|
|
 |
|
|
|
|
|
Allmänna
råd
| Statens
skola för vuxna i Härnösand 2000 |
|
|
 |
Du
har redan läst att det är viktigt att du vet vem du talar till.
Dina åhörare skall förstå vad du säger, helt enkelt. Även i
klassrumssituationen talar du inte till läraren när du håller
ditt föredrag, utan till allihopa, fastän det är läraren som
gett dig uppdraget, och fastän faktumet att det är han/hon som
sätter betyg kanske spökar i ditt bakhuvud.
- Du
måste exempelvis hålla dig på en nivå som åhörarna förstår.
Om du tänker tala om fälttävlan med häst eller kärnklyvning
eller något sådant, så kan du inte börja med att tala om
avancerade specialbegrepp, utan du måste förklara det du
säger. Alldeles för många (inte minst kända personer) tror
att man är övertygande eller visar sig duktig om man använder
ord som publiken inte förstår. Helt fel. Fullständigt fel.
Att vara informativ och kunna förklara något genom att utgå
från åhörarnas nivå, är det som tyder på en bra talare.
- Det
är inte bara viktigt att vara tydlig, du måste också tala
långsammare än du tror. Som talare upplever du tiden som
längre än vad lyssnarna gör. Dels känner du igen det du
talar om, och behöver alltså ingen tid för att låta det
sjunka in, dels kan det vara så att du är nervös och då
talar man ofta fortare. Speciellt om man tycker så illa
om att hålla föredrag att man helst vill att det snabbt
skall vara förbi. Om du skulle komma av dig behöver du alltså
inte gripas av panik. Det känns som om du stod tyst länge,
men så är det inte för dem som lyssnar.
- Håll
kontakt med åhörarna. Kanske kan du klämma in några "...
inte sant?" eller "förstår ni hur jag menar?",
så att de känner att det är till dem du talar. Man måste
bjuda på sig själv när man talar, så att det inte verkar
som om man talade bara som ett självändamål - du står där
framme för publikens skull!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
