Skrivkursen
På
dessa sidor ger vi förslag på hur du kan lösa
problem som kan uppstå i olika skeden av skrivandet.
Vi har också samlat alla insändningsuppgifterna
så att du lätt kan hitta dem och få en överblick
under knappen .
Glöm heller inte bort att läsa om skrivandet i din
Handbok.
Skrivråd
Många
som börjar studera svenska, och många människor
över huvud taget, känner en speciell oro för
att skriva. Det är så många frågor,
och man har blivit van vid att få tillbaka skrivuppgifter
fulla med röda markeringar. Kanske har man då bara
velat slippa se dem och därför slängt eller
stoppat undan dem utan att titta på rättningarna.
Under
den här A-kursen i svenska som andraspråk försöker
vi få bukt med dessa eventuella negativa känslor,
och de råd du får här kommer att ge dig mycket
hjälp. Råden har vi samlat under följande
rubriker: Jag kommer inte igång, Börjor, Jag
har fastnat och kommer inte vidare och Avslutningar.
Jag
kommer inte igång
Det
kan vara mycket svårt att komma igång att skriva,
oavsett om man är väl förberedd på alla
sätt. Precis bara att få skrivet det första
utkastet kan kännas omöjligt, och man kan göra
allt för att slippa ifrån det. Städa, sortera
skivor, sy upp gardiner - en massa saker man skjutit framför
sig, verkar plötsligt lockande bara för att man
inte vill börja skriva. Det gäller att på
något sätt komma över denna paralyserande
ångest, eller vad det rör sig om, för det
säger ju sig självt att man inte kan bli färdig
innan man börjat. Tänk lite på de gånger
du skrivit förr. Du har klarat av sådant här,
och sådant som är mycket svårare, förr!
Det
finns kanske en del tips att ge:
- För
det första, så försök att inte bry
dig om språkriktigheten eller det grafiska vid första
utkastet. Det där kan du ägna dig åt vid
genomläsandet och bearbetningen. Just i inledningsskedet
hindrar det bara din kreativitet.
- En
del inspireras genom att läsa. Kanske kan man antingen
skumläsa lite här och där i en roman eller
novell man verkligen gillar (kanske har du en favoritförfattare
som bara är så där helt rätt). Rör
det sig om en faktatext, så prova med att läsa
runt lite i en bok som handlar om ditt ämne. Kanske
kan det vara inspirerande att titta på innehållsförteckningen
och förordet, för då får du en idé
om strukturen och författarens tankar kring sin bok.
- Du
kan skriva lite om vad som helst, bara för att komma
in i det. Det hjälper ofta. Tag vad som helst i din
närhet: en tavla, en katt, din vänsterhand, vad
som helst, och skriv i fem minuter om saken. Tvinga dig
att skriva - du får inte sitta och fundera på
vad du skall skriva. Detta kan vara en mycket bra teknik
för att sätta igång skrivandet. Sedan är
det lättare att komma igång med själva uppgiften.
- Det
förra tricket kan modifieras. Tag en sak och skriv
ned så många ord som möjligt som har med
den att göra på tre minuter. Detta sätter
också igång skrivandet. Skillnaden är att
det inte ger en löpande text. Ditt kreativa språksinne
stimuleras dock.
- Kanske
tycker du att du inte vill skriva om något som skiljer
sig från din uppgift. Då kan du istället
välja att skriva den del av texten som du känner
för att skriva just nu. Du behöver inte skriva
allt i rätt ordning. Skriv om mordet, hur de till sist
hittar varandra i folkvimlet, riddarens dräpande formulering,
eller skriv din slutsats först, om det är en facktext.
Helt enkelt det du helst vill skriva. När du väl
skrivit den delen, så har du säkert fått
en klarare syn på hur resten skall se ut.
Börjor
Om du har svårt att hitta på en början, så
kan du helt enkelt låna en från någon annan.
Sök i minnet efter en bok du tycker börjar riktigt
bra, och börja sedan på samma sätt. Kanske
kan du tills vidare kopiera den början helt och hållet,
för att sedan ändra den när du skrivit mer
(Jämför det som sägs om Maria Gripe i Jag
har fastnat och
nedan).
