Ekonomins grundläggande problem

Varje samhälle måste ta ställning till tre grundläggande huvudfrågor.

• Vad ska produceras?
• Hur ska produktionen gå till?
• För vem ska produktionen ske?

Svaren på dessa tre frågor utgör det ekonomiska systemet i landet. Inom nationalekonomin studeras två modeller av ekonomiska system, det marknadsekonomiska och det planekonomiska. Båda dessa är modeller och ingen av dem förekommer i renodlad form i någon stat. Vanligast är en blandning, s.k. blandekonomi, med övervägande inslag av det ena eller det andra. Utvecklingen har under de senaste tio åren gått mot mer marknadsekonomiska inslag och betoningen i vår kurs kommer därför att ligga på den marknadsekonomiska modellen.

De tre grundläggande frågorna besvaras olika i marknadsekonomi respektive planekonomi.

Socialism - kapitalism

Begreppen marknadsekonomi och planekonomi betecknar beslutsfattandet om produktionsfaktorerna, dvs. de nödvändiga förutsättningarna för att produktion över huvud taget ska kunna komma till stånd. Till produktionsfaktorer räknas i första hand:

Förutom dessa allra nödvändigaste tillkommer också:

Begreppen socialism och kapitalism avser ägandet av produktionsmedlen. Om staten äger dem är det socialism, om de ägs av privata företag är det kapitalism. Vanligtvis bildar kapitalism och marknadsekonomi ett begreppspar, om produktionsmedlen ägs privat fattas också besluten om dem privat .

Så hör också socialism och planekonomi ihop. Om staten äger produktionsmedlen fattar den också besluten om dess användning.

Det förekommer att staten äger produktionsmedlen och besluten fattas privat, men det är inte vanligt. Denna form av socialistisk marknadsekonomi kunde studeras i det forna Jugoslavien som var en socialistisk stat med marknadsekonomiska inslag. Ett historiskt exempel på motsatsen, en kapitalistisk planekonomi, skulle Tyskland under nazist-tiden kunna vara. Produktionsmedlen ägdes privat men det var den diktatoriska regimen, dvs. staten som fattade besluten.

Nästan alla ekonomiska system utgör en blandning av de båda systemen både vad beträffar ägande och beslutsfattande. Även i en sådan stat som USA som brukar räknas som en kapitalistisk marknadsekonomi förekommer socialistiska och planekonomiska inslag vad gäller t.ex. sjukvård och utbildning. De flesta av de tidigare socialistiska planekonomierna uppvisar idag marknadsekonomiska inslag och benämns därför ofta övergångsekonomier.