|
En
berättande text
I
studieenhet "Berätta för andra" i studiehandledningen
har du sett flera aspekter
på vad som bygger upp en berättelse. Här skall
vi titta lite närmare på ytterligare ett par saker.
(Det kan vara bra att du läst de sidor i Handboken som
det hänvisas till under knappen "Översikt"
i enheten "Berätta för andra")
Adjektiven
- de beskrivande orden
De
ord som framför allt tjänar
till att beskriva och att ge en berättelse
färg är adjektiven. Ett adjektiv är ett ord
som beskriver något - en gammal ramsa lyder "Adjektiv
vi nu oss lär, talar om hur saker är." Exempel
på adjektiv är rund, gul, längre, vildast.
(Vill du få en bättre beskrivning av vad adjektiv
är, så titta i Handbokens avsnitt Ordklasser
under Kapitlet Språkkunskap)
Läs följande lilla utdrag:
| Pia
satt en solig dag på en stor grön kulle
och tittade bort mot den avlägsna blå
horisonten. Hon hade en kort, vit t-shirt med en
snygg muskulös brunbränd kille tryckt
på och slitna svarta jeans. Vinden blåste
i hennes lockiga hår och solen sände
gula strålar ned på hennes fräkniga
kinder. |
|
Läs
nu den här texten:
| Pia
satt en dag på en kulle och tittade bort mot
horisonten. Hon hade en t-shirt och jeans. Vinden
blåste i hennes hår och solen sände
strålar ned på hennes kinder. |
|
Nog
var den första mycket trevligare att läsa? Detta
ger ett gott exempel på hur adjektiven gör en historia
mer levande. Vi kan också experimentera
med att byta ut adjektiven mot andra:
Pia
satt en kvav varm dag på en enslig lerig kulle och tittade
bort mot den suddiga grå horisonten. Hon hade en smutsig,
brun t-shirt med en död kille tryckt på och nerspydda
trasiga jeans. Vinden blåste i hennes toviga hår
och solen sände vassa strålar ned på hennes
ömma kinder.
Jämför
historierna. Det är knappt så att man kan tro att
de egentligen består av samma stomme.
Bläddra nu i den bok som du valde som din första
roman och hitta ett stycke text, gärna med mycket beskrivningar,
att arbeta med. Du behöver inte alls ta ett helt avsnitt,
utan ett utdrag
räcker. Gör nu som vi gjort ovan. Skriv först
av texten, men utelämna alla adjektiv. Byt sedan ut dem
mot andra och se hur du kan förändra texten.
När du själv berättar, och speciellt när
du beskriver
något, är adjektiven viktiga för hur texten
kommer att upplevas. Med hjälp av förändringar
liknande de du gjort i den här övningen kan du rädda
din text om du tycker att den känns tråkig eller
kall eller prålig eller långrandig (då måste
du kanske variera dina adjektiv mer).
Samma
sak på olika sätt
Vi
har nu sett hur samma stomme kan bli dramatiskt olika beroende
på vilka adjektiv du använder. Samma historia kan
berättas på flera olika sätt. Man kan använda
sig av olika stilar. Läs igenom följande textstycke,
som väl närmast liknar en polisrapport i sin saklighet.
Känner du igen det? Kan du räkna ut vad det är
för en text?
Tänk efter och försök sammanfatta exakt vad
det är som skiljer den här angivna texten från
originalet. Vad är det för byggstenar som saknas
här, och vilka har kommit till?
| Ynglingen
har av egen vilja rört sig in i skogsområdet,
uppenbarligen med intentionen att samla bär.
Han har vid tillfället enligt ögonvittnen
varit ensam, haft god ansiktsfärg och då
solen avspeglat sig i ögonen troligen rört
sig österut. Då inkräktaren närmat
sig och tagit kontakt har dess grova yttre icke
hindrat ynglingen från att missta sig på
dess uppsåt, utan han har ungdomlig naivitet
tagit honom för en vän. Då modern
infunnit sig har inkräktaren flytt, vilket
ynglingen dock enligt uppgift beklagat.
