Informationssökande

Information är verkligen ett ord på modet. Man ser ordet varje dag, inte minst om man räknar med att i:et i IT står för information. Vi har allt fler möjligheter att söka information, och möjligheterna förbättras varje dag. Bara under tiden det tar för dig att läsa den här meningen har åtskillig information gjorts tillgänglig för dig.

Biblioteken är informationsskatter, framför allt på grund av att det fortfarande nästan överallt är gratis att låna böcker och läsa tidningar där.

CD-rom-skivor ger mycket snabb tillgång till stora informationsmängder, även om de kanske ännu inte har lika stor översiktlighet som böckerna. Du som just nu sitter här och läser använder dessutom en annan gigantisk informationskälla: internet.

Det finns dock stora skillnader på de här olika informationsflödena - framför allt en.

Tillförlitlighet

Medan biblioteken innehåller böcker som är utgivna och har ett krav på tillförlitlighet, så är internet ett öppet informationsflöde. Det du hittar på internet är ingalunda givna fakta. Vem som helst kan lägga ut vad som helst. Om du själv skulle vilja, kan du exempelvis göra en hemsida som du utformar som en geografisk faktasida. Där kan du kan skriva att USA har 15 miljoner invånare, det står dig fritt. Om sedan en skolgrabb som söker information till en uppsats eller ett grupparbete hamnar på din sida, så tar han uppgiften och presenterar inför klassen att Förenta Staterna har 15 miljoner invånare, vilket är helt fel (USA hade 1995, enligt Nationalencyklopedien, 260 miljoner invånare). "Det har jag hittat på internet" är ingen källangivelse som du kan använda. Man måste vara mycket kritisk mot uppgifterna man hittar där.

Använd dig av de fyra frågorna du läste i studiehandledningen under studieenhet fyra. De passar mycket bra även här:

* Har den som framför budskapet någon anledning att vinkla det?

Speciellt när det gäller internet måste du vara noggrann med att ställa dig denna fråga. Mycket av informationen kan vara ensidig.

* Har alla sidor fått yttra sig?

Svaret på den här frågan blir i internetfallet ofta nej. Det är just därför det är viktigt att du är kritisk.

* Har de som intervjuas en tillräcklig anknytning till eller insikt i saken för att kunna uttala sig trovärdigt? Hänvisas det till obekräftade eller hemliga källor?

"Intervjuas" gör folk knappast på internet, men byt ut "intervjuas" mot "yttrar sig", så blir frågan relevant.

* Är detta rimligt? Stämmer det med sådant du vet sedan tidigare?

Mycket viktigt! Tänk efter innan du sväljer information!

När det gäller information på CD-rom är det i någon mån annorlunda. De flesta har inte möjlighet att ge ut vad de vill på CD-rom, även om tekniken att bränna, dvs spela in, skivor hemma redan finns. Se ändå upp: Vem har egentligen gett ut den här CD-skivan? Skulle informationen kanske se annorlunda ut om skivan var producerad i ett annat land?

Nu är det inte meningen att det ska låta som om internet inte vore ett bra ställe att hämta information på - tvärt om! Det är bara det att man måste vara mer kritisk. Vi skall lära mer om hur man söker information på internet lite längre fram i det här avsnittet, men först skall vi återvända en stund till biblioteket.

Bibliotek

Om du inte redan gjort det, så läs sidan 13 - 18 i Handboken. Där kan du läsa mycket om vad som finns på ett bibliotek och hur du lär dig hitta där. Lägg speciellt märke till systemet på sidan 14. Enligt den klassifiseringen finns böckerna i biblioteket sorterade.

Det är inte enbart vanliga böcker som finns att låna på bibliotek, även om det är de som är huvudsaken. Nej, biblioteken har också talböcker (inte bara för dem som har svårt att läsa vanlig text), musikinspelningar och t o m konst att låna hem, lite beroende på hur stort biblioteket är. Dessutom har de ofta gamla årgångar av tidningar som man kan söka i register. Då kan man ofta även söka på enskilda artikelförfattare eller på vad artikeln handlar om. Om du exempelvis vill ha information om debatten kring byggandet av Ölandsbron, så kan du finna alla artiklar som behandlar det ämnet. På flera bibliotek finns tidningar också mikrofilmade, så att man lätt kan söka sig igenom t ex en årgång.

Du har läst om hur böckerna på biblioteket är sorterade efter ett speciellt alfabet. Du har också läst om ett par olika handböcker i svenska. Kan du besvara följande frågor?

1 Vad för böcker finns under bokstaven H?

2 Vilken bokstav skall du gå till om du letar efter inspelad musik?

3 I vilken handbok bör du leta om du

a) inte känner till ett visst lånord, och inte riktigt vet om du skall använda en synonym istället?

b) undrar vilken ordklass ordet igen tillhör?

c) inte vet om det heter med utgångspunkt i eller med utgångspunkt ur?

d) vill veta om ordet pentry kommer från det grekiska ordet penta (som betyder fem)?

e) fått tillbaka en uppsats med många syftningsfel och vill läsa in just detta med syftning?

Svaren finns här , men försök själv innan du kikar.

Det finns ytterligare två handböcker som vi vill rekommendera:

Pelle Holm: Bevingade ord

En handbok över bevingade ord, där man exempelvis kan ta reda på vem som sade vad. Vem var det som först sade Att skiljas är att dö en smula? Vem har påstått: Skröplighet, ditt namn är kvinna? Varför säger man egentligen I grevens tid? Vilken greve handlar det om? Vad var det som hände när Cæsar sade Alea jacta est? och vad betyder det? Allt detta är frågor som du kan få svar på i Pelle Holms Bevingade ord.

Björn Collinder: Nya ordhandboken

Nya ordhandboken är en bok som är specialiserad på ord som inte finns i SAOL (för sådana finns det faktiskt en hel del). Här hittar du många nya ord och många ord som tillhör fackspråket, men som man ändå kan stöta på i tidningar osv. Även en del ord som nästan är fallna ur språket tas upp. Om du har den här boken och SAOL är du rustad till tänderna.