Skriv utPrisma
Prismats förmåga att dela upp ljuset i olika färger är ett fenomen som vi alla mött. De vanliga exemplen är hur ljus delas upp i färger av glasprismor i kristallkronan i taket och hur vattendroppar kan fungera som prismor och ge en regnbåge.
Hur fungerar ett prisma? Låt oss först bara titta på hur en ljusstråle beter sig när den går igenom ett prisma.
Det finns 2 gradskivor i appleten som är allt du behöver för
att mäta vinklarna som efterfrågas längre ner på sidan.
Men om du vill ha gradskivor där båda benen kan anpassas kan
du lägg ut extra gradskivor.
fri
gradskiva | gul
med hög text | extra
lång (för deviation)
Ibland blir gradskivorna svåra att se då de kommer bakom "utritade strålar". Du kan i så fall ställa in gradskivans ben och sedan dra gradskivan till en plats där strålarna inte ritats ut genom att ta tag i gradskivans vinkelspets.
Här kan du se hur en stråle med vitt ljus faller in i ett prisma. Lägg märke till hur ljuset beter sig när det går in i prismat och när det lämnar prismat. Det styrs helt av brytningslagen. Vitt ljus är en blandning av regnbågens alla färger. Eftersom brytningsindex är olika för olika färger kommer de att brytas olika och därför ha olika riktningar när de lämnar prismat.
När man talar om prisman nämns ibland ordet deviation, eller avlänkning. Det är helt enkelt den riktningsändring en ljusstråle får efter att ha passerat prismat.
Låt den infallande ljusstrålen träffa prismat i olika vinklar (välj gärna ”övre” och ”undre” ändlägen). Mät vinkeln mellan utgående stråle och den yta av prismat som strålen går ut igenom för den röda strålen. Upprepa mätningen för den violetta strålen. Anteckna de båda vinklarna. Ändra nu infallsvinkeln på strålen med vitt ljus (till ”övre” eller ”undre” ändläge beroende på vad Du hade tidigare). Gör om mätningarna för de bägge färgerna.
Är förändringen i vinkeln lika stor för de bägge färgerna?
