Ekonomisk begrepp
|
A, B, D,
E, F, G, H,
I, K, L, M,
N, O, P, R,
S, T, U, Formelsamling |
A |
|
Aktie |
Andel i ett aktiebolag. Man skiljer mellan olika slag
av aktier.
A-aktier har i allmänhet högre röstvärde
på bolagsstämman än B-aktier.
Stamaktier är "vanliga aktier".
|
Aktiebolag, AB. |
Företagsform. Delägarna ansvarar inte med sina
personliga tillgångar för företagets
skulder utan riskerar endast insatt kapital. Lägsta
tillåtna i privat AB är 100 000 kr och i
publikt AB 500 000 |
Aktiebolagslagen, ABL |
Lag som innehåller regler för aktiebolagets
organisation, redovisning, revision mm |
All Time High |
Betyder högsta kursen på börsen någonsin |
All Time Low |
Betyder lägsta kursen på börsen någonsin |
Amortering |
Avbetalning på ett lån. OBS att en amortering
är en utbetalning men ingen kostnad. |
Anläggningskapital |
kapital investerat i anläggningstillgångar |
Anläggningstillgångar |
Tillgångar som anskaffats för stadigvarande
bruk i rörelsen, t ex byggnader, maskiner, inventarier
etc. |
Annuitet |
Summan av ränta och amortering på lån
uppgår till samma belopp vid varje betalningstillfälle. |
Avkastning |
Ett mått på lönsamhet i en verksamhet.
Fås genom resultat dividerat med det kapital som
arbetar i företaget. Jfr lönsamhet och räntabilitet. |
Avskrivningar |
För att den ekonomiska redovisningen skall ge en
rättvisande bild av företagets resultat måste
utgifterna för vissa inköp fördelas över
flera år. Ett företag som köpt en maskin
för 500 000 fördelar denna utgift på
maskinens beräknade livslängd. Om maskinen
används i fem år, blir den årliga avskrivningen
100 000 kr, dvs lika mycket som den anses ha minskat
i värde. Regler om avskrivningar finns i bokförings-
och skattelagarna. OBS att en avskrivning är en
kostnad men ingen utbetalning. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
B |
|
Begränsad borgen |
Avser befintlig skuld till kreditgivare (se generell
borgen) |
Balansräkning |
Sammanställning som visar ett företags tillgångar,
skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt. Dvs vilka
resurser företaget har och hur de finansierats
(lån, EK?) Tillgångarna är alltid lika
med skulder och eget kapital. |
Beläggning |
Anger i vilken grad man utnyttjar företagets produktionsresurser.
Ex: Om en verkstad har personal och utrusning för
att klara 100 verkstadstimmar per dag men bara har arbetsuppgifter
för 70 timmar, så är beläggningen
70 %. (70/100) |
Bidragskalkyl |
Kalkyl som innebär att man bara räknar med
de direkt hänförbara kostnaderna. Vid bidragskalkylering
kan man alltså beräkna produktens täckningsbidrag,
TB. Om särkostnaderna täcks är produkten
lönsam vid ledig kapacitet. |
Bokföringslagen, BL |
Lag med regler om minimikrav för hur bokföringsskyldiga
skall utforma sin bokföring. |
Bokslut |
Lagen kräver att företaget gör ett årligt
bokslut. Men som företagare har man ofta behov
att följa och kontrollera företagets ekonomiska
utveckling även för kortare perioder. Därför
gör man i många företag också
periodbokslut, t ex varje halvår, varje tertial
(4 mån) eller varje kvartal (3 mån) |
Bokslutsdispositioner |
Skattelagarna medger att företagen skapar vissa
reserver genom att tillgångar värderas till
ett lägre belopp än de anskaffats för.
