Svensk grammatik
(En kommentar till videobandet)

Syftet

I flera tusen år har grammatik var ett av de viktigaste ämnena i skolundervisningen. Den första grammatiken i vår mening är från 100-talet f Kr, skriven av greken Dionysios Thrax. I medeltidens trivialskola, en föregångare till de senare läroverken, läste man tre ämnen: grammatik, dialektik och retorik. Och fortfarande läser man som bekant grammatik i skolan. Och samma typ av grammatik!

Dessvärre har nog nästan allt grammatikstudium fungerat som inlärning utan förståelse. Skolbarn har alltså fått lära sig ordklasser, t ex verb och pronomen, och satsdelar, t ex predikat och adverbial, utan att någonsin ha fått chansen att förstå varför. Det är synd, för grammatik är framför allt något att förstå. Om man förstår vad grammatik är har man sedan förutsättningar att lära sig alla de olika grammatiska orden och begreppen. Det i sin tur öppnar för möjligheten att förstå engelsk eller tysk grammatik, ja, förstå själva språket

Om vi gör en jämförelse blir resonemanget ganska självklart, tror jag. Man skulle kunna plugga in alla delarna i en vanlig explosionsmotor, så att man kan peka ut generatorn, kamaxeln och alla andra delar. Men begriper man inte hur delarna samverkar och motorn fungerar tjänar ju en sådan kunskap ingenting till! Precis så är det med grammatiken.

Syftet med videobandet är alltså att du ska förstå vad grammatik är och därigenom hur språket fungerar. Syftet är inte att lära dig grammatik i form av praktisk färdighet och terminologi. Den får du sedan läsa in i en vanlig språklära.

Hur bandet ska användas

Videobandet är ca en timme långt, dvs i stort sett lika långt som en halv långfilm, men det är inte meningen att du ska se allt rakt igenom och sedan lägga undan det. Tvärtom ska du kunna ta en bit i taget, repetera, backa, stoppa bandet och fundera. Det handlar ju om att få tioöringen att falla ner, att förstå. Därefter återstår för dig att lära dig terminologin och öva. Det här texthäftet innehåller en del kompletterande material och förklaringar samt en del övningar. Det kan du alltså läsa parallellt med att du ser bandet.

Inledning

Det finns flera bra anledningar att studera grammatik. Man förstår t ex innehållet i en engelsk, tysk eller spansk grammatik, man förstår rättelser till språkfel man gör på svenska eller andra språk och i bästa fall förstår man en del av språkets uppbyggnad och funktion. Dessutom brukar det kännas personligt tillfredsställande att kunna grammatik, för det kan minsann inte alla. (Det kan t ex imponera på egna barn som går i skolan!)

Det finns många olika grammatikor på svenska, gamla och nya, tunna och tjocka, enkla och komplicerade. I slutet ger jag exempel på några.

Den ordlista, Svenska Akademiens Ordlista (SAOL), jag visar upp som exempel på "språkspelets pjäser" i början av videon har sedan inspelningen gjorts kommit i en ny upplaga, den 12:e upplagan 1998. Antalet ord är emellertid i stort sett oförändrat, dvs mellan 115 000 och 120 000, men några ord har strukits och andra har tillkommit.

Ordklasser

De 115 000 till 120 000 ord som finns i SAOL är naturligtvis inte alla ord vi har. Det finns ålderdomliga ord som plockats ut ur ordlistan men fortfarande finns i gamla texter, alldeles färska ord som just vandrat in eller skapats och ännu inte hunnit in i ordlistan, slangord som kanske inte anses tillräckligt "fina" för ordlistan, dialektord, yrkesord och annan specialterminologi o s v. Och dessutom har vi nästan oändliga möjligheter att bilda nya ord genom främst sammansättning. Det totala antalet ord är således oerhört stort.

Kanske undrar du över varför svenskan stannat vid just nio ordklasser? Även om det finns grammatikor som har fler eller färre har ju de flesta moderna just nio. Det kanske inte är konstigare än att de flesta bestickslådor har fem fack: tre lika stora för knivar, gafflar och skedar, ett mindre för kaffeskedar och ett större för förskärare. (I alla fall ser mina bestickslådor ut på det sättet.) De flesta klassificeringar bygger väl på någon rimlig princip. Vi skiljer mellan personbilar, lastbilar och bussar - inte mellan röda, svarta och blå motorfordon. Systembolaget skiljer mellan vin, starkvin, sprit och öl - inte mellan förpackningar på 33 cl, 37 cl, 50 cl etc. Indelningen i nio ordklasser återfinner vi i nästan alla engelska, tyska, franska etc grammatikor.

