När du ska skriva en text börjar du med att fundera över följande:

1. Vad är syftet med texten?.
   
   
2. Vilken sorts text ska du använda för att nå ditt mål? Ska det vara en insändare, ett kåseri eller PM?
   
   
3. Beroende på vilka du vill nå med ditt budskap anpassar du stil och form efter vad du tror tilltalar de personerna.

Skribenter har tänkt på detta sätt i alla tider och efter hand har de olika texttyperna uppstått. Dessutom brukar man tala om att texter kan vara skrivna på högprosa, normalprosa eller lågprosa. Då tänker man mer på den språkliga hanteringen av det skrivna, på ordval, meningslängd och antal bisatser, än på ämnesval.

En grov schematisering skulle kunna se ut så här:
Olika texter har olika syften och utifrån dessa skiftar perspektiv, urval och språk. Vi skiljer t ex på objektiva och subjektiva perspektiv, formellt och informellt språk, sakprosa och skönlitteratur. Vi kan tala om konstnärliga, argumenterande eller vetenskapliga texter. Man kan också säga att olika texter följer olika stilmönster. Ofta kan vi väldigt snabbt avgöra vilken sorts text vi har framför oss just därför att vi känner igen stilmönstret. Vi förväntar oss att en insändare ser ut på ett sätt, en tidningsnotis på ett annat, en lagtext på ett tredje.

Under siffrorna 1-6 nedan finns fem olika textutdrag. Fundera några ögonblick över utdragen och försök gissa varifrån de är hämtade. Utgå från följande frågor:

• Vilken texttyp rör det sig om?
• Är texten subjektiv eller objektiv? Informerande eller argumenterande?
• Är stilen formell eller informell?
• Är det sakprosa eller skönlitteratur?
• Försök peka på ”signaler” i texten, som säger oss vilken sorts text det är.

Klicka på ”Kommentar” när du tänkt färdigt; då får du dels källan, dels exempel på signaler.

(1)
Den brittiske premiärministern Tony Blair åkte på fredagen till sjukhus för att få behandling för återkommande hjärtklappning. Han kommer dock att vara tillbaka på jobbet i början av nästa vecka, uppgav hans kansli.

- Jag mår fint, sade Blair till pressuppbådet utanför Downing Street 10 innan han gav sig av mot sjukhuset.

Blair har sagt att han kommer att fortsätta en tredje mandatperiod om han vinner nästa val som väntas äga rum i maj nästa år. Han kommer dock inte att ställa upp för en fjärde mandatperiod.

Blair drabbades av hjärtklappning förra året och fick ett "mindre återfall" i augusti enligt hans kansli. Han ska stanna på sjukhuset över natten, vila över helgen och vara tillbaka på jobbet i nästa vecka då han bland annat reser till Afrika.

Kommentar

(2)
Inom litteraturen avser klassicism en strävan efter att återuppliva de ideal som representeras av antikens diktare eller åtminstone vissa av dem men också av senare diktare som vunnit en oomstridd position i litteraturens historia. Termen dyker upp i början av 1800-talet och har sedan blivit allmän. Klassicismens förutsättning är tanken att vissa författare uppnått ett slags fulländning och därför kan tjäna som mönster för ny diktning (”klassiker”).

Kommentar

(3)
Bredvid visslar en lätt granat förbi. Jag har inte hört den komma och blir häftigt förskräckt. I sådana ögonblick grips jag av en vanvettig rädsla. Jag är här ensam och nästan hjälplös i mörkret – kanske har redan länge två andra ögon iakttagit mig från en krater framför mig, och en handgranat ligger färdig att kastas för att slita sönder mig. Jag försöker rycka upp mig. Det är inte min första patrull och det är inte heller någon särskilt farlig sådan. Men det är min första efter tjänstledigheten, och dessutom är jag ännu inte riktigt bekant med terrrängen.

Kommentar

(4)
Vi menar att det är svårt att på sikt förena sådana strävanden med en klar frihetlig demokratisyn. Enligt vår mening förutsätter demokrati att människors valfrihet skall prägla samhällsarbetet, att deras livsmönster och deras miljö i vidsträckt mening skall utformas av dem själva och bero på deras egna avgöranden och deras eget ansvarstagande. Att värna medborgarnas rätt till frihet, till privatliv och till självständighet, och att vidga möjligheterna för individuellt inflytande och personlig frihet för medborgarna – detta måste inneslutas i den innebörd som vi ger begreppet samhällssolidaritet.

Kommentar

(5)
En handling anses komma in till en myndighet den dag då handlingen, eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen, anländer till myndigheten eller kommer
en behörig tjänsteman till handa. Underrättas en myndighet särskilt om att ett telegram till myndigheten finns hos ett företag som driver televerksamhet, anses telegrammet komma in redan när underrättelsen når en behörig tjänsteman.

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har lämnats i myndighetens lokal eller avskilts för myndigheten på en postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommer en behörig tjänsteman till handa närmast följande
arbetsdag.

Ett telegram eller annat meddelande som inte är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom en egenhändigt undertecknad handling, om myndigheten begär det.

Kommentar

(6)
God morgon Lena! (varför har du inte ICQ:n på?)
Peter kunde inte, så jag sa att vi tar det på fredag i st. Kollar du med Gunnel? Det är ju rätt lite tid att spela med, så jag vet inte – vad tycker du? Vi kunde i och för sig köra utan Peter, men då blir det du som får ta rätt mkt. Fast du brukar ju klara det mesta ?. Kan vi göra så att om alla kan på fredag tar vi det då, annars kör vi som planerat? Kolla förresten in nya hemsidan – hur snygg som helst.
/Per

Kommentar

Visst var det rätt enkelt? Men ibland är det förstås lite knivigare. Vissa texter kan gå över genregränser och det kan t ex vara svårt att sätta etiketten skönlitteratur eller sakprosa. Vill du ha exempel kan du följa länken nedan till texter av Peter Englunds. Peter Englund är författare och historiker, och hans böcker om viktiga skeenden i svensk historia är mycket vederhäftiga rent faktamässigt, men också skrivna med en personlig, närmast skönlitterär stil.

http://www.peterenglund.com/textarkiv.htm

Litteraturtips

Språket C, Josephson m fl – Natur och Kultur /91-27-59469-6/
Svensk stillära: stilistik & stilananlys, Möijer – Ekelund /91-646-1053-5/
Muntlig och skriftlig kommunikation, Möller – /21-19694-X/
Stil, stilistik & stilanalys, Cassirer - Natur och Kultur /9127408299/
Språkvägar, Larsson, Löfgren – Gleerups /40626415/
C - texter och övningar, Norrby/Lundqvist – Akademiförlaget /91-24-16737-1/
Svenska C, Skriftlig och muntlig kommunikation, Levander/Melin – Almqvist & Wiksell /91-21-14505-9/