Reklam
Du har läst lite om reklam
i studiehandledningen. Många av oss reagerar mycket
negativt på reklam. Vi ser den kanske bara som ett tråkigt
avbrott i filmer, som en massa onödigt skräp i brevlådan
eller som ett rent miljöhot. Varför gör man
då reklam?
Låt oss titta på
hur reklam är uppbyggd. Det finns en formel, AIDA - formeln,
man ofta använder sig av när man skall göra
en reklamkampanj. De fyra bokstäverna läses ut så
här:
A - attention
(uppmärksamhet): Reklamen måste väcka uppmärksamhet.
Den skall alltså först och främst se till
att den möjlige kunden lägger märke till
varan.
I - interest
(intresse): Reklamen måste göra kunden intresserad
av varan.
D - desire (önskan):
Kunden skall känna åtrå efter varan, han
skall verkligen vilja ha den.
A - action (handling):
Sist men inte minst skall reklamen driva kunden till att
verkligen agera, dvs köpa varan.
Ibland, men långt ifrån
alltid, räknas även med ett S på slutet av
formeln. Den kallas då AIDAS-formeln och S:et får
stå för satisfaction (belåtenhet):
kunden skall vara belåten med varan. Detta sista bryr
man sig inte alltid om. Det beror lite på vad som utbjuds
och lite på hur pass seriös säljaren är.
Många tycker kanske det är trevligt med nöjda
kunder, andra struntar i hur dessa upplever varan, bara den
väl blivit såld. Ytterligare någon vill kanske
inte att kunden skall vara nöjd, utan genast känna
ett behov av att köpa mer eller något annat.
Sedan vi fått reklamfinansierade
radio- och tevekanaler i Sverige möter vi väldigt
mycket reklam varje dag. Inte många av oss vill öppet
erkänna att vi påverkas av den - de flesta vill
höja sig över den nivån, men sanningen är
att reklamkampanjerna är mycket lönsamma, trots
att reklambyråernas arvoden ofta är höga.
Vare sig vi vill eller inte så påverkas vi. Titta
på nedanstående slogans (= reklamfras) - troligen
kan du tala om vilken vara de allra flesta tillhör.
Quality never goes out of
style. |
Frihet i en liten ask. |
Mot mer svåra fläckar
första gången. |
Om du bestämt dig för
att inte bli fet. |
Made for men. |
Connecting people. |
Flashes of taste.
The taste of America. |
Försök att komma fram
till hurdan en slogan måste se ut för att den skall
fastna i minnet. Vad är de viktigaste egenskaperna? Finns
det någon slogan du tycker är speciellt bra? Finns
det någon annan som du anser är misslyckad?
Vad är det då egentligen
som sägs i reklamen? Vad är det för saker
som tas upp för att locka kunder? Välj ut tre -
fyra vanliga reklamtexter och analysera dem. Hitta argument
och anteckna vad det är som skall väcka positiva
känslor hos konsumenterna. Ställ upp ett schema.
När du gjort detta kan du ha det framför dig och
titta på några tevereklampauser. Stämmer
dina punkter även för andra reklamsnuttar?
Leta reda på ett stycke reklam (teve- radio- bio- tidnings-
eller direktreklam) som du tycker är vilseledande, det
vill säga försöker lura kunderna
eller föra
dem bakom ljuset på något sätt.
Vad är det för fel på reklamen? På vad
sätt är den oetisk? Hur skulle den förbättras?
Diskutera också våra regler för reklam i
Sverige. Känner du till dem? Har du hört talas om
något fall då en reklamkampanj stoppats? Är
våra regler för stränga? Är vi för
släpphänta i Sverige? Är det rätt att
vissa företag (bryggerier, destillerier, tobaksföretag)
inte har samma möjlighet som exempelvis mejerier att
göra reklam och på så sätt höja
sin omsättning? Det är förbjudet att göra
reklam för cigaretter och alkohol i Sverige, men helt
fritt att göra det för bilar. Hur många dödas
årligen av tobak? Av sprit? I trafiken? Diskutera!
Reklamen skiljer sig en hel del från land till land.
Detta beror på olika saker. Dels har olika länder
olika lagstiftning om reklam, dels är det naturligtvis
viktigt att anpassa reklamen till kunden - precis som länderna
och dess invånare skiljer sig åt, så måste
reklamen göra det.
I Sverige är det, som du vet, mycket vanligt med humor
i reklaminslagen. Så är det exempelvis inte i Förenta
Staterna. I Tyskland har man annan reklamlagstiftning än
i Sverige, och där är det vanligt med bioreklam
om olika spritmärken, och då ser reklamsnuttarna
ut ungefär som de gör för läskedrycker
i Sverige.
|