Övriga åtgärder

Statens Skola för Vuxna i Härnösand 2000

Arbetsgivarens övriga åtgärder

Den femte och sista arbetsmiljöarbetsuppgiften - att vidta annan "tekniskt känd och ekonomiskt möjlig" åtgärd i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall - handlar i praktiken om att ta tillvara olika typer av "fiffiga lösningar". De flesta exempel på sådana fiffiga lösningar i det moderna arbetsmiljöarbetet rör åtgärder som syftar till att förebygga förslitnings- eller belastningsskador (t.ex. onda nackar, axlar, rygg etc).

Mot bakgrund av ovanstående inventering av arbetsgivarens arbetsmiljöarbetsuppgifter kan således konstateras att arbetsgivaren har ett juridiskt ansvar för fullgörandet av dessa arbetsuppgifter (se Det juridiska ansvaret)

Om en arbetsgivare exempelvis inte har följt en föreskrift från Arbetarskyddsstyrelsen och en arbetstagare med anledning härav har skadats eller blivit sjuk, kan ett straffansvar utkrävas av någon person som företräder arbetsgivaren. Var detta ansvar hamnar och vem som således blir ansvarig avgörs av den delegering som finns i verksamheten.

I en enkel modell kan principerna för delegering beskrivas på följande sätt:

Ytterst ligger alla arbetsmiljöarbetsuppgifter på högste chefen (VD eller motsvarande). I praktiken är det naturligtvis inte möjligt för honom eller henne att utföra alla dessa arbetsuppgifter. Härav följer att delegering är både nödvändig och tillåten.

Det är härvidlag särskilt viktigt att notera att det är arbetsuppgifter (och inte ansvar) som delegeras. Om en eller flera arbetsuppgifter delegeras till en arbetsgivarföreträdare som är kompetent för uppgiften och som ges åtminstone någon befogenhet, överförs också ansvaret till den personen. Med kompetens avses givetvis kunnande i alla bemärkelser, men också tillgång till för uppgiften erforderlig information. Med befogenhet menas i det här sammanhanget en rätt att i ett arbetsledningshänseende företräda arbetsgivaren. Det sistnämnda behöver alltså inte handla om pengar. Att exempelvis ha rätten att säga ifrån (tjatbefogenheter) är också befogenheter.

En delegering bör absolut vara skriftlig. Det är dock inte så att lagstiftningen kräver en skriven delegeringshandling. En delegering av arbetsmiljöarbetsuppgifter kan också vara muntlig eller till och med konkludent (underförstådd).

Med konkludent delegering menas den situationen att en eller annan arbetsmiljöarbetsuppgift kan anses naturligt ligga i eller ingå som en del av det jobb som någon har. Den som har ett arbete som innebär att man arbetsleder andra har sannolikt "på köpet" åtagit sig att t.ex. utöva tillsyn och ge åtminstone vissa instruktioner. Såtillvida föreligger i ett sådant fall en konkludent delegering. I praktiken kan dock konstateras, att en konkludent delegering oftast är oklar.

Det är således i syftet att klargöra en viss arbetsgivarföreträdares arbetsuppgifter som delegeringen bör vara skriftlig. Därav följer också att en delegering ska uttryckas i termer av just arbetsuppgifter - inte med uttryck att arbetsmiljöansvaret delegeras.