En början kan se ut på flera sätt. Handlingen
behöver inte alls komma i en rak, konventionell ordning.
Om du t ex sett filmer som Pulp Fiction eller Forrest
Gump, så vet du hur en annorlunda uppbyggd handling
kan vara mycket effektfull.
-
Antingen börjar du helt enkelt från början
(Det var en gång på den tiden när jag
bodde i Vittangi
) precis som de flesta historier
gör.
- Du
kan också hoppa över bakgrunden och låta
bli att ta inramningen med en gång. Flera böcker
låter oss komma in i handlingen, och berättar
om personernas bakgrund först senare.
- Om
du kastar läsaren rakt in i handlingen så fångar
du hans/hennes intresse med en gång. Det är mycket
effektivt.
- Du
kan naturligtvis också börja med slutet. Ett
flertal deckare låter oss t ex först uppleva
hur den skyldige avslöjas, och först senare rullas
historien om brottet och dess planering upp.
- Du
kan välja att ha en oväntad början. Börja
med en mening som garanterat förbryllar läsaren
och på så sätt väcker intresse. Om
en historia börjar med meningen Anderna är
egentligen en låg bergskedja, eller Måndagarna
tar upp ca 40% av veckan, så undrar läsaren
vad som menas med detta och tvingas mer eller mindre att
läsa vidare.
Det
finns många sätt att fängsla läsaren
redan från början. Om du vill inspire-ras, så
slå dig ner på biblioteket och läs de första
två sidorna i några av Jan Guillous romaner om
Coq Rouge. Det är troligt att du får svårt
att hålla dig till de två sidorna.
Jag har fastnat och kommer inte vidare
Ibland fastnar man mitt i texten, och tycker att man för
sitt liv inte kan komma vidare. Några små knep
kan då vara värda att pröva:
- Ett
mycket bra sätt för att slippa fastna är
att inte "skriva färdigt" innan man slutar
för dagen eller passet. Se till att du inte gör
slut på dina idéer under ett arbetspass. Då
blir det första du gör nästa gång att
fortsätta precis där du slutade.
- Backa
en bit och läs igenom vad du skrivit vid senaste arbetspasset.
Det är ofta bra för att komma tillbaka i rätt
flyt.
- Det
sägs att författaren Maria Gripe använt sig
av knepet att när hon fastnar, så tar hon en
mening ur en annan roman (inte någon av hennes egna)
och skriver in den. Sedan fortsätter hon att skriva
utifrån den meningen. En sådan mening kan man
senare ta bort, om man inte vill citera den med källa.
Avslutningar
Även för att avsluta en berättelse finns det
flera sätt. Några exempel:
- Det
helt vanliga slutet - några sammanfattande rader som
avslutar berättelsen, helt enkelt.
- Precis
som när det gäller början kan du naturligtvis
överraska även med ditt slut, genom att göra
det oväntat. Kanske bådar allting mot en happy
end, men si så blir det inte.
- Du
kan göra den sammanfattande avslutningen till ett slags
sensmoral, ungefär som i en fabel.
- Låt
det hela sluta som det börjar. Anknyt, så att
det hela bildar som en cirkel. Säkert har du någon
gång läst en historia som slutar på det
viset. Det är mycket effektfullt.
- Ge
en "utblick", dvs låt läsarna förstå
hur det kommer att se ut i framtiden utan att du beskriver
det. Se exempelvis sista sidorna i Jan Guillous Ondskan.
- Man
kan ha ett ironiskt slut, som ger stor effekt. Med ironi
är det dock så att man bör vara försiktig
med den, ty det är inte alltid det går hem. Ett
exempel är Kristiane F:s roman Vi barn från
Bahnhof Zoo som slutar med att huvudpersonen anser att
hon är drogfri och för ett normalt liv. Samtidigt
berättar hon att hon och hennes vänner röker
hasch och bor avskärmade från omvärlden
nere i en kalkgruva.
- Du
kan sluta din berättelse riktigt gripande, så
att läsaren maktlöst tänker Så får
det bara inte sluta!
Dessa
råd skall förhoppningsvis hjälpa dig med skrivandet.
Glöm för all del bara inte: Skriv!
|