En atom har aldrig fler än åtta elektroner i yttersta skalet. Elektronerna
i detta skal kallas för valenselektroner. Dessa elektroner är av speciellt
intresse därför att vid många kemiska reaktioner så är det valenselektroner
som deltar i processen. Elektroner i fyllda skal innanför det yttersta skalet
deltar inte i kemiska reaktioner och är därför ur kemisk synpunkt ointressanta.
Elektronerna i valensskalet parar ihop sig två och två och strävar efter
att bilda fyra elektronpar. Elektronen har en rotation kring sin egen axel
antingen medsols eller motsols. En medsols och en motsols roterande elektron
bildar ett elektronpar. Atomer som innehåller icke parade elektroner kallas
radikaler. Du har nog hört talas om fria radikaler.
Ädelgaserna har sitt yttersta skal fyllt. Det innebär att de alla har åtta
elektroner i valensskalet förutom helium eftersom K-skalet endast rymmer
två elektroner.
Nedan visas modeller av de sex ädelgasernas atomer. Endast valenselektronerna
är medtagna.
Ädelgaser kännetecknas av att de är mycket stabila, de deltar inte gärna
i kemiska reaktioner. Anledningen är att valensskalet är fyllt. Drivkraften
bakom många reaktioner är att atomer vill få sitt valensskal fyllt, dvs
få samma skal som ädelgaserna.