Skriv utMateria och faser
Låt oss börja med att klara ut en väsentligt begreppskillnad – materia är inte detsamma som material.Material kan man tillverka någonting av – det finns till exempel stålkonstruktioner, lättmetall-konstruktioner och träkonstruktioner.
Stål, lättmetall och trä är material som består av materia.
Både stål och kvicksilver är materia, men vad som är
ett lämpligt material varierar från situation
till situation. Ska Du bygga en bro är stål ett bra material
men kvicksilver är minst sagt olämpligt.
Gäller det däremot en termometer fungerar kvicksilvret bra (om
än miljöfarligt) medan stålet då är odugligt.
Du har troligen – från tidigare utbildning – uppfattningen
att materien besår av atomer. Det är alldeles riktigt så
tillvida att atomen är den minsta del av ett ämne som har kvar
ämnets kemiska egenskaper. Däremot är atomerna inte materiens
minsta delar.
Inte ens det som vi kallar elementarpartiklar är de minsta delarna.
Det finns ännu mindre beståndsdelar i materien – mer om
detta i Fysik B.
Materiens faser
Grundämnen och många kemiska föreningar (materia)
kan uppträda i olika faser – det är helt en fråga
om temperatur och tryck. Ett välkänt exempel är vatten som
har fast fas under 0
C,
vätskefas mellan 0
och 100C
och gasfas över 100C,
under förutsättning av normalt lufttryck.
Till vardags säger Du troligen form i stället för fas.
Det finns också exempel på material som inte kan anta olika
faser. Ett enkelt exempel är trä. Har Du sett trä i flytande
form någon gång?
Kan en tillräcklig uppvärmning överföra trä i gasform då? Du vet att det inte går, trät bryts ner kemiskt i stället – det brinner upp helt enkelt.
Här en sammanställning av och förklaring till begrepp som Du kan hitta i fysikböcker. Som i många andra sammanhang är bokstavsbeteckningarna hämtade från engelskan.
- Fasta fasen, s (solid)
- Vätskefasen, l (liquid)
- Gasfasen, g (gas).
Materia / massa
Du vet att alla föremål väger någonting. I fysiken
talar vi om massa i stället för vikt. Kan vi då ge massan
en förklaring kopplad till begreppet materia?
Ja, massan är ett mått på materiainnehållet! All
materia vi ser i vår vardag består av atomer och enbart atomer.
Det här måste betyda att varje atom också har en massa,
och att en kropps massa är summan av massorna för alla i kroppen
ingående atomer.
Atomernas massor finns bestämda med stor precision. Värdena kan
Du hitta i Din formelsamling.