När
du ska skriva en text börjar du med att fundera över följande:
- Vad är syftet med texten?.
- Vilken sorts text ska du använda för att nå ditt
mål? Ska det vara en insändare, ett kåseri eller
PM?
- Beroende på vilka du vill nå med ditt budskap anpassar
du stil och form efter vad du tror tilltalar de personerna.
Skribenter har tänkt på detta sätt i alla tider och
efter hand har de olika texttyperna uppstått. Dessutom brukar
man tala om att texter kan vara skrivna på högprosa, normalprosa
eller lågprosa. Då tänker man mer på den språkliga
hanteringen av det skrivna, på ordval, meningslängd och
antal bisatser, än på ämnesval.
En grov schematisering skulle kunna se ut så här:
Olika texter har olika syften och utifrån dessa skiftar perspektiv,
urval och språk. Vi skiljer t ex på objektiva och subjektiva
perspektiv, formellt och informellt språk, sakprosa och skönlitteratur.
Vi kan tala om konstnärliga, argumenterande eller vetenskapliga
texter. Man kan också säga att olika texter följer
olika stilmönster. Ofta kan vi väldigt snabbt avgöra
vilken sorts text vi har framför oss just därför att
vi känner igen stilmönstret. Vi förväntar oss
att en insändare ser ut på ett sätt, en tidningsnotis
på ett annat, en lagtext på ett tredje.
Under siffrorna 1-6 nedan finns fem olika textutdrag. Fundera några
ögonblick över utdragen och försök gissa varifrån
de är hämtade. Utgå från följande frågor:
- Vilken texttyp rör det sig om?
- Är texten subjektiv eller objektiv? Informerande eller argumenterande?
- Är stilen formell eller informell?
- Är det sakprosa eller skönlitteratur?
- Försök peka på ”signaler” i texten,
som säger oss vilken sorts text det är.
Klicka på ”Kommentar” när du tänkt färdigt;
då får du dels källan, dels exempel på signaler.
(1)
Den brittiske premiärministern Tony Blair åkte på
fredagen till sjukhus för att få behandling för återkommande
hjärtklappning. Han kommer dock att vara tillbaka på jobbet
i början av nästa vecka, uppgav hans kansli.
- Jag mår fint, sade Blair till pressuppbådet utanför
Downing Street 10 innan han gav sig av mot sjukhuset.
Blair har sagt att han kommer att fortsätta en tredje mandatperiod
om han vinner nästa val som väntas äga rum i maj nästa
år. Han kommer dock inte att ställa upp för en fjärde
mandatperiod.
Blair drabbades av hjärtklappning förra året och
fick ett "mindre återfall" i augusti enligt hans kansli.
Han ska stanna på sjukhuset över natten, vila över
helgen och vara tillbaka på jobbet i nästa vecka då
han bland annat reser till Afrika.
Kommentar
(Från TT 1 oktober 2004 10:01)
Exempel på signaler:
Texten inleds med en typisk tidningsfras där vi får hela
nyheten i kort sammandrag. Här finns också flera hänvisningar
till en uppgiftslämnare, Blairs kansli. En kommentar i form
av en replik signalerar också tidningstext. Tonen är
objektiv och texten har en informerande karaktär.
Stäng
(2)
Inom litteraturen avser klassicism en strävan efter att återuppliva
de ideal som representeras av antikens diktare eller åtminstone
vissa av dem men också av senare diktare som vunnit en oomstridd
position i litteraturens historia. Termen dyker upp i början
av 1800-talet och har sedan blivit allmän. Klassicismens förutsättning
är tanken att vissa författare uppnått ett slags fulländning
och därför kan tjäna som mönster för ny diktning
(”klassiker”).
Kommentar
(NE, ur artikeln `klassicism, litteratur´
– Bernt Olsson) Exempel på signaler: Texten
är koncis, saklig och informerande. Den definierar och ringar
in ett begrepp, men reflekterar inte vidare eller för längre
resonemang kring detta.
Stäng
(3)
Bredvid visslar en lätt granat förbi. Jag har inte hört
den komma och blir häftigt förskräckt. I sådana
ögonblick grips jag av en vanvettig rädsla. Jag är
här ensam och nästan hjälplös i mörkret –
kanske har redan länge två andra ögon iakttagit mig
från en krater framför mig, och en handgranat ligger färdig
att kastas för att slita sönder mig. Jag försöker
rycka upp mig. Det är inte min första patrull och det är
inte heller någon särskilt farlig sådan. Men det
är min första efter tjänstledigheten, och dessutom
är jag ännu inte riktigt bekant med terrrängen.
