|
Norska
| Statens
skola för vuxna i Härnösand 2000 |
 |
|
 |
Som
du redan läst dig till finns det två olika norska skriftspråk:
bokmål och nynorska. Dessa båda är alltså
skriftspråk. Norska i sig talas i flera mycket skilda dialekter,
som ligger olika nära det ena eller det andra av skriftspråken.
Det är långt ifrån alla norrmän som "sjunger" så som
vi är vana vid att karaktärisera norskan. I norra Norge är satsmelodin
ofta lik den vi känner från svenskan och kring staden Bergen
talar de med tungorots-R liknande dem som används i Skåne. Första
gången man hör någon som kommer därifrån tala kan det vara svårt
att avgöra från vilket land han/hon kommer.
Läs i Handboken på sidan
250 - 253 om norska och lägg märke till skillnaderna på de bägge
skriftspråken.
Nu skall du göra om övningen du gjorde med danskan i avsnitt
fyra här på webben. Låt oss alltså tänka oss att de norska orden
kan delas in i fyra grupper:
- Ord
som är helt lika
på norska och svenska, både till stavning och betydelse.
T ex på.
- Ord
som är så lika att man direkt ser vad de betyder, även om
de stavas en smula annorlunda. T ex hvass, sterkeste.
- Ord
som är helt olika svenskan. T ex. pen (söt), morsom
(rolig).
- Ord
som liknar eller är helt lika ord som betyder något helt
annat på svenska. T ex. samlag (förening), rolig
(lugn)
Den
här gången skall du testa hundra löpord både av bokmål och
av nynorska. Som vanligt kan du börja mäta upp dem var som
helst i texten. Gör upp två scheman liknande det du gjorde
för danskan och sortera in orden efter de fyra grupperna ovan.
Räkna sedan ned antalet streck du fick i varje kolumn, så
att du får ett procenttal för varje grupp.
Ett exempel på bokmål hittar
du här.
Ett exempel på nynorska hittar
du här.
Jämför nu de olika procentsiffrorna du fick från de tre schemana.
Hade du väntat dig det resultat du fick?
|
|
