När du deltar i en diskussion, framför en åsikt eller vill sälja en vara, är du oftast ute efter att påverka och övertyga andra - du argumenterar. Ordet argumentera betyder egentligen leda i bevis.

Tes – spika din tes
Tesen är den argumenterande textens huvudtanke/åsikt/budskap och den bör formuleras kort, tydligt och slagkraftigt, t ex: "Fler undersköterskor till vården!", "Bort med hundarna från innerstan!", "Köp Babydry blöjor!", "Bygg ett kulturhus i X-stad!", ”Direktreklamen måste bort!”.

Det första du bör göra när du laddar inför att skriva en insändare eller debattartikel, är alltså att klart och tydligt precisera din åsikt. Men var noga med att hålla dig till en tes!

Argument - samla argument
Argument använder du för att stödja din tes. Rada upp så många argument du kan i en lista. Argumenten ska vara relevanta, d.v.s. de måste ha med saken att göra, och de måste vara sanna. Om du t ex är upprörd över alla reklambroschyrer som dimper ner i din brevlåda, och bestämmer dig för att samla stoff till en insändare, kan tesen och dina argument lyda:

Tes:
Direktreklamen måste bort!

Argument:
- Mycket papper går åt vid tillverkningen av reklam.
- Reklamen hamnar ofta direkt i pappersåtervinningspåsen.
- Varorna blir dyrare.

Premiss
Premissen är förutsättningen för ett argument, t ex:
Varje dag får jag en mängd reklam i min brevlåda.

Underargument/följdargument
Argument: Mycket papper går åt vid tillverkningen av reklam.
Följdargument: Det i sin tur betyder att skog måste huggas ned.

Motargument
För att din argumentation ska bli slagkraftig bör du också ha gjort klart för dig vad den motsatta sidan kan tänka om saken eller anföra till sitt försvar. Försök påvisa bristerna och svagheterna i eventuella motargument. Det gäller att få läsaren att tänka i dina banor. Ett tänkbart argument mot ovanstående tes skulle kunna vara:
Direktreklamen är viktig för att vi ska få information om nya varor.

Ta hjälp av fakta
Referera gärna till undersökningar, statistik andra artiklar o s v. Det stärker trovärdigheten i din text. Glöm dock inte att ange varifrån du har hämtat dina faktauppgifter.
I en artikel från SVD 24/3-03 visar forskaren Sven Svensson att 15 % av den nedhuggna skogen 2002 går till papper för reklamindustrin.

Sakpåstående
Uppgifter och påståenden som är sanna eller falska, som går att kontrollera, kallas sakpåståenden, t ex:
Hyran för lägenheten är 4500 kr.

Värdeomdöme
Motsatsen till sakpåstående är värdeomdöme. Den som är ute efter att påverka eller locka använder sig inte bara av fakta och argument. Det finns också andra sätt, som ofta inte är lika tydliga. Det finns många företeelser som man kan ge en positiv eller negativ klang beroende på ordval, t ex:
Hyran för lägenheten är orimligt hög. Hyran för lägenheten är verkligen överkomlig.

Attitydmarkör
Med hjälp av attitydmarkörer kan författaren vinkla stoffet - kanske utan att läsaren tänker på det:

Han tror sig ha …
Skådespelaren har tyvärr …
Äntligen dags att deklarera!
Resonemanget är ett önsketänkande.

Retoriska figurer
För att åstadkomma vissa effekter kan du - både när du talar och när du skriver - ta hjälp av retoriska figurer. En diktare använder sig t ex av bildspråk, kontraster och upprepningar. Här följer en lista på några av de vanligaste retoriska figurerna:

• Upprepning:
  Du får en bra bil till ett bra pris.
  
  
• Anafor - flera led börjar på samma sätt:
  Skön att se på, skön att sitta i, skön att köra.
  
  
• Antites - motsatsord ställs intill varandra:
  Gammal och ung, rik och fattig - alla har råd att köra den!
  
  
• Hyperbol - stark överdrift:
  Den håller i evighet!
  
  
• Retorisk fråga - en fråga som inte kräver något svar:
  Vem vill inte ha en sådan bil?
  
  
• Allitteration - flera ord börjar på samma bokstav eller bokstavskombination:
  Volvos värde varar.
  
  
• Tretalet:
  Den är smidig, den är stilren, den är läcker!
  Vilka färger! Vilka former! Vilken känsla!

« Tillbaka