Verb
|
|
Som
grundform i arabiska använder man inte infinitiv
(att slå), utan perfekt 3:e
person singularis (han
slog/har slagit). Grundformen
för verb är själva roten , fa´ala. Vokalen i mitten
kan dock variera mellan a, i och u, framför allt
i reflexiva verb, så egentligen är grundformen:
fa´ala (kataba), fa´ula (kabura) eller fa´ila (shariba) |
Exempel
på verbböjning i andra former: |
Verb
i form 2 har dubbel 2:a radikal. I presens används
helt andra vokaler än i första formen. Exempel:´allama
(علّم)(att
undervisa någon) av grundformen ´alima
(علِم)
(att veta). I presens heter det: |
yu´allim(يعلّم) |
han
undervisar |
yu´allimuu(n)
(يعلّمون) |
de
undervisar |
tu´allim(تعلّم) |
hon
undervisar |
|
|
tu´allim)(تعلّم) |
du(m)
undervisar |
tu´allimuu(n)
(تعلّمون) |
ni
undervisar |
tu´allimii(n)(تعلّمين) |
du(f)
undervisar |
|
|
u´allim(أعلّم) |
Jag
undervisar |
nu´allim
(نعلّم) |
vi
undervisar |
|
Exempel
på presens för olika stamformer: e |
grundform: han
gjorde |
presens: Han
gör |
Jag gör |
form 3: |
qaatala |
yuqaatil
(han strider) |
uqaatil (jag
strider) |
|
قاتل |
يقاتل |
أقاتل |
form 4: |
a´lama |
yu´lim
(han informerar) |
u´lim (jag
informerar) |
|
أعْلم |
بعلم |
أعلم |
form 5: |
tadhakkara |
yatadhakkaru
(han minns) |
atadhakkaru (jag
minns) |
|
تذكّر |
يتذكّر |
أتذكر |
form 6: |
taqaabala |
yataqaabalu
(han möter) |
ataqaabalu(jag
möter) |
|
تقابل |
يتقابل |
أتقابل |
form 7: |
inkasara |
yankasiru
(den går sönder) |
ankasiru (jag
går sönder) |
|
إنكسر |
ينكسر |
أنكسر |
form 8: |
intaZara |
yantaZiru
(han väntar) |
antaZiru (jag
väntar) |
|
إنتظر |
ينتظر |
أنتظر |
form 10: |
ista´mala |
yasta´milu
(han använder) |
asta´milu
(jag använder) |
|
إستعْمل |
يستعْمل |
أستعمل |
|
|
|