dock precis som alla andra marknader, efterfrågan och utbud avgör priset. Priset på en valuta uttryckt i andra valutor kallas växelkurs. En valuta värderas gentemot alla andra valutor och varje valuta har därför en mängd olika växelkurser.

Finanspolitikens främsta verktyg är budgeten. Gå in på www.regeringen.se Kan man dra några slutsatser om regeringens syften? Vad prioriteras? Vad tycker Du bör prioriteras?

Gör ett inlägg i vårt Diskussionsforum.