Att läsa kritiskt

Varje dag möter vi massor med information i tevekanaler, radiokanaler och tidningar. Mycket som presenteras är sensationellt och uppseendeväckande. Ibland kan man få känslan av att världen är på väg att gå under när som helst och att alla som på något sätt har med makten att göra är fifflare och myglare. Det är viktigt att massmedierna granskar vår värld. I en demokrati är det nödvändigt att det finns en fri press, radio och teve som kan granska dem som har makten.

Ändå måste vi hålla huvudet kallt och försöka vara kritiska. Det finns många sätt att beskriva verkligheten. Det går inte att rapportera objektivt. Språket är inte så exakt att det går att beskriva allt fullständigt neutralt. Alla människor styrs av sitt sätt att uppfatta verkligheten när de tolkar den. Det är också viktigt att vi som tidningsläsare, tevetittare och radiolyssnare har en kritisk distans till innehållet och att vi ser till att vi drar våra egna slutsatser.

Det är också så att tidningar, radiostationer och tevekanaler måste ha läsare, lyssnare och tittare. Att ha stora nyheter, sensationer och skandaler gör att ett teveprogram, en tidning eller ett radioprogram kan bli uppmärksammat. När man ser, hör eller läser något riktigt sensationellt bör man därför fundera över ett par saker.

Vad är en nyhetsmässig bedömning? Är det sånt som gynnar det sensationella, det viktiga eller det allmänmänskliga? Man kan "glömma bort" vissa delar för att få ett slagkraftigt budskap.

Är faktaurvalet ensidigt? Genom att ge ett ensidigt budskap styr man informationen. Eller så kan man laborera med statistik. Man kan också lägga in egna tolkningar som förstärker det sensationella.

Vi bör alltså ha en kritisk distans till det vi läser och hör. Etermedierna talar till känslan mer än förnuftet. Några frågor man kan ställa när man möter något sensationellt är dessa:

a) Har den som framför budskapet någon anledning att vinkla det?
b) Har alla sidor fått yttra sig?
c) Har de som intervjuas en tillräcklig anknytning till eller insikt i saken för att kunna uttala sig trovärdigt? Hänvisas det till obekräftade eller hemliga källor?
d) Är detta rimligt? Stämmer det med sådant du vet sedan tidigare?

I programmet Striptease hösten -96 sa en indignerad reporter att "flera hundra av landets hundratrettiotusen lärare har dömts för grova brott". Det är inte ens en tredjedels promille. Men genom att använda det diffusa uttrycket flera hundra och betona det, fick man intrycket att mängden var stor.

Bilda er genom att se teve och läsa, men var kritiska!

Övningsuppgift
Välj ut något som väckt uppseende i massmedia den senaste tiden. Gå till biblioteket och läs de tidningar som tar upp den sensation du vill studera. Ställ frågorna vi gick igenom ovan och reflektera runt hur media återgivit händelsen. Kunde de ha gjort på något annat sätt? Jämför en morgontidning, en lokaltidning och en kvällstidning. Skiljer sig deras sätt att rapportera? Om så är fallet, hur?