|
Reklam
Statens
skola för vuxna i Härnösand 2000 |
|
|
|
Du
har läst lite om reklam i studiehandledningen. Många av oss
reagerar mycket negativt på reklam. Vi ser det kanske bara som
ett tråkigt avbrott i filmer, som en massa onödigt skräp i brevlådan
eller som ett rent miljöhot. Varför gör man då reklam?
Låt oss titta på hur reklam är
uppbyggd. Det finns en formel man ofta använder sig av när man
skall göra en reklamkampanj. Den är ett sätt att ställa upp
vad det är som reklamen skall uppnå, redan på planeringsstadiet,
och den kallas AIDA-formeln. De fyra bokstäverna läses ut så
här:
A
- attention (uppmärksamhet): Reklamen måste väcka uppmärksamhet.
Den skall alltså först och främst se till att den möjlige kunden
lägger märke till varan. |
I
- interest (intresse): Reklamen måste göra kunden intresserad
av varan. |
D
- desire (önskan): Kunden skall känna åtrå efter varan,
han skall verkligen vilja ha den. |
A
- action (handling): Sist men inte minst skall reklamen
driva kunden till att verkligen agera, dvs köpa varan. |
Ibland, men
långt ifrån alltid, räknas även med ett S på slutet av formeln. Den kallas
då AIDAS-formeln och S:et får stå för satisfaction (belåtenhet):
kunden skall vara belåten med varan. Detta sista är inte alltid eftersökt.
Det beror lite på vad som utbjuds och lite på hur pass seriös säljaren
är. Många tycker kanske det är trevligt med nöjda kunder, andra struntar
i hur dessa upplever varan, bara den väl blivit såld. Ytterligare någon
vill kanske inte ens att kunden skall vara nöjd, utan genast känna ett
behov av att köpa mer eller något annat.
Sedan vi fått reklamfinansierade radio-
och tevekanaler i Sverige möter vi väldigt mycket reklam varje dag. Inte
många av oss vill öppet erkänna att vi påverkas av den - de flesta vill
höja sig över den nivån, men sanningen är att reklamkampanjerna är mycket
lönsamma, trots att reklambyråernas arvoden ofta är höga. Vare sig vi
vill eller inte så påverkas vi. Titta på nedanstående slogans - troligen
kan du tala om vilken vara de allra flesta tillhör.
Om
katten själv får välja. |
Frihet
i en liten ask. |
Mot
mer svåra fläckar första gången. |
Om
du bestämt dig för att inte bli fet. |
Flashes
of taste. |
Tack
för det, ... |
Kom
till ... Vi ger mer. |
The
best a man can get. |
Connecting
people. |
Försök
att komma fram till hurdan en slogan måste se ut för att den skall
bita sig fast i minnet. Vad är de viktigaste egenskaperna? Finns det
någon slogan du tycker är speciellt bra? Finns det någon annan som
du anser är misslyckad?
Vad är det då egentligen som
sägs i reklamen? Vad är det för saker som tas upp för att locka kunder?
Välj ut tre - fyra vanliga reklamsnuttar och analysera dem. Hitta
argument och anteckna vad det är som skall väcka positiva känslor
hos konsumenterna. Ställ upp ett schema. När du gjort detta kan du
ha det framför dig och titta på några tevereklampauser. Stämmer dina
punkter även för andra reklamsnuttar?
Leta reda på ett stycke reklam (teve-
radio- bio- tidnings- eller direktreklam) som du tycker är vilseledande,
det vill säga försöker lura kunderna eller föra dem bakom ljuset på
endera sättet. Vad är det för fel med den? På vad sätt är den oetisk?
Hur skulle den förbättras?
Diskutera också våra regler för reklam
i Sverige. Känner du till dem? Har du hört talas om något fall då
ett stycke reklam stoppats? Är våra regler för stränga? Är vi för
släpphänta i Sverige? Är det rätt att vissa företag (bryggerier, destillerier,
tobaksföretag) inte har samma möjlighet som exempelvis mejerier att
göra reklam och på så sätt höja sin omsättning? Det är förbjudet att
göra reklam för cigaretter och alkohol i Sverige, men helt fritt att
göra det för bilar. Hur många dödas årligen av tobak? Av sprit? I
trafiken? Diskutera!
Reklamen skiljer sig en hel del från
land till land. Detta beror på olika saker. Dels har olika länder
olika lagstiftning om reklam, dels är det naturligtvis viktigt att
anpassa reklamen till kunden - precis som länderna och dess invånare
skiljer sig åt, så måste reklamen göra det.
I Sverige är det, som du vet, mycket
vanligt med humor i reklaminslagen. Så är det exempelvis inte i Förenta
Staterna. I Tyskland har man annan reklamlagstiftning än i Sverige,
och där är det vanligt med bioreklam om olika spritmärken, och då
ser reklamsnuttarna ut ungefär som de gör för läskedrycker i Sverige.
|
|