Klassrummet Senaste nytt Insändningsuppgifter
Basgrammatik Läslogg Hjälp
Nationellt centrum för flexiebelt lärande
Avsnitt
Vägen till målet
Språket vi använder
Berätta för andra
Att informera sig
Fundera
Kulturmöten
Påverka och påverkas

Berätta för andra
Översikt
Läsa, skriva och tala
En berättande text
Vanliga nybörjarfel
Person- och miljöbeskrivning
Skrivkursen
Läslogg

Vägen till måletBerätta för andraFunderaSpråket vi använderPåverka och påverkasKulturmötenAtt informera sig
 

Undvik några vanliga nybörjarfel!

1. Styckeindelning
En text utan styckeindelning är svårläst. Den känns kompakt och näst intill ogenomtränglig. Det är också svårt att hitta den röda tråden.

Ett annat fel som osäkra skribenter gärna gör, är att börja varje mening med ny rad. Texten blir inte lättare att läsa, snarare tröttas ögat ut av att ständigt behöva byta rad och det blir svårt att hitta en lugn läsrytm. Läs avsnittet Redigering - stycken och repliker sidorna 73-78 i Handboken och gör uppgifterna 1, 2 och 3!

2. Repliker som inte fyller någon funktion
I berättelsen Far och jag använde sig P. Lagerkvist av dialog vid några väl valda tillfällen för att understryka pojkens ängslan och faderns trygghet. Direkt tal, rätt använt, ger som i texten Far och jag eftertryck åt dramatiska situationer, skapar omväxling och för ofta handlingen framåt. Onödiga, intetsägande replikskiften fyller däremot ingen funktion i berättandet:

En gråkall marskväll träffades vi på Stora Torget. Det var det gamla vanliga gänget fågelskådare som samlats. Sin vana trogen kom Klas sist, flängande på sin gamla militärcykel.

- Hej, sa Eva och Karin.
- Morsning, sa Klas.
- Hej, hej, sa jag. Nu har siste man kommit. Nu far vi.
- Ja, sa alla de andra.
- Ja, äntligen kan vi komma iväg, stönade Conny.
- Okej, då åker vi, sa Klas.

Vi äntrade stålhästarna och trampade iväg. Någonstans i Storskogen spelade redan orrarna ...

Skriver du hela texten i direkt tal riskerar den att bli extremt seg och tjatig.

3. En och samma meningsbyggnadsmodell
Exempel:
Vi tog taxi till stationen. Vi betalade chauffören och tog vårt pick och pack. Vi släpade de tunga väskorna till perrongen. Vi upptäckte då att jag glömt den lilla ryggsäcken med alla biljetter i taxin. Vi kände paniken växa. Vi hade bara elva minuter på oss innan tåget skulle avgå.

Inte vill du väl att läsaren skall bli uttråkad av att läsa din text? Men risken är stor om du använder en och samma meningsbyggnadsmodell som i exemplet ovan. Genom några enkla grepp kan du emellertid undvika enformighet. Handboken, kapitel 13 Att variera texten, sidorna 79-86, visar på hur du kan göra för att få en text med dynamik.

Glöm inte att arbeta med övnings-uppgifterna! Läs också kapitel 8 Menings-byggnad i Handboken.

4. Särskrivning
Hur tolkar du de här annonserna?

Färsk kyckling lever
- endast idag!!
   
Extra pris på kul glass i strut!
 

Och kan du föreställa dig den här kvinnan?
En mörk hårig kvinna steg in på järnvägsstationen.

Visst är det skillnad på en mörkhårig och en mörk hårig kvinna! Tyvärr händer det dock allt oftare att ord som är sammansatta skrivs isär och då uppstår lätt missförstånd som i meningarna ovan! Tycker du själv att det ibland är svårt att avgöra om ordet är sammansatt eller ej? Prova med att läsa det högt.

Vi ta ett annat exempel: litteraturlista. Här är det alltså inte frågan om litteratur och lista. I stället menar man en sak, ett ord. Därför skriver man ihop. Det finns en trevlig webbsida som uppmärksammar problemet med särskrivning. Sidan heter skrivihop.nu - sluta särskriva! http://www.skrivihop.nu/ Lös också uppgift 4, sidan 66 i Handboken. Behöver du fler råd och exempel på hur man hanterar olika skiljetecken, förkortningar m m, se Handboken kapitel 9 och 10. Gör de uppgifter du tycker att du behöver. Avsnittet om skiljetecken har du anledning att återvända till många gånger under kursens gång.

 
 
CFL