I exemplet med en text tar jag inte ordklasserna i den vanliga ordningen. I en grammatik börjar det alltid med substantiv och slutar med interjektioner. Jag gör i stället tvärtom, för att kunna låta texten växa fram från total obegriplighet till full begriplighet.

Satsdelar

Vi har två satsdelar som måste finnas i en fullständig sats: subjekt och predikat. (Undantag: befallningssatser och uppmaningar, då det räcker med ett predikat.) Har vi flera satsdelar kallar vi dem bestämningar.

Bestämningar har vi av fyra olika slag:

(1) Objekt, som i sin tur kan vara ackusativobjekt eller dativobjekt. (Ibland ser man uttrycken "direkt objekt" respektive "indirekt objekt".)

(2) Predikatsfyllnad, som i sin tur kan vara subjektiv eller objektiv predikatsfyllnad. (Ibland ser man termen predikativ i stället.)

(3) Adverbial, som i sin tur kan delas in i tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, orsaksadverbial m m. Agent är en speciell typ av adverbial.

(4) Attribut, som i sin tur kan delas in i adjektivattribut, genitivattribut, måttsattribut, partitivattribut m m.

Hur satsdelarna relaterar sig till varandra i exemplet med hästen kan illustreras med ett mindmap-diagram: (Se nästa sida!)

Observera hur alla pilar direkt eller indirekt pekar mot antingen subjektet eller predikatet och att man kan stryka eller lägga till bestämningar! Alla pilar går - direkt eller indirekt - till antingen subjektet eller predikatet!

Satser

Det finns tre sätt att avgöra om en sats är huvudsats eller bisats. Man kan för det första ta ut satsdelar i meningen och då finner man att bisatser är satsdelar till huvudsatsen. Man kan för det andra studera inledningsordet i satsen; en bisats inleds ju av subjunktion, men det finns också andra möjligheter. Och så kan man för det tredje titta på ordföljden: i en bisats kommer ett satsadverb som negationen "inte" före predikatet.

"Inte-regeln" har dock undantag! I att-bisatser har vi således ofta huvudsatsordföljd: "Han sade att han trodde inte det" i stället för det mera korrekta "Han sade att han inte trodde det". Ett annat undantag är när vi stryker "om" i en bisats. Det heter ju: "Om jag inte kan komma, så …" helt enligt regeln, men vi kan ju också säga "Kan jag inte komma, så …"! Dessa exempel är en bra illustration till språkets komplexitet. Ingen grammatik, hur utförlig den än är, kan få med alla de språkvariationer som förekommer. En grammatisk modell kan liknas vid en karta över en terräng. Verkligen överträffar ju alltid kartan i detaljrikedom och komplexitet.

Alternativa modeller

Under de senaste två millennierna har den latinska grammatiken dominerat västerlandet så starkt att den blivit Grammatik med stort G. Men naturligtvis finns det andra sätt att beskriva språket! Precis som det finns olika slags kartor, t ex ekonomiska kartan, vegetationskartan och bilkartan, som alla framhåller olika specialiteter, så finns det olika sätt att beskriva språket. Dessa olika modeller ska ses som kompletteringar. Positionsgrammatiken försöker finna regler för ordföljden, den generativa grammatiken letar efter språkets grundläggande strukturer och transformationsgrammatiken formulerar regler för de förändringar vi kan göra i språket.

Avslutning

Att behärska grammatik består av minst två delar. Dels handlar det om att förstå hur språket är uppbyggt, hur de olika byggstenarna indelas i ordklasser och hur bitarna kan sättas samman till satser och meningar på olika sätt. Dels handlar det om att behärska terminologin, för den är ju ett verktyg för kommunikation och förståelse. Precis som bilmekanikern måste kunna ord som generator och kamaxel eller kocken känna till uttryck som flambera och tranchera, lika naturligt är det för den som sysslar med språk att tala om substantiv och attributiva satsförkortningar.

I en bokhandel hittar du många olika grammatikor: tjocka och tunna, dyra och billiga, detaljerade och översiktliga. Det kan vara bra att ha både ordlista och grammatik hemma i bokhyllan. I bilaga 3 hittar du exempel på några olika grammatikor.

Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3