Orginaltexten |
|
Synvinkel
När
vi läser en berättelse kan den alltså vara
berättad på olika sätt.
Kanske har vi en allvetande berättare, som vet
allting sedan innan och bara berättar det för oss.
En typisk mening
som tyder på en allvetande berättare är: "Han
sade nej, vilket han senare skulle ångra".
Berättaren vet redan vad som kommer att hända i
berättelsen, och antyder det dessutom för oss.
Kanske berättas historien bara ur en persons synvinkel,
så att vi egentligen bara får veta vad han upplever.
Eller så kanske det till och med är en av de
agerande personerna i boken som är den som berättar.
Läs följande lilla stycke ur en historia, som är
torrt och objektivt berättat.
| I
en bar står en bartender bakom sin disk
och putsar ett glas. Då och då kliar
han sig i mustaschen. Vid ett av borden sitter
en man i tjugofemårsåldern. Han har
suttit i ungefär tjugo minuter och druckit
först en kopp kaffe och sedan en Ramlösa.
Just nu sitter han och fingrar på en meny
som står på bordet. Han har vänt
och läst på den flera gånger.
Av och till tittar han bortåt dörren.
Efter
ytterligare fem minuter kommer en kvinna i samma
ålder som mannen in genom dörren, och
det är uppenbart att han väntat på
henne, för han reser sig hastigt upp och
de kramar om varandra lätt när de möts.
De
båda sitter sedan och talar med varandra
i ungefär en halvtimme. Han gestikulerar
mer än hon, och hon skrattar mer än
han. De dricker varsitt glas rödvin.
Sedan
betalar de och ger sig av. Han tar hennes kasse
och hon viftar med något som hon har i handen. |
|
Som
du märkte är detta berättat objektivt utan någon
speciell synvinkel. Experimentera nu och skriv om den här
historien med olika synvinklar. Först skriver du den som
bartendern skulle berätta den, sedan som killen skulle
berätta den och till sist som tjejen skulle berättat
den. Det är självklart att du måste fantisera
och fabulera
för att komma fram till hur just den personen tänker
just då och då, men det är meningen. Försök
verkligen att leva dig in i respektive person. Hur skulle en
kille tänka där? Hur skulle tjejen formulera det?
Hur ser en bartender egentligen på sina gäster?
Jämför nu dina tre små historier. Hur skiljer
de sig? Vilken tilltalar dig mest? Varför gillar du den
bäst? Försök också, liksom i uppgiften
ovan under Samma sak på olika sätt, att
formulera vilka element som finns i den berättelsen,
men inte i den, osv.
En
riktigt bra berättares knep
Leta
upp ett exempel på en berättare som du tycker berättar
riktigt bra. Säkert kommer du på någon. Gör
du inte det, så kan du be din bibliotekarie att rekommendera
någon som han/hon anser verkligen behärskar berättarkonsten.
Finner du ändå inte någon, så kan du
kanske titta på något av dessa exempel:
* Hans Alfredsson: En ond man eller Lagens långa
näsa
* Roald Dahl: Någon av hans noveller
*
Selma Lagerlöf: Gösta Berglings saga eller
Herr Arnes penningar
* Naguib Mahfouz: Min natt är tusen nätter
* Fritiof Nilsson Piraten: Bombi Bitt och jag eller Historier
från Färs
Läs
först igenom berättelsen du valt noggrant, gärna
två gånger.
Därefter tar du hjälp av det du lärt dig ovan,
det du sett på skrivkursfliken i studiehandledningen
samt det du redan lärt dig i studieavsnitt 2 och försöker
att lista ut vad det är som gör det här
till en bra berättelse. Försök att verkligen
penetrera texten, dvs gå igenom den grundligt.
Hur börjar och slutar berättelsen? Hur beskrivs
personerna? Är det långa eller korta meningar,
eller växlar det - och i så fall - hur? Vad för
slags, och hur pass många, adjektiv använder berättaren?
Är den lätt- eller svårläst?
|
