Varje marknad kan delas in i olika målgrupper. En sådan indelning brukar kallas segmentering. En marknadsundersökning blir naturligtvis aldrig effektiv om vi inte i förväg vet till vilken målgrupp vi ska rikta vår undersökning. Vi måste helt enkelt ta reda på relevanta fakta om den grupp vi ska sälja till. Marknadssegmentering görs utifrån vissa bestämda kriterier, vilka kallas segmenteringsbaser. Nedan beskrivs några av de vanligaste.

Geografisk segmentering
Om vi söker en lämplig placering för en matbutik eller pizzeria är vi intresserade av hur många som bor i olika stadsdelar. Vi är också intresserade av hur befolkningen ser ut. Vilka områden domineras av barnfamiljer och var bor det mest medelålders människor eller pensionärer? Barnfamiljer köper antagligen mer mat och pizza än pensionärer.

Även stora företag gör geografiska segmenteringar. En vanlig metod är att starta verksamhet i länder där livsstilarna liknar den i hemlandet, där man lyckats med sin affärsidé. Ofta anpassar man också sitt erbjudande så att det passar för respektive land eller del av världen.

Demografisk segmentering
Vid demografisk segmentering utgår man från hur befolkningen ser ut snarare än hur många de är. Vårt erbjudande lämpar sig olika väl för olika typer av människor, till exempel beroende på om de är män eller kvinnor, hur gamla de är, om de är ensamstående eller har familj och vilken inkomst de har.

Segmentering på basis av yrkesgrupper
Det är vanligt att företag segmenterar med utgångspunkt från vilken yrkesgrupp de tänkta kunderna tillhör. Människor antas ha olika intressen beroende på om de är till exempel studenter, marknadschefer, verkställande direktörer eller lantbrukare.

Segmentering på basis av företagstyp
Marknadsför man sig mot företag är det förstås intressant att kartlägga lämpliga branscher och de företag som ingår i dem. Det är också av intresse att undersöka företagens storlek, om de är producenter eller konstruktörer, om de tillverkar själva eller lägger sin produktion hos legotillverkare, etc.