Då minskar företagets deklarerade vinst och
därmed skatten. I stället får företaget
en vilande skatteskuld. Om det sedan uppstår en
förlust, kan denna kvittas mot reserverna, och
skatteskulden kan försvinna. |
Bolagsordning |
Ett aktiebolags stadgar. Skall bl a ange bolagets firmanamn,
bolagets verksamhet, aktiekapitalets storlek, aktiernas
nominella värde och antalet styrelseledamoter. |
Bolagsstämma |
Ett aktiebolags högsta beslutande organ. Bolagsstämma
måste hållas varje år. Även extra
bolagsstämma kan förekomma |
Bruttovinst |
Definieras inom handeln som försäljningssumman minus
de kostnader man haft för att anskaffa varan |
Budget |
Förhandsberäkning av intäkter/kostnader
eller utbetalningar /inbetalningar för en viss
tidsperiod vanligen ett år. I många företag
börjar man med delbudgetar (för försäljning,
inköp, produktion etc). Man kan också göra
budgetar för speciella syften som då framgår
av namnet. T ex likviditetsbudget, resultatbudget, investeringsbudget
etc. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
D |
|
Dow Jones |
Dow Jones är den amerikanska motsvarigheten till
det svenska aktieindexet OMX |
Driftskostnader |
Kostnader för den löpande verksamheten vid
ett företag, t ex löner och material. Jfr
kapitalkostnader |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
E |
|
Efterfrågan |
Viljan att köpa |
Efterkalkyl |
Beräkning i efterhand av kostnaderna för en produkt (eller
annat) och då med det verkliga utfallet (tidsåtgång, materialåtgång mm)
som underlag |
Eget kapital |
Ägares/ägarnas i företaget insatta kapital |
Ekonomisk förening |
Förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen. Medlemmarna deltar i föreningens verksamhet som kund eller
leverantörer. |
Ekonomisk livslängd |
Den tid det "lönar sig" att använda
och behålla t ex en maskin eller inventarie. Ex:
En gammal maskin fungerar fortfarande men drar så
mycket ström att det är ekonomiskt att köpa
en ny. |
Enskild firma |
Enmansföretag där ägaren och företaget
bildar en ekonomisk enhet. Ägaren ansvarar med
hela sin privata förmögenhet för firmans
förpliktelser |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
F |
|
Factoring |
En typ av finansiering som innebär att speciella
företag köper eller ger lån på
obetalda fakturor till kunderna. Factoringföretaget
övertar därmed inkasseringen |
Fast kostnad |
Kostnad som inte påverkas av förändringar
i volymen. |
Finansiering |
Anskaffning av det kapital som behövs för att
driva en verksamhet |
Firma |
Det juridiska namn under vilket ett företag eller
en förening bedriver sin verksamhet. I vardagligt
tal är firma ofta synonymt med företag |
Fysisk livslängd |
Den tid ett produktionsmedel fungerar tekniskt |
Fåmansföretag, fåmansbolag |
AB, HB, KB eller ekonomisk förening som ägs
av en eller ett fåtal personer |
Förkalkyl |
Beräkning av kostnaderna för en produkt (eller
annat) som görs i förväg, dvs innan produkten
tillverkats |
Förädlingsvärde |
Det mervärde som varor och material får genom
att bearbetas i företaget. Produktionens försäljningsvärde
minus värdet av det man köpt utifrån
(råvaror, halvfabrikat, energi osv) |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
G |
|
Generell borgen |
Den mest heltäckande varianten av proprieborgen.
Avser inte bara befintlig skuld utan även kommande
skuld till kreditgivaren (se begränsad borgen) |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
H |
|
Handelsbolag, HB |
Bolag med två eller flera delägare. Delägarna
ansvarar med sina personliga tillgångar för
bolagets förpliktelser |
Handelsregister |
Förteckning som förs av PRV över företag
med bokförings-
skyldighet. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
I |
|
Inbetalning |
Innebär att ett belopp betalas in till företaget,
t ex att en kund betalar en faktura |
Inkomst |
Företaget får en inkomst när man tillgodogörs
ett belopp, t ex när en faktura från kund
bokförs. Värdet av en utförd prestation. |
Inkurans, inkuranta varor |
Varor som inte går att sälja pg a att modet
ändrats, att de skadats eller att de föråldrats. |
Intressenter |
I princip alla institutioner, individer eller grupper
inom eller utom företaget som är intresserade
av att företagets verksamhet går bra. Ex:
Kunder, ägare, anställda, stat, kommun, finansiärer. |
Inteckning |
pantsättning av fast egendom |
Intäkt |
Den periodiserade inkomsten, dvs del
av inkomstbelopp som hör till period man vill veta
resultat för. Vid resultatberäkning används
begreppen intäkt och kostnader.
