|
Danska
| Statens
skola för vuxna i Härnösand 2000 |
 |
|
 |
För
de flesta av oss svenskar, utom möjligen de som bor allra längst
i söder, är det nog enklare att förstå norska än att förstå
danska. Därför låter det otroligt att danskan skulle ligga närmare
svenskan än norskan gör, men så är det faktiskt. Danska och
svenska tillhör båda de östnordiska språken, medan
norska tillsammans med isländska och färöiska tillhör de västnordiska
(du får läsa mer om detta i Svenska B-kursen).
Precis som du antagligen läst
i handboken så ligger svårigheten i att det danska uttalet på
många sätt skiljer sig från det svenska. Många svenskar tycker
att danska låter som en enda oartikulerad gröt, eller som om
de pratade med något i munnen. (Ändå är det faktiskt så, att
många danskar när man frågar dem säger att det svåraste med
att förstå svenska är att de (dvs vi) inte gör något mellanrum
mellan orden!) Titta över de elva punkterna på sidan 248 - 249
i Handboken ytterligare en gång.
De danska orden kan delas in i
fyra olika grupper:
- Ord
som är helt lika på danska och svenska, både till stavning
och betydelse. T ex cykel.
- Ord
som är så lika att man direkt ser vad de betyder, även om
de stavas en smula annorlunda. T ex mennesker,
familie.
- Ord
som är helt olika svenskan. T ex. kun (bara), avis
(tidning).
- Ord
som liknar eller är helt lika ord som betyder något helt
annat på svenska. T ex. semester (termin), frokost
(lunch)
Med
de båda första grupperna
är det inga problem för oss svenskar. De läser vi ju obehindrat.
Men med grupp tre är det svårt, och med grupp fyra kan det
vara "farligt", för de orden leder ju lätt till
missförstånd.
Låt oss undersöka hur många
dessa svårförståeliga ord från grupp tre och fyra egentligen
är! Om du följer den
här länken så hittar du en dansk text. Börja
var du vill i den och räkna fram hundra löpande ord. Gör ett
schema med fyra spalter för de olika grupperna. Gå sedan igenom
de hundra orden och sätt ett streck i rätt kolumn på ditt
schema för vart och ett av orden. När du sedan räknar ner
strecken i varje kolumn får du ett procenttal för varje grupp
av ord.
Vad fick du för resultat? Begrunda
det! Förvånar resultatet dig? Spara detta resultat i din pärm
eller mapp (liksom vi redan sagt att du bör spara allt du
gör under kursen) så att du kan ta fram det igen då vi skall
undersöka norskan i studieavsnitt 6.
|
|
