|
|
 |
|
|
|
|
|
Lånade
ord
| Statens
skola för vuxna i Härnösand 2000 |
|
|
 |
Som
du vet lånas det många ord till svenskan från andra språk. Det
är ingen nyhet, tvärtom har det alltid varit så, och det finns
perioder då det lånats in betydligt fler ord till svenskan än
det görs idag. (Detta får du lära dig mer om i Svenska B-kursen.)
Antagligen kan du själv tänka
dig vilka områden det är där man möter många lånord. Se t ex
på data- eller reklambranschens språk. Arbetar man inom den
sistnämnda kan man vara art director eller kanske copywriter.
Även bland ekonomer kan man höra flera engelska lånord: power
management eller cost, insurance, freight. Just
dessa ekonomiska termer känner vi dessutom väl från Johan Rehborgs
parodifigur Percy Nilegård, som strör sådana ord omkring sig
i teve.
I vissa språk är man restriktiv
mot lånord, men i de flesta är man öppen för dem. Isländska
är ett språk där man är mycket restriktiv. Språket saknar nästan
helt lånord. Ord som television, film, telefon,
som vi är vana vid att finna nästan likadana i alla språk har
islänningarna helt egna ord för. Detta har både för- och nackdelar.
Självklart är att det blir svårare för islänningarna att lära
sig främmande språk. Som nybörjare på ett språk hänger man ju
oftast upp sig på de internationella orden och förstår åtminstone
dem. Det blir också svårare för andra att lära sig isländska.
Dessutom måste ju något beslutande organ hitta på nya ord hela
tiden, speciellt vad det gäller de forskningsområden där nya
landvinningar görs ofta. Detta kan ta tid. På Islands Universitet
i Reykjavik hålles t ex föreläsningarna i medicin på engelska
när de handlar om de senaste forskningsrönen som ännu saknar
ord på modersmålet. Först när nya ord finns går föreläsningen
över till att hållas på isländska. Man blandar nämligen aldrig
in lånord i isländskan.
Det här låter antagligen komplicerat
och knepigt för de flesta, men systemet har också fördelar.
Om vi som exempel tar det svenska ordet termodynamik,
så är det internationellt: det heter mer eller mindre likadant
på alla möjliga språk. Men hur många vet vad det betyder? Nästan
bara de speciellt insatta. På isländska heter termodynamik hitakraftfræði,
dvs "hetta-kraft-lära". Ordet blir "genomskinligt",
alla kan se vad det betyder. Ännu ett exempel är skurlæknir
som med ordagrann översättning blir "skärläkare",
och så heter kirurg på isländska. Det här innebär naturligtvis
att det blir lättare för folk att förstå ord. Vissa islänningar
frågar sig hur vi (svenskar osv) kan rösta på politiker som
talar om saker vi inte förstår. De syftar då på att just politiker
ofta använder sig av dessa svåra lånord och tycker att det låter
som ett hot mot demokratin att politiker får använda sig av
ett språk som bara en liten del av befolkningen förstår. Vad
tycker du om det resonemanget?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