|
Investera, investering |
När ett företag satsar större belopp,
t ex i anläggningstillgångar som byggnader
och maskiner. Investeringar kan också gälla
omsättningstillgångar, t ex varulager, eller
utbildningsprogram |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
K |
|
Kalkyl, kalkylering |
Beräkning av kostnaderna t ex för att tillverka
en produkt. Se även förkalkyl och efterkalkyl. |
Kapitalkostnader |
Kostnader för investeringar i realkapital, t ex
byggnader och maskiner. Utgörs till största
delen av räntor på lån till dessa investeringar |
Konkurrensmedel |
Olika medel som företagen använder för
att hävda sig på marknaden. Brukar sammanfattas
i de 4 p:na; produkt, pris, plats, påverkan… |
Kommanditbolag, KB |
En typ av handelsbolag där vissa delägare kan
ha begränsat ekonomiskt ansvar medan minst en delägare
ansvarar med hela sin förmögenhet för
bolagets förpliktelser |
Konkurs |
Rättsligt förfarande som innebär att en
person eller ett företag som inte kan betala sina
skulder måste sälja sin egendom för
att fordringsägarna skall få betalt |
Kontoplan |
En sammanställning av de konton som används
i företaget för att systematiskt gruppera
tillgångar och skulder, inkomster och utgifter |
Kostnader |
De periodiserade utgifterna. Bara den
del av utgifterna som hör till period man vill
veta resultat för tas med som kostnad. För
att få fram resultat används begreppen intäkter
och kostnader. I företagets ekonomi brukar man
skilja på två huvudtyper av kostnader:
Fasta kostnader: kostnader som är oberoende
av hur mycket eller hur litet som tillverkas, t ex hyra
för lokaler, kontorskostnader, försäkringar,
arbetskraftskostnader etc
Rörliga kostnader: kostnader som är
direkt beroende av verksamhetens omfattning, t ex ackordslön,
material, underhåll av maskiner och fordon. Vid
kalkylering skiljer man på direkta (självkostnader)
och indirekta (gemensamma) kostnader.
|
Kredit |
Detsamma som ett lån, dvs rätt att under en
viss tid förfoga över en penningsumma som
tillhör någon annan eller betalningsanstånd,
dvs uppskov med betalning. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
L |
|
Leasing |
En form av kontraktsbunden hyra. Ibland kan den som hyr
genom leasing ha rätt att efter en viss tid köpa
det hyrda. |
Likvida medel |
Pengar eller andra tillgångar som snabbt kan omvandlas
till kontanter. |
Likviditet |
Företagets betalningsberedskap på kort sikt:
förmågan att skaffa fram pengar och klara
löpande betalningar |
Lönsamhet |
Ordet används på olika sätt men företagsekonomiskt
innebär ordet detsamma som avkastning på
kapitalet |
Lönsamhetskalkyl |
En beräkning av lönsamheten på en viss
produkt eller verksamhet. Lönsamhetskalkyler kan
göras på olika sätt ofta används
mallar anpassade till branschen i fråga |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
M |
|
Marginal |
Marginalen i kronor erhålls genom att ta försäljningspriset
minus rörlig kostnad. Ett belopp som motsvarar
pålägget i kronor och även bruttovinsten.
Marginalprocent får man genom att ta marginalen
i kronor (brutto-vinsten) och dividera med försäljningspriset.
is
|
Marknad, marknadsandel |
Det område (tänkbara kunder och geografiskt
område) där företaget har ambitioner
att sälja sina produkter brukar kallas företagets
marknad. Den totala efterfrågan på produkter
av samma typ som företagets (eller fyller ungefär
samma behov) anger marknadens storlek. Företagets
andel av den totala försäljningen av ifrågavarande
produkter blir då företagets marknadsandel. |
Marknadsföring |
Allt det ett företag gör för att få
omsättning för sina produkter |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
N |
|
Nyckeltal |
Ur företagets redovisning hämtas information
som används till att göra beräkningar
på ”hur företaget mår”.
Nyckeltal (relationstal) belyser olika delar av företagets
ekonomi, t ex dess soliditet, likviditet och räntabilitet.
Ex: Nyckeltal för likviditet fås genom att
ta omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga
skulder. Detta kan då jämföras med andra
företag, eller med tidigare år.
|
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
O |
|
Offert |
Uppgift från en leverantör om på vilka
villkor och till vilket pris han är villig att
sälja en vara eller utföra en tjänst |
Omsättningstillgångar |
Tillgångar i företaget som snabbt omsätts
och förändras, t ex pengar i kassa och bank,
kundfordringar och varulager. Omsättningstillgångarna
finns upptagna i balansräkningen |
Omsättning |
I regel detsamma som företagets
försäljningsintäkter under en viss period
(exklusive moms) |
OMX |
OMX är ett svensk optionsindex där de 30 mest
omsatta aktierna ingår. OMX används för
att mäta utvecklingen på den svenska börsen
och används i första hand av derivathandlare
då det går att handla optioner/terminer
i OMX-index. Det finns även fonder vas utveckling
följer OMX. Några aktier som väger tungt
i OMX är Ericsson, AstraZeneca, H&M och Skandia.
