För tjänsteföretag är låga priser oftast inget lyckat alternativ, eftersom förhållandet mellan lågt pris och större volym inte fungerar. Den grundläggande idén med att sätta ett lågt pris är att man ska kunna kompensera detta med att öka sina sålda volymer.

Tjänsteföretagaren, exempelvis en konsult, säljer sin tid, och tiden har en begränsning. Därav följer att en konsult aldrig kan sälja på volym, eftersom ökad efterfrågan endast kan ge bättre lönsamhet så länge konsulten har tid att avsätta. Ett tjänsteföretag måste se till att få så bra betalt för sin debiterbara tid att det finns tid över för de timmar han/hon inte kan ta betalt för.

Ett annat problem i sammanhanget är att en konsult tar betalt efter sin kompetens. Med priset talar konsulten om vilket kompetensnivå han besitter och hur duktig han är på att lösa kundens problem. Om priset är lågt löper konsulten risken att värderas därefter. Risken finns att uppdragen snarare minskar än ökar vid lågrispolitik.