Kommentar
(Ur ”På västfronten
intet nytt” av Erich Maria Remarque) Exempel på signaler:
Texten är subjektiv (skriven i jag-form), och beskriver
huvudpersonens känslor och tankar. Syftet är inte i första
hand att informera, utan att beröra.
Stäng
(4)
Vi menar att det är svårt att på sikt förena
sådana strävanden med en klar frihetlig demokratisyn. Enligt
vår mening förutsätter demokrati att människors
valfrihet skall prägla samhällsarbetet, att deras livsmönster
och deras miljö i vidsträckt mening skall utformas av dem
själva och bero på deras egna avgöranden och deras
eget ansvarstagande. Att värna medborgarnas rätt till frihet,
till privatliv och till självständighet, och att vidga möjligheterna
för individuellt inflytande och personlig frihet för medborgarna
– detta måste inneslutas i den innebörd som vi ger
begreppet samhällssolidaritet.
Kommentar
(Ur talet ”Skyddet för
våra grundläggande fri- och rättigheter”,
Gösta Bohman i Riksdagen 1976) Exempel på signaler:
Texten är subjektiv och argumenterande. Uttryck som ”Vi
menar” och ”Enligt vår mening” är tydliga
uttryck för detta. Syftet är att påverka.
Stäng
(5)
En handling anses komma in till en myndighet den dag då handlingen,
eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller
handlingen, anländer till myndigheten eller kommer
en behörig tjänsteman till handa. Underrättas en myndighet
särskilt om att ett telegram till myndigheten finns hos ett företag
som driver televerksamhet, anses telegrammet komma in redan när
underrättelsen når en behörig tjänsteman.
Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har
lämnats i myndighetens lokal eller avskilts för myndigheten
på en postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den
kommer en behörig tjänsteman till handa närmast följande
arbetsdag.
Ett telegram eller annat meddelande som inte är underskrivet
skall bekräftas av avsändaren genom en egenhändigt
undertecknad handling, om myndigheten begär det.
Kommentar
(Förvaltningslagen, lag 1993:611)
Exempel på signaler:
Texten är saklig och innehåller en rad exempel som ska
tjäna till att ringa in det som paragrafen lagstadgar. Meningarna
är långa, med flera underordnade satser. Språket
är ”subjektlöst” i den meningen att man t
ex skriver ”Kan det antas” i stället för t
ex”Kan man anta”.
Fundera på varför en lagtext måste vara
formulerad på ett visst sätt. Varför kan man inte
förenkla den hur som helst?
Stäng
(6)
God morgon Lena! (varför har du inte ICQ:n på?)
Peter kunde inte, så jag sa att vi tar det på fredag i
st. Kollar du med Gunnel? Det är ju rätt lite tid att spela
med, så jag vet inte – vad tycker du? Vi kunde i och för
sig köra utan Peter, men då blir det du som får ta
rätt mkt. Fast du brukar ju klara det mesta ?. Kan vi göra
så att om alla kan på fredag tar vi det då, annars
kör vi som planerat? Kolla förresten in nya hemsidan –
hur snygg som helst.
/Per
Kommentar
(Fingerat mail från en kollega
till en annan)
I texten sägs aldrig rent ut vad det handlar om; det förväntas
mottagaren förstå ändå. Avsändare och
mottagare delar referensramar. Texten är skriven för en
enda läsare, och bara hon behöver kunna förstå
vad som avses. I ett mail fattar man sig dessutom kort, använder
kanske förkortningar och uttrycker sig ledigt (”varför
har du inte ICQ:n på?”). Allt detta är typiskt
för en informell, vardaglig text.
Stäng
Visst var det rätt enkelt? Men ibland är
det förstås lite knivigare. Vissa texter kan gå över
genregränser och det kan t ex vara svårt att sätta
etiketten skönlitteratur eller sakprosa. Vill du ha exempel kan
du följa länken nedan till texter
av Peter Englunds. Peter Englund är författare
och historiker, och hans böcker om viktiga skeenden i svensk
historia är mycket vederhäftiga rent faktamässigt,
men också skrivna med en personlig, närmast skönlitterär
stil.
http://www.peterenglund.com/textarkiv.htm
Litteraturtips
Språket
C, Josephson m fl – Natur och Kultur /91-27-59469-6/
Svensk
stillära: stilistik & stilananlys, Möijer – Ekelund
/91-646-1053-5/
Muntlig
och skriftlig kommunikation, Möller – /21-19694-X/
Stil,
stilistik & stilanalys, Cassirer - Natur och Kultur /9127408299/
Språkvägar,
Larsson, Löfgren – Gleerups /40626415/
C
- texter och övningar, Norrby/Lundqvist – Akademiförlaget
/91-24-16737-1/
Svenska
C, Skriftlig och muntlig kommunikation, Levander/Melin – Almqvist
& Wiksell /91-21-14505-9/
|