Ett bredare index är SAX-index och visar något
bättre utvecklingen på den svenska börsen
då fler aktier ingår i SAX-index än
OMX.
|
Orderingång |
Värdet av de order företaget fått in
under en viss period |
Orderstock |
Värdet av de beställningar som företaget
ännu inte utfört eller tillverkat |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
P |
|
Periodisering |
När man skall ta fram ett företags resultat
beräknar man intäkter minus kostnader för
viss period. Endast den del av utgift/inkomst som hör
till denna period räknas som kostnad/intäkt.
|
Produktivitet |
Produktionsresultatet i förhållande till de
resurser som använts för att åstadkomma
detta resultat |
Prognos |
Försök att förutsäga den framtida
utvecklingen på olika områden, t ex kundernas
efterfrågan på en viss vara, antalet anställda
i företaget etc |
Pålägg |
Pålägg används vid prissättning
av produkter. För att täcka omkostnader och
budgeterad vinst görs ett pålägg på
inköps-kostnaden.
|
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
R |
|
Reklamation |
När en kund meddelar att han/hon inte kan godta
en produkt som levererats eller en tjänst som utförts. |
Resultat |
Skillnaden mellan intäkter och kostnader under en
viss period, dvs vinsten eller förlusten. |
Restvärde |
en tillgångs värde vid utbyte |
Resultaträkning |
Visar intäkter och kostnader för
viss period samt vinst eller förlust. |
Revision |
Granskning av hur ett företag, en förening,
organisation e d skött sina åligganden, främst
på det ekonomiska området. Man brukar skilja
mellan räkenskapsrevision som avser kontroll av
räkenskaperna och förvaltningsrevision som
avser granskning av olika åtgärders laglighet
osv. |
Revisor |
Person som är utsedd till eller har till yrke att
utföra revision. |
Ränta |
Ränta betyder procentuell avkastning på utlånat
kapital, eller procentuell avgift för lån.
Man brukar även tala om att kapitalet förräntar
sig, dvs det man får betalt för att låna
ut pengar. När banken lånar ut till dig så
får du betala en ränta till dem och den räntan
kallas för utlåningsränta. Om du sätter
in pengar på banken, så får du betalt
av banken i form av inlåningsränta. |
Räntabilitet |
Ett s k nyckeltal som är ett mått på
företagets lönsamhet. Fås genom att
resultatet divideras med eget kapital eller totalt kapital. |
Rörelsekapital |
Nyckeltal som anger vilka medel som finns tillgängliga
i rörelsen. Det är omsättningstillgångarna
(kassa, bank, kundfordringar, övriga kortfristiga
skulder) minus kortfristiga skulder |
Rörlig kostnad |
Kostnad som förändras med verksamhetens volym |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
S |
|
Självfinansiering |
När företaget kan investera
i någon tillgång utan att behöva låna
pengar |
Självkostnadskalkyl |
Innebär att alla kostnader tas med, dvs inte bara
de kostnader som kan hänföras till det som
kalkyleras utan också vissa gemensamma kostnader |
Skulder |
Lånat kapital. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
T |
|
Tillgångar, resurser |
Ett företags tillgångar kan bestå av
kapital, lokaler, maskiner, personal, kunnande och ett
inarbetat varumärke. Företagsekonomiskt skiljer
man mellan anläggnings- och omsättningstillgångar. |
Täckningsbidrag, TB |
Det överskott från en produkt eller en avdelning
som kan användas till att täcka gemensamma
kostnader. TB = Särintäkter – särkostnader. |
|
|
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling |
U |
|
Utbetalning |
Innebär att pengar betalas ut, t ex att en faktura
betalas. |
Utbud |
Viljan att sälja |
Utgift |
Innebär att företaget belastas med ett belopp,
tex när man bokför en faktura från en
leverantör.
|
Formelsamling
A, B,
D, E, F, G,
H, I, K, L,
M, N, O, P,
R, S, T, U, Formelsamling
TB = Särintäkter - särkostnader
TB = Intäkter - rörliga kostnader (RK)
TB/st = Särintäkt/st - särkostnad/st
TB/st = Intäkt/st - Rörlig kostnad/st (RK/st)
TTB = TI - RK
TTB = TB/st x antal enheter
Resultat = TI - TK
Resultat = TI - RK - FK
Resultat = TTB - FK
I nollpunkten är TI = TK och TTB = FK
Nollpunktsvolym = FK / TB/st
Säkerhetsmarginal eller säkerhetszon (antal enh) = Verklig försäljning - nollpunktsvolym
Säkerhetsmarginal eller säkerhetszon (kr) = Verklig försäljning - nollpunktsomsättning
Ingående varukostnad = Fakturakostnad + hemtagningskostnader
Beställningspunkt = Förbrukning per tidsenhet x Anskaffningstid i samma tidsenhet + buffert
|
|