Klassrummet Senaste nytt Insändningsuppgifter
Basgrammatik Läslogg Hjälp
Nationellt centrum för flexiebelt lärande
Avsnitt
Vägen till målet
Språket vi använder
Berätta för andra
Att informera sig
Fundera
Kulturmöten
Påverka och påverkas

Påverka och påverkas
Översikt
Att läsa kritiskt
Offentligt - privat språk
Reklam
Tala
Läslogg
 
Vägen till måletBerätta för andraFunderaSpråket vi använderPåverka och påverkasKulturmötenAtt informera sig
 

Reklam

Du har läst lite om reklam i studiehandledningen. Många av oss reagerar mycket negativt på reklam. Vi ser den kanske bara som ett tråkigt avbrott i filmer, som en massa onödigt skräp i brevlådan eller som ett rent miljöhot. Varför gör man då reklam?

Låt oss titta på hur reklam är uppbyggd. Det finns en formel, AIDA - formeln, man ofta använder sig av när man skall göra en reklamkampanj. De fyra bokstäverna läses ut så här:

    A - attention (uppmärksamhet): Reklamen måste väcka uppmärksamhet. Den skall alltså först och främst se till att den möjlige kunden lägger märke till varan.

    I - interest (intresse): Reklamen måste göra kunden intresserad av varan.

    D - desire (önskan): Kunden skall känna åtrå efter varan, han skall verkligen vilja ha den.

    A - action (handling): Sist men inte minst skall reklamen driva kunden till att verkligen agera, dvs köpa varan.

Ibland, men långt ifrån alltid, räknas även med ett S på slutet av formeln. Den kallas då AIDAS-formeln och S:et får stå för satisfaction (belåtenhet): kunden skall vara belåten med varan. Detta sista bryr man sig inte alltid om. Det beror lite på vad som utbjuds och lite på hur pass seriös säljaren är. Många tycker kanske det är trevligt med nöjda kunder, andra struntar i hur dessa upplever varan, bara den väl blivit såld. Ytterligare någon vill kanske inte att kunden skall vara nöjd, utan genast känna ett behov av att köpa mer eller något annat.

Sedan vi fått reklamfinansierade radio- och tevekanaler i Sverige möter vi väldigt mycket reklam varje dag. Inte många av oss vill öppet erkänna att vi påverkas av den - de flesta vill höja sig över den nivån, men sanningen är att reklamkampanjerna är mycket lönsamma, trots att reklambyråernas arvoden ofta är höga. Vare sig vi vill eller inte så påverkas vi. Titta på nedanstående slogans (= reklamfras) - troligen kan du tala om vilken vara de allra flesta tillhör.

Quality never goes out of style.
Frihet i en liten ask.
Mot mer svåra fläckar första gången.
Om du bestämt dig för att inte bli fet.
Made for men.
Connecting people.
Flashes of taste. The taste of America.

Försök att komma fram till hurdan en slogan måste se ut för att den skall fastna i minnet. Vad är de viktigaste egenskaperna? Finns det någon slogan du tycker är speciellt bra? Finns det någon annan som du anser är misslyckad?

Vad är det då egentligen som sägs i reklamen? Vad är det för saker som tas upp för att locka kunder? Välj ut tre - fyra vanliga reklamtexter och analysera dem. Hitta argument och anteckna vad det är som skall väcka positiva känslor hos konsumenterna. Ställ upp ett schema. När du gjort detta kan du ha det framför dig och titta på några tevereklampauser. Stämmer dina punkter även för andra reklamsnuttar?

Leta reda på ett stycke reklam (teve- radio- bio- tidnings- eller direktreklam) som du tycker är vilseledande, det vill säga försöker lura kunderna eller föra dem bakom ljuset på något sätt. Vad är det för fel på reklamen? På vad sätt är den oetisk? Hur skulle den förbättras?

Diskutera också våra regler för reklam i Sverige. Känner du till dem? Har du hört talas om något fall då en reklamkampanj stoppats? Är våra regler för stränga? Är vi för släpphänta i Sverige? Är det rätt att vissa företag (bryggerier, destillerier, tobaksföretag) inte har samma möjlighet som exempelvis mejerier att göra reklam och på så sätt höja sin omsättning? Det är förbjudet att göra reklam för cigaretter och alkohol i Sverige, men helt fritt att göra det för bilar. Hur många dödas årligen av tobak? Av sprit? I trafiken? Diskutera!

Reklamen skiljer sig en hel del från land till land. Detta beror på olika saker. Dels har olika länder olika lagstiftning om reklam, dels är det naturligtvis viktigt att anpassa reklamen till kunden - precis som länderna och dess invånare skiljer sig åt, så måste reklamen göra det.

I Sverige är det, som du vet, mycket vanligt med humor i reklaminslagen. Så är det exempelvis inte i Förenta Staterna. I Tyskland har man annan reklamlagstiftning än i Sverige, och där är det vanligt med bioreklam om olika spritmärken, och då ser reklamsnuttarna ut ungefär som de gör för läskedrycker i Sverige.

 